Uno har ett betydelsefullt uppdrag

Uno Jonsson är begravningsombud

I Vaggeryds kommun är Uno Jonsson ensam på sin post som begravningsombud. I större kommuner kan ombuden vara två eller flera personer. Men varför finns det begravningsombud? Vi har fått en pratstund med Uno över en kopp kaffe…

– Vi som är begravningsombud ska granska att ansvariga inom Svenska kyrkan använder pengarna från begravningsavgiften på rätt sätt. Även rättigheterna för de som inte tillhör Svenska kyrkan ska beaktas. Länsstyrelsen utser oss. 

Uno Jonsson har varit begravningsombud sedan 2000. Han har två år kvar på nuvarande mandatperiod, eftersom begravningsombuden följer kommunalvalets mandatperiodssystem.

– Jag blev tillfrågad av länsstyrelsen, och kommunen som rådgivande, om jag var intresserad av att fortsätta mitt uppdrag för två år sedan och jag ställde upp för omval. Det här är intressant. En gång om året blir vi begravningsombud kallade till länsstyrelsen. Vi får kurser i ekonomi och man kan säga att vi är en revisorsfunktion. Jag ska granska budget och bokslut och godkänna dessa. Jag ska också lämna en årsrapport till länsstyrelsen hur jag ser på verksamheten och om jag har gjort några anmärkningar. Jag blir väl mottagen, både i kyrkofullmäktige och kyrkoråden i kommunen.

– I Byarums pastorat finns det 35 procent som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. I Skillingaryds församling ligger det lite högre, närmare 40 procent. Det är för dessa personer, som inte är medlemmar i Svenska kyrkan, som jag är tillsatt för. Jag företräder andra intressen än kyrkans församlingsverksamhet och har förståelse för andra trossamfund. I begravningslagen står att ”Begravningshuvudmannen skall, om så önskas, tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund”. Vi har inget sådant särskilt begravningsområde i kommunen. Det har gjort att vi i dag har avtal med grannkommunen Gislaved för särskilda, exempelvis muslimska begravningsplatser om så önskas.

– Vi har en neutral ceremonilokal i kommunen och det är gravkapellet i Skillingaryd. Begravningshuvudmannen har uppdraget att sköta begravningar på uppdrag av staten. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. 

Vi möter upp Uno Jonsson vid kyrkogården i Byarum

Cirka nio miljoner är driftskostnaden för de båda huvudmännen, Skillingaryds församling och Byarums pastorat. Alla betalar 25 öre per intjänad hundralapp i begravningsavgift, och via utjämningssystem, som betyder att avgiften är lika för alla, oavsett var man bor i Sverige. Begravningsavgiften går också till att förvalta kulturarvet på våra kyrkogårdar.

– När det gäller Skillingaryds församling har man tagit till ett bra anslag för att starta den här kulturgravsinventeringen, vilket är väldigt intressant.

– Det är mycket på gång och jag är med i sådana sammanhang när det gäller utvidgning och förnyelse av kyrkogårdarna. Just nu förbereder vi för urngravplatser i Åker och Skillingaryd. Urngravar har mindre stenar och mindre storlek på gravplatsens yta. Även på Byarums kyrkogård planeras det ett större projekt för att möta framtiden. Det är också viktigt att vårda kulturarvet vi har, men vi är också öppna för vad som efterfrågas. Vi hade planerat ett stort samrådsmöte för hela kommunen, då vi hade bjudit in representanter från kyrkans arbetsgivarorganisation där vi skulle diskutera vad som efterfrågas i kommunen. Detta möte är, i rådande läge, framflyttat på obestämd tid.

– De flesta frågorna jag får är ”vad som ingår samt vad som händer med mig när jag inte är med i Svenska kyrkan”. Man tror att det har något med kyrkan att göra. Begravning är en statlig angelägenhet. Alla har rätt till en gravrätt som varar i 25 år. Om man därefter vill går platsen tillbaka till kyrkogården, men anhöriga får också gärna förlänga gravrätten. 

– Ombudsarbetet som jag har är väldigt omväxlande. Både att träffa mycket människor och vara med och förbättra och utveckla begravningsverksamheten. Jag har ett förflutet inom kyrkogårdsverksamheten, jag var vaktmästare mellan 1980 –1987 i Tofteryd och Skillingaryd. Jag har alltid varit intresserad av begravningar, låter lite konstigt, men kanske mest kyrkogårdsskötsel är intressant. Kyrkogårdarna är väldigt fina parkanläggningar och det ska vara en plats att vara, känna lugn, men även besöka som historieintresserad. Det som är spännande just nu är kulturgravarna.

