Tor-saneringen analyserad och godkänd

Rapporterna var så goda att nämnden kunde anta förslaget till den ändrade detaljplanen för området.
Just detta faktum var en förutsättning för antagandet.
– Bättre än väntat på en del ställen, sämre än väntat på andra. Men inte så stora problem att det hindrar ett godkännande.
Så summerade miljö- och byggnämndens, ordförande Johnny Wackt (KD) saneringen.
Den konsultfirma som förberett saneringsarbetet pekade ut de mest utsatta områdena vilka delades in i ett rutmönster där varje ruta har analyserats.
Det har visat sig att vissa av dessa rutor var helt fria från föroreningar medan andra hade större föroreningar än väntat. I några fall har man tvingats gräva ut marken utanför de områden som var tänkta att saneras.
De mest omfattade grävningarna har man inte oväntat tvingas göra i det sydöstra hörnet ned mot Trägatan som förbinder området med Storgatan.
– Man har i marken bland annat hittat olja, aska och bly, berättar Johnny Wackt.
Sannolikt handlar det till en del om spåren efter branden 1952. Då gick den gamla industribyggnaden i trä från slutet av 1800-talet upp i rök i en veritabel eldstorm. Brandorsaken var att en svetsloppa antände ett kar med eldfarlig vätska.
Vid den tiden hade möbelarbetena upphört i byggnaden. Istället galvaniserades taggtråd för försvarets räkning.
Troligen var det så att resterna efter fabriksbyggnaden grävdes ned på platsen. Men sannolikt spreds också de giftiga vätskorna från galvaniseringen i marken av det vatten som brandkåren vräkte över eldhärden.
Numera gör man inte så vilket JRAB-branden den 15 september visar.
– Som mest har man tvingats gräva ned fem meter men som regel har föroreningarna legat maximalt en halv meter ned, berättade Johnny Wackt.
– En del av de massor som grävts ut har gått till deponi, andra har man kunnat lägga tillbaka.