Uffen inspirerade 80 i samverkanskväll

4 februari, 2024 08:11

Nyheter En inspirations- och samverkanskväll för föreningslivet arrangerades av näringslivet och kultur- och fritidsförvaltningen. Tänkvärda ord och mycket inspiration gav Dalarnas motsvarighet till Robin Hood, Uffen Rehde, på länk "–Tänk utanför boxen"...

Först var det fika i foajén innan samverkanskvällen startade och kultur- och fritidschefen David Norrfjärd var nöjd med uppslutningen i Skillingehus:

– 80 anmälda i kväll, vilket vi är väldigt glada för. Bättre än vad vi vågat hoppats på.

Carina Remnemark var kvällens konferencier;
– Jag är Skillingarydsbo, jobbat på bank och är engagerad i föreningar här i kommunen. Det här är trygghet vilket vi måste värna om framöver. Vem ska se till att vi har det bra och att vi får något att göra när vi är på hemmet. Därför är föreningslivet viktig tillsammans med näringslivet.

– Tillsammans kommer ni höra många gånger av mig ikväll. Det ideella är oerhört viktigt och den här kvällen är väldigt viktig. Det är vi tillsammans som fortsatt ska lyfta kommunen. Då heter det inte min förening eller din förening. Vi ska inspirera varandra ikväll.

Kommunstyrelsens ordförande Gert Jonsson (M);

– Vilken fantastisk utsikt, nästan helt fylld teatersalong och jag anade att det skulle bli så här. Reflektion jag har är också den bilden jag har mött som politiker.

– Det finns ett otroligt nätverk, värme och gemenskap, så mycket bra som görs. Det tror jag det är det som gör att vi är unika. En annan reflektion är att man blir äldre så lär man sig och jag kokar ner det och det är ”vad handlar allt om”? Jo, relationer.

– Har vi förmågan att bygga nätverk och träffa varandra så löser vi saker och ting tillsammans. Man måste vårda relationer. Om vi slår på tv:n en sådan här kväll, det är mörkt och man blir nedstämd stundtals. Man känner sig maktlös. I en sådan oro är det än viktigt med olika nätverk, mötesplatser och relationer.

Sofia Skörde, verksamhetsledare, Leader Västra Småland fick ordet:

– Leader finns i hela EU. Alla jobbar med leadermetoden. Alla typer av organisationer kan söka stöd för att utveckla landsbygden vilket är vårt huvudsakliga uppdrag.

– Vi drivs som en ideell förening, vi har en styrelse med 20 representater från kommuner, närings- och föreningsliv. Det bor ungefär 100 000 personer i Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Jönköpings kommuns landsbygd. Det ska finnas en plan för hur pengarna förvaltas och kunna nyttjas efter att projektpengarna är slut. Man ska samarbete föreningar emellan.

– Vi har en strategi som är unikt för vårt område. Nyttan med Leader är ekonomiskt stöd för utvecklingsprojekt på landsbygden, vi kan stötta och vägleda i projektidéer och utveckling av projektet. Vaggeryds kommuns offentliga medfinansiering 2,4 miljoner kronor och utfallet har blivit 12 miljoner.

– Nu jobbar vi i en programperiod 2023-2027 där vi i landsbygdsfonden har 33 miljoner. Allmännyttiga projekt kan få 100 procent finansiering. Ansökan för leadercheckar för ideella föreningar öppnas i april och ska vara för ett avgränsande projekt.

Mousa Mousa från RF-SISU Småland berättar om sin verksamhet;

– Småland är en stor del av landet. I vår verksamhet är det tre län, Jönköping, Kronoberg och Kalmar. 33 kommuner och cirka 800 000 invånare, 1 800 idrottsföreningar, 300 000 medlemmar, 50 000 ledare och 71 specialidrotter.

– Våra huvuduppdrag är att främja, utveckla och samordnar idrottsverksamheten i Småland. Att ta tillvara på idrottens intressen och ser till att idrottens roll i samhället utvecklas.

– Vi arbetar med idrottservice, intressepolitik och idrottsutveckling. I folkbildningsuppdraget (SISU) är vi idrottens studieförbund och utbildningsorganisation i Småland, vi ska stimulerande lärande och stärka engagemanget och utveckla idrottsverksamheten.

Med på länk fanns Uffen Rehde från Dala-Floda. När förvaltningschef Norrfjärd gav honom ordet blev det inspiration, skratt och många tänkvärda ord på vägen för föreningarnas representanter.

– Hur många slogs om posten som ordförande eller kassör på ert senaste årsmöte? Det är svårare att tänka utanför boxen, sitt inte för länge, problemet är att ingen vill ta över om ni har suttit för länge. Var tog alla eldsjälar vägen, de var väl fler förr? Här borde man göra kurser i olika studieförbund att lära sig eldsjälar att entusiasmera andra. Ibland vet man inte vad skillnaden mellan föreningar och företag är. Det är viktigt när vi pratar om samverkan och nätverk och att vi inte bara bevarar. Jag bor i Dala-Floda. 1997 dog min pappa knall och fall och jag blev vd för företaget. Då visste jag inte ens vad moms var. Jag hade ingen aning om föreningar. De var bara några som ville bara ha sponsring från mitt företag. Jag sa att ni får pengar bara ni inte kommer in till mig varje gång och berättar varför ni ska få dem.

– Jag ska prata om nätverk. Pengar är bra när vi ska betala räkningar. Kommunen har budget. Företag lånar. Föreningar ber om sponsring. Fonder och stiftelser har mellan 300-350 miljarder i potten. Men föreningen går till sin kommun, jobbar på annat sätt, nu får ni gå samman. Sponsring, man går in till den lokala handlarna för att få pengar, då är sponsorerna oftast mammor och pappor till barnen i laget.

– Gå utanför kommunen, utanför länet, utanför Småland, då finns det sponsorer och fonder att söka. Allmänna arvsfonden är störst. Jag har gjort en statistik på landets alla kommuner. Jag hittar ingen förening i kommunen som har fått bidrag från arvsfonden de senaste 14 åren.

– Jag var ordförande i Dala-Floda IF, skulle femdubbla medlemsantalet på åtta månader, de sa att jag aldrig skulle klara det. Tog kontakt med hembygdsföreningen i samverkansyfte, vad förlorar ni, vad vinner vi, vi utvecklade bygden, tänk om vi kunde flytta in och skapa ett föreningshus?

– Plötsligt var vi 14 föreningar och 24 företagare som ville ställa ut. Vi fyllde de här lokalerna och man betalade 500 – 2 000 kronor på ett år, som ni förstår har vi inte så dyra hyror i Dala-Floda. Vi fyllde föreningshuset med olika sorters kaffekoppar som vi hittade hemma, föreningslivet tog hand allt som man ville inte ha hemma längre.

– Hur hittar man pengar till sin verksamhet? Jag gick till kommunen och besökte fritidschefen. Han var trevlig och bjöd mig på kaffe. Bad om hjälp, 50 000 till kopieringsapparat. Nej, inga pengar fick jag för att kunna köpa en kopieringsmaskin. Min syster tipsade om ”Stora fondboken” på biblioteken, nästan en decimeter tjock. Det är ungefär sex veckors väntetid på boken, hon ringde efter sex veckor och sa att nu var det min tur men jag fick bara låna den i fem dagar då det var lång kö efteråt. Min fru läste Wallander och jag läste ”Stora fondboken”. Kopieringsapparatsfonden fanns inte under bokstaven K. Det tog en vecka att läsa igenom hela boken. Inte någonstans hittade jag vad jag sökte, tyckte att den var förskräcklig, sämsta bok jag läst. Jag höll på i 10-11 månader och ringde upp för jag behövde verkligen 50 000 kronor till en ny kopieringsmaskin. Vi gick med i EU och vårt område hade fått 250 miljoner kronor, jag tillhörde mål 5B geografisk sett från EU-kartan.

– Minns väl när jag ringde upp Jan-Erik Hassel, året var 1997. Jag frågade om han kunde ge pengar till en kopieringsapparat. Nej, sa han och påtalade att man hade ett regelverk att följa. Jag berättade om föreningshuset som utvecklar bygden. ”Det här som du presenterar, det är spännande”, sa han och fortsatte ”Att skapa utvecklingen, hotellen får mer beläggning, mer fiskekort säljs, mer bensin på macken. Allt hör ihop”. Jag fick hjälp av han att fylla i ett papper. Det hade säkert varit 100 fonder som skulle betala min kopieringsapparat, men jag hade inte presenterat det på rätt sätt.

– Presentera allt på rätt sätt, gå inte in i ica-butiken och be att få köpa en bil. Gå utanför boxen, sök nätverk, samverka och presentera din idé, avrundar Uffen Rehde.