– Sammanträdestiden är ungefär ett tiotal möten i kyrkoråd och utskott om året. Det kan också handla om samtal med kommunens invånare eller granskningsarbete. Många har frågor kring det här, det går i vågor, som allt annat. Det kanske har varit något speciellt samtalsämne på tv eller radio, då väcks någon fråga till liv igen. Vi har väldigt välskötta organisationer, vi har kunnig och engagerad personal i båda kommunändarna. Det är viktigt att människor inte särbehandlas för att man inte är medlem i Svenska kyrkan. Det är viktigt att värna om människors lika värde. Jag har en skyldighet att rapportera till länsstyrelsen om det är något som inte följer begravningsförordningen. Vi ligger under rättsenheten på Länsstyrelsen i Östergötland där tre län är ihopslagna.

– Alla ska känna sig välkomna på de befintliga kyrkogårdarna och att vi bereder plats på de begravningsplatser som vi har.

Uno Jonsson och Lars Andersson vid Byarums kyrka

Vid Byarums kyrkogård möter vi upp Lars Andersson.

– Uno är en trotjänare. Enkelt kan man säga att Uno är ombud för de som inte tillhör Svenska kyrkan. Han ser till att vi sköter vår ekonomiska del mot staten och är utsedd av Länsstyrelsen. Vi har löpande kontakt och ett mycket gott samarbete. Det är en stor fördel att han ”jobbat i branschen”, säger Lars Andersson kyrkogårds- och fastighetschef vid Byarums pastorat.

En rundvandring på kyrkogården togs och Lars och Uno visar de olika alternativa gravplatser som finns på kyrkogården idag.

Gravsättning med kista väljer numera bara hälften av invånarna. Urngravplats med gravrätt ökar i takt med kremation och där egen sten finns, urngravarna är inte så stora som kistgravarna. Minneslunden är helt anonymt var askan är lagd, i Byarum kom minneslunden till 1991, och i Skillingaryd 1986. Askgravlund betyder att man får vara med och sätta en plakett på stenen, denna möjlighet tillkom i Byarum 2009.

Urngravar med gravrätt. I bakgrunden ses kistgravarna där större utrymme har lämnats till varje grav

En begravningsavgift används för att se till att alla människor, oavsett tro eller samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit. Begravningsverksamheten är ett samhällsuppdrag som staten gett Svenska kyrkans församlingar över hela landet. Avgiften för 2020 är 25 öre per intjänad hundralapp. Begravningsavgiften täcker kostnader för bisättning, transporter från det att huvudmannen tagit över ansvaret för stoftet till dess att gravsättningen har skett. Kyrkogårdsförvaltningens kapell, kremering, gravsättning av kista eller urna, gravplats i 25 år, skötsel av allmänna ytor på kyrkogårdar, nyanläggningar samt vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar.

Begravningsverksamheten i kommunen ansvarar Svenska kyrkan för och det finns två begravningshuvudmän, pastorat. I kommunen finns sju kyrkogårdar och verksamheten regleras i begravningslagen och begravningsförordningen.

Svenska kyrkan är huvudman i samtliga kommuner i landet utom Stockholm och Tranås, där kommunerna är huvudmän.

Det var den 1 januari 2000 som relationerna mellan staten och Svenska kyrkan förändrades och kyrkan skildes från staten och blev då ett trossamfund som ansvarar för begravningsverksamheten. För att utöka inflytandet och möjligheterna till påverkan för personer som inte tillhör Svenska kyrkan inrättades begravningsombuden som en kontrollfunktion.

Ett begravningsombud ska granska hur Svenska kyrkans församlingar tar till vara på de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Begravningsombuden ska se till att begravningsavgiften går till rätt ändamål och att kyrkogårdarna och lokalerna sköts på ett korrekt sätt. Länsstyrelsen utser ombuden på förslag av bland annat kommunen. För att fullgöra sin uppgift som begravningsombud behövs viss kunskap inom ekonomi och förståelse för olika religioner. Ett begravningsombud utses för en tid av fyra kalenderår.