Ungdomsverksamheten i WIK 75 år

1943 avslutade WIK  den andra säsongen i div. II västra, som då var landets näst högsta och idag motsvaras av Superettan,  med att åka ut med dunder och brak, bara en match vunnen av 18.

Två av de ansvariga ledarna, Rune Claesson och Rune Nystrand, insåg att något måste göras för att rekrytera yngre spelare och för att kartlägga vilka som hade talang. Juniorlag i fotboll och bandy hade funnits sedan 30-talet men det var inte tillräckligt.

Därför startade de 1944 föreningens första pojklag i fotboll. I laget ingick fem spelare som senare skulle ingå i WIK:s storlag 1956; Per-Axel Andersson, Sven Eliasson, Arne ”Bananen” Nilsson, Kjell Åberg och Ingemar Ingefjäll. I laget ingick också andra kändisar som blivande politikern och VSOK-ordföranden Nils-Arne Andersson och journalisten Erland Kullberg.

Det var länge ett uppdrag för mer eller mindre utvalda att få spela i WIK:s pojklag, där fick inte vem som helst chansen. Möjligheterna fanns heller inte att bedriva ungdomsträning i dagens skala. Arne ”Sotarn” Sandberg har långt senare berättat hur rekryteringen kunde gå till:

– Det var Rune Nystrand som en dag 1950 sa till mig att jag skulle början träna fotboll med WIK. Han hade väl hört att jag var rätt duktig på att spela fotboll, berättade han.

Nystrand var inte den man sa emot och Arne skulle så småningom få en fin spelarkarriär fram till och med 1966.

Men framgångsrik var arbetsmetoden, se bara på bilden från 1957-års finnvedsmästare med kändisar som Hasse Sandberg (397 A-lagsmatcher på tolv år i WIK-tröjan), Thore Ohlsson, Kurt Andersson, Hans-Gunnar Johansson med flera.

1955 skapades det första pojklaget i bandy och bara fyra år senare tog föreningen hem det allra första pojk-DM-tecknet.

Sven Andersson gick senare via Elfsborg in i A-landslaget 1967 och Kent Andersson blev allsvensk för Malmö FF år 1969. Båda började spela fotboll i WIK på 1950-talet.

En begränsning var att Idrottsplatsen på den tiden bara omfattade två omklädningsrum, en gräsplan och en grusplan för bandy.

I början på 1962 tillkom ”Lilla pojklaget” för pojkar upp till 14 år. Vid den tiden hade man börjat med lokala serier, oftast sponsrade av Jönköpings-Posten, för att kartlägga talangerna. Ur den grupp ledare som då var verksam kan många nämnas, vi nämner här Björn Gustavsson och Lennart Karlsson.

Vintern 1969-70 började Idrottsplatsen växa med ny bandybana med elljus. Men kraven växte samtidigt för samhällets omvandling pågick för fullt. Omsättningen på spelare blev än större eftersom många valde att flytta från orten för studier. I början på 1970-talet gick Åke Wallbäck i spetsen för en nystart för ungdomsverksamheten och 1975 fanns fyra ungdomslag och ett år senare tillkom det första flicklaget med Sivan Börjesson som pionjärledare när Idrottsplatsen fick fyra nya omklädningsrum från och med vintern 1977-78. I den här vevan skolades blivande ordföranden Håkan Gustavsson in i WIK-leden liksom dagens A-lagstränare Thomas Johansson.

En fördel med att inte ha för många lag i träning var att man kunde handplocka och utbilda tränare vilket följdriktigt senare också speglade sig i spelarnas kvalitet.

Idag har man stora fördelar som gott om gräsytor, elbelysning, konstis och konstgräs och en fantastisk anläggning, Vaggeryds Idrottsplats. Det finns med denna anläggning och en stadig befolkningstillväxt möjlighet för fotboll på betydligt högre nivå än dagens småländska distriktsserie.