Tid för eftertanke
Nyheter Vid kyrkogårdarna i Skillingaryd och Åker blev det under sen eftermiddag och kväll en mötesplats för alla.
Redan strax innan skymning fanns ett hundratal besökare vid kyrkogården i Skillingaryd. En tid för möten och sorg samtidigt som fint sken av alla ljusen lyste upp hela kyrkogården.
Närmare tio personer från kyrkorådet och pastoratet fanns under klockstapeln i Skillingaryd där det bjöds på kaffe och bullar. Inne i kapellet kunde man sitta ner för eftertanke, samtal med präst eller möjligheten att tända ett ljus för den som saknas.
– Vi är här och tänder ljus för farmor och farfar, säger Henrik Person från Skillingaryd.
– Min far Per Persson var med och körde virket till klockstapeln som byggdes här 1922. Eftersom de bodde på gården i Fåglabäck fanns tillgång till häst och vagn. Han var väldigt stolt över sitt arbete, säger Frank Persson och tittar upp mot klockstapeln.
Frank Perssons morbror begravdes som nummer fem på kyrkogården och har en familjegrav nära kapellet och Per Perssons familjegrav.
– Förr var det hedersuppdrag att hjälpa till, inflikar Erik Sjöberg som var en av eftermiddagens kaffeservitörerna.
I Åkers kyrka fanns Ingeborg Jonasson som ansvarig för kaffeserveringen som intogs inne i kyrkan. En del satt kvar en stund, andra fikade och träffade vänner och några tände ljus framme vid altaret.
– Vilken vacker musik det var i kyrkan. Passade bra en kväll som denna, säger Barbro Dahlqvist från Ålaryd när hon kommer ut från kyrkan.
Systrarna Lisa och Astrid, Jönköping respektive Tenhult, arrangerar sin egen ”systerresa” under allhelgonahelgen. Först besök på Skillingaryds kyrkogård och därefter Åkers kyrkogård där föräldrar, farföräldrar och faster finns begravda. Systrarna är uppväxta på Höjden, intill Gölgås, väster om Skillingaryd.
– Vi kör en kyrkogårdsrunda ikväll och besöker våra anhörigas gravar. Det är så vackert. Vi passade på att dricka kaffe här i Åker, där jag träffade min barndomskamrat Ingeborg, vilket var väldigt roligt, vi gick 9 år i skolan tillsammans. Såklart kom vi in på vår barndom då vi började skolan i Ljungafors 1967. Vi hade visst väldigt mycket att prata om, säger Lisa och Ingeborg nickar medhållande.
– Känns roligt att komma tillbaka till rötterna, även om jag inte vill flytta tillbaka. Jag har bott i Jönköpingsregionen sedan 1975. Men det är trevlig att komma hit, vi träffar alltid någon man känner, avslutar Astrid.