Tillsammans för ensamheten

Tredje kurstillfället i Jupiters matsal

– Studiematerialet kommer från våra pensionärsföreningar och vi är ett tiotal som är intresserade av att hjälpa andra. Studiecirkeln heter ”Tillsammans för ensamheten”, berättar Lennart Fritz, ordförande i SPF Skillingaryd, via telefon några dagar innan det tredje kurstillfället på Jupiter i Skillingaryd

Ulla Fritz och Britt Johansson förbereder kaffe och kakor strax innan studiecirkeln börjar. Runt bordet sitter representanter från pensionärsföreningar i kommunen som vill hjälpa andra när ensamheten kommer. En av delarna i projektet är samverkan med vårdcentral, där det framkommer om man känner sig ensam och behöver någon att prata med. Vårdcentralen kan då, därefter, erbjuda kontakt med någon av pensionärsföreningarna, via ett kontaktcenter i länet, dit namn och telefonnummer kan lämnas.

– Vi ska även få hjälp av kommunens sociala enhet. Tanken är att det ska finnas ett kontaktcenter i länet, där man kan få hjälp, och man slussas vidare till någon av oss, om man vill slippa att vara ensam. Eftersom vi redan har svarat kanske på det här projektet med tanke på studiecirkeln, så är vi här nu, berättar Lennart Fritz.

Ett projekt ska starta där medmänniskor vill hjälpa till. Britt Johansson från SPF i Skillingaryd står som cirkelledare på pappret och dagens studiematerial går man  igenom.

– Jag tror att det här behöver sjunka in hos våra medlemmar. Vi kommer att ta upp det på nästkommande möte med våra, säger Lennart Fritz och får medhåll från Jörgen Bergström, SPF i Vaggeryd, att medlemmarna kanske inte ställer sig direkt upp och säger att man vill vara med.

– Tror att det här inte kommer fram när man sitter i grupp utan det är nog när man frågar enskilt, kommenterar Jörgen.

– Vad är det som gör den här frågan så viktig, förra gången tog vi en femminuters fundering. Det jag tycker är viktigt är att jag motiveras utav att hjälpa andra. Jag märker när det när jag är på Sörgården och läser. Det är ganska många som drabbas av ensamhet, menar Lennart Fritz.

– Vi tror inte att man ska prata om döden, den är inte så upplyftande, den kommer ändå. Men man kan berätta om sitt liv, berätta om vad man varit med om. Tror det är viktigt att man håller det inom gruppen när man startar och att man får tala till punkt. Livsberättargrupper tror jag på. Det kan handla om trygghetsringning, att jag ringer runt till de som sitter ensamma. Vi kommer att få alla möjligheter framåt våren när Mejeriet öppnar framåt våren när det gäller samlingslokal. Man kan ta en promenad tillsammans eller släktforska, menar Britt Johansson.

Jörgen Bergstöm har skrivit ner några punkter som han tänker ta upp på kommande medlemsmöte där det handlar om att bry sig om, inte lägga sig i, respekt, samverkan, inledande åtgärder, föreslå samverkan där vi blir en stödjande resurs, vara här och lyssna.

– Tycker att vi bör träffa rehabhandläggare på Furugården och representanter från Svenska kyrkan. Jag kanske själv känner människor som är ensamma. Ni här i Skillingaryd har det mer naturligt med Röda korset och vi har det naturligt med IOGT NTO, jag kommer att presentera det här på vårt nästkommande möte, menar Jörgen Bergström.

– En enkel sak är att bjuda hem någon på kaffe. Här måste alla känna att man funderar ut något vad man själv kan hjälpa till med, menar Britt Johansson.

– Vi har sagt i den här cirkeln att det är många i samhället som jobbar med det här och vi ska inte springa i vägen för varandra, kommenterar Lennart.

Studiematerial

– Jag tog upp det här på socialnämndsmötet där jag kommer att få några minuter vid nästa möte. Vi kanske kan få ett samarbete med socialnämnden? Är det någon man har kontakt med som kan bli en samtalsgrupp, prata om sitt liv, man kanske kan sammanföra i en grupp, undrar Gunilla Otterberg.

– Problemet för oss kan vara att det är de som är intresserade som kommer till våra träffar. Vi vill bjuda in de som sitter ensamma hemma, att få ut dem, eller att få komma hem till dom och prata en stund, menar Britt Johansson.

Tredje cirkeltillfället bestämdes att man ska börja någonstans, inte för stort och att ”det blir vad vi gör utav det”. En del i det hela är att man kan börja läsa gamla historier för någon och då kommer minnen fram och vissa historier behövs inte läsas så långt förrän samtalet är igång….

– Vi måste hjälpa till allesammans om det ska fungera, det måste finnas en samverkan. Man kan fundera på hur vi ska fortsätta med det här sedan när vi större grupp. Mina tankar är att vi tar kontakt med att de som är involverade och komma överens om hur vi kan få tag på de som är ensamma och hjälpa till. Och att de kan få ett bättre liv, avrundar Britt Johansson.

Det var förra veckan som Socialstyrelsen släppte brukarundersökningen som visar att 54% av kommunens äldre, som har hemtjänst eller äldreomsorg, är besvärad av ensamheten.

”En av delarna i projektet avser samverkan mellan vårdcentraler och pensionärsföreningar. Många äldre mår dåligt av sin ofrivilliga ensamhet vilket framkommer vid kontakter med vårdcentralerna. Som komplement eller kanske istället för medicinska åtgärder tänker vi oss att vårdcentralen kan erbjuda kontakt med en pensionärsförening. Personalen erbjuder sig att på patientens önskemål förmedla namn och telefonnummer till ett kontaktcenter via e-post, telefon eller brev. Därefter ringer någon från en pensionärsförening upp patienten, lyssnar in dennes behov och önskemål samt erbjuder lämpliga aktiviteter. Det finns inget krav på medlemskap i en pensionärsförening för att hjälpa till”. (Utdrag från brevet som är skickat till kommunens pensionärsföreningar).