”Vi ska hantera varg, våtmarker och alla världens problem”

Thomas Axelsson (KD)

Kristdemokraterna lämnade in en motion i oktober förra året med förslaget;

• Att ansöka om LONA-bidrag för projekt ”Kartering av potentiella våtmarker i Vaggeryds kommun” som skickas in till Länsstyrelsen.
• Att tillsätta projektledare, skapa projekt under 2023-2024 för att genomföra kartering i delvis egen regi och med hjälp av externa resurser.

I motionen angavs ”Våtmarker spelar en nyckelroll i ekosystemet. De är som en tvättsvamp som suger upp och behåller vatten i landskapet. På så sätt stärker våtmarker landskapet mot torka och översvämningar. Våtmarker renar också vattnet innan det rinner vidare till större vattendrag. Samtidigt är våtmarker viktiga för både klimat och en biologisk mångfald. Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och de våtmarker som bildar torv binder kol, vilket är viktigt för klimatet.

Trots att våtmarker är så viktiga har de historiskt inte varit skyddade. Andelen våtmarker har minskat kraftigt i Sverige då de främst har dikats ut för att torrlägga mark till skogs- och jordbruk. Idag minskar arealerna genom att våtmarker växer igen och att ett varmare klimat torkar ut tidigare utdikningar ännu snabbare Det är tydligt att det finns en stor potential för restaurering av våtmarker i Vaggeryd kommun. Att restaurera en våtmark kräver ofta mindre resurser än att skapa en helt ny. Dessutom ger en restaurerad våtmark på en plats där det tidigare funnits våtmark större långsiktig nytta.

Ju mindre påverkat ett objekt är, desto större är chansen till återställning och återhämtning. Hydrologin i en våtmark kan återställas relativt enkelt om det finns lämpliga diken att dämma, men även avverkning av träd, markstörning och/eller någon form av hävd kan behövas för att uppnå ett bra resultat, beroende på vilket utgångsläge som finns och vilka målen är med återställningen. Ett projekt möjliggör ett långsiktigt våtmarksarbete där restaureringen prioriteras utifrån nytta och omgivningens potential. Resultatet från en våtmarksinventering kommer i framtiden kunna användas som ett register över framtida potentiella våtmarksprojekt och därmed även bidra till att utveckla Vaggeryd kommuns vattenvårdsarbete där framtidens vattenresurser står i fokus.

Kommunstyrelsens förslag, tidigare i år, var att bifalla motionen. Men i kommunfullmäktige blev det annorlunda… 

Arkivbild Lagan

Alex Johansson (M);
– Motionen är inskickad av KD och det är minst sagt ett aktuellt ämne. Vi i M föreslår avslag. Vi går emot en allt magrare framtid. Ta ansvar för ett smart och hållbart tänk. Kommunen bör vara sparsam med att ta sig an ytterligare uppdrag. Kartering är inte ett kärnuppdrag för kommunen. Jag yrkar avslag på motionen i sin helhet. 

Anna Karin Slunge (S);
– Socialdemokraterna yrkar bifall till motionen. Kunskap om våtmarker kan vi göra oss mer motståndskraftiga mot klimatförändringar. Det kommer att gynna oss. 

Olof Sjöholm (C);
– Jag yrkar ett avslag. Vi är en våtmarkstät kommun men jag skulle inte säga att det här är en fråga vi behöver prioritera i det här läget. 

Gert Jonsson (M);
– Precis som Olof säger så är vi en våtmarkstät kommunen. Staten, kyrkan och kommunen är markägare tillsammans med privata ägare. Först ska vi kartlägga statens mark och sedan åtgärda. Den kompetensen borde finnas hos andra. I min del där jag bor är mycket statlig mark. Det har tillkommit nya våtmarker, byggt dammar med mera. Hela den här diskussionen om våtmarker är märklig, den ska sänka vattennivån. Kunskap går förlorad, dikning har ett syfte. Det finns människor som lever på skog och mark. Likaså i dag är jordbruks- och skogsmaskiner tunga och det krävs bärighet för att det ska fungera. Vi måste få undan vatten för att bruka. Jag yrkar avslag. Det här område kan markägarna själva hantera.

Thomas Axelsson (KD);
– Jag har själv lagt den här motionen. Vaggeryds kommun tillhör Lagans vattenområde. Alla kommuner utmed Lagan har gjort den här kartläggningen och var det finns våtmark. Vi är sist ut av alla att göra detta, det är bakgrunden. Att det skulle kosta något, staten har LONA-bidrag och finansierar detta till 90 procent. Jag förstår inte att vi tvekar. Det här är ett skydd för våra marker. Det här handlar om en kartläggning och inget annat. Jag yrkar bifall till förslaget. 

Jörgen Johansson (C);
– Nu blev det blött här plötsligt. Jag yrkar avslag. Jag tycker att Alex hade ett bra införande. Våtmarker är viktiga för biologiska mångfalden. Skogsdikning är Länsstyrelsen restriktiva till. Våtmarken spelar jättestor roll i det här med klimatförändringar. Jag ser kartering inte så viktig, men var ska vi fördröja höga vattenflöden. Jag som markägare och industrin, kommunen och Länsstyrelsen, skulle enkelt kunna göra något för att hindra stora flöden ut mot Lagan. Våtmarkerna är viktiga för naturen men även för att hantera klimatförändringarna. 

Kenth Williamsson (S);
– Jag yrkar bifall till motionen. Jag kan konstatera som Thomas att det handlar om att kartlägga våtmarker och vi har LONA-bidrag. Precis som Jörgen var inne på är att våtmarker fungerar som batterier. Det lagras och tas om hand. När det torkas så töms det. Det sker långsamt och stilla istället för översvämning och torka. Våtmarker är viktiga både för klimat och biologiskt mångfald. 

Lennart Karlsson (EMP);
– Gert säger cyniskt att vi ska sänka vattennivå, så cyniskt så jag blev förskrämd. Jag hoppas att jag misstolkade dig Gert. 

Jörgen Johansson (C);
– Ja, Kenth, våtmarken vet jag vad det innebär. En kartering av alla våtmarker inte problem i sig. Men man måste tänka sig ett steg längre. Vad ska vi göra sedan? Är det inte nog med inskränkning på äganderätten hos oss på landsbygden. Det är tillräckligt mycket. Vi ska hantera varg, våtmarker och alla världens problem. Någonstans måste det vara nog. 

Gert Jonsson (M);
– Jag lever i en våtmark. Kunskapen finns hos de allra flesta. Vi kan det här. Varför ska vi i första kartera någonting åt andra? 

Lennart Karlsson (EMP);
– Vi kan inte ha torvtäkt överallt, lille vän. Där föds insekter i våtmarker, att sänka vattennivån. Jag trodde inte jag skulle höra det här i fullmäktige. 

Roger Ödebrink (S);
– Jag