Terminsbetyg: Bättre men inte helt okej
Nyheter När höstterminens betyg i årskurs nio presenterades för politikerna i barn- och utbildningsnämnden tyckte man att det blivit bättre, men fortfarande inte är bra. – Matten på Hjortsjöskolan är det problem med, säger nämndens ordförande Corkovic (S)…
Bättre, men inte helt okej när punkten om niornas betyg behandlades på nämndmötet
Flera pågående åtgärder, både på kort och lång sikt, ska genomföras för att niorna ska gå ut med godkända betyg när de slutar grundskolan. Marijo Corkovic (S);
– Höstterminens betyg var bättre än föregående år, men inte bra bra fortfarande. Höstterminen 2022 hade vi 55 procent av alla som var godkända i alla ämnen, nu är siffran 63 procent. Behörigheten för gymnasiet var höstterminen 2022 var 67 procent och nu har vi 74 procent. Så visst är det bättre, men vi är fortsatt långt efter rikssnittet som mäter över 80 procent.
– Behörigheten till gymnasiet är bättre i Skillingaryd än i Vaggeryd. Vi ser att matematiken på Hjortsjöskolan sticker ut och det är stora problem där, vilket vi har haft de senaste två åren. Ser vi andelen på mattebetyget är det 11 elever på Fågelforsskolan som inte är godkända och 32 elever på Hjortsjöskolan. Det är en större andel av eleverna i Vaggeryd som saknar betyg i matte. Slår man ihop våra grundämnen som är svenska, engelska och matte så är det 31 procent som saknar betyg i dessa ämnen i Vaggeryd medans siffran i Skillingaryd är 13 procent.
Vad har ni för planer för att eleverna ska få godkända betyg och behörighet till gymnasiet?
– Vi har en rad, både kort- och långsiktiga åtgärder i planeringen, menar Marijo och nämner några: ”Samarbete mellan högstadieskolorna, stödundervisning, läxhjälp, lovskola under sport-, påsk och sommarlov, rekrytering av mattelärare och specialpedagog pågår för anställning till Hjortsjöskolan, ett utvecklingsprojekt i matte, särskilt fokus på att hjälpa elever i ”gränslandet” och att verksamhetschefen på högstadiet i Vaggeryd lägger extra tid för att stötta.
Totalt sett ser man att behöriga till gymnasiet är flickorna på Fågelforsskolan högst andel (88 procent) och lägst andel har pojkarna på Hjortsjöskolan (64 procent). Förutom att det är en stor skillnad mellan pojkar och flickor på samma skola det är även stor differens mellan Hjortsjöskolan och Fågelforsskolan.
Eleverna börjar högstadiet utan nödvändiga grundkunskaper i många ämnen är ett stort problem. Jag själv var likadan, det höll till 8:an. Sen hade jag kämpigt i matte hela vägen. Det behövs åtgärder redan på 1-6 och en grundstruktur. Just nu är det bara ”släcka bränder” i alla verksamheter. Politiker ska ge högre skolpeng eller ”rätt” skolpeng.
Just nu räknas skolskjuts in och det har vi ju läst om tidigare att det har ökat. Ökad skolskjuts ger färre pedagoger, resultatet blir att de elever som behöver stöd får mindre stöd. Det är enkel matematik enligt mig.
Bättre schema för alla elever skulle också underlätta, just nu springer de från lektion till lektion. Det är också skolskjutsavtalet som skapar att man inte kan förlänga en dag för att skapa luckor. Testa själv att springa till 5-6 olika ämneslektioner under en dag och se hur fokuserad man är.
Alltså, det finns så många saker man måste se i en helhet.
Vi som har barn på högstadiet på Hjortsjöskolan oroar oss mycket för våra barns studier och lärande. En dag var det 2 lektioner inställda. Det behövs fler lärare och bättre information till eleverna vad de har i läxor. Eleverna och föräldrarna ska känna sig trygga. Gör något åt det innan det är försent.
Ledsen att säga det men tåget har nog gått för dina barn tyvärr. Du får helt enkelt själv ta ansvaret att se till att sina barn får den kunskap de behöver för fortsatta studier (och i livet). Tråkigt att inte kunna lita på skolan längre men det är ju bättre att se nyktert på saken och göra något åt det än att bli besviken (och därmed göra sina barn en björntjänst).
Hade en privatskola kunnat vara lösningen? En hel del kommer inte vilja sätta sina barn i en sådan (bra, bara låt bli). Men det verkar ju ändå finnas en hel familjer som inte tycker skolan håller måttet längre.
Finns underlag och intresse för att se över frågan, kan man fundera på? Hur går tankarna hos politikerna, är jag nyfiken på.
Bedrövligt
Grundämnen finns i det periodiska systemet. Matte, svenska och engelska kallas i den svenska skolan för kärnämnen.
Vilken oerhört onödig och överflödig kommentar. Jag hoppas du i framtida repliker kommenterar själva sakfrågan ”M”.
31 procent som inte har godkänt i de mest basala skolämnena? Ringer inte varningsklockorna nu?
Något måste stå oerhört fel till på Hjortsjöskolan. Vad håller ni på med där, egentligen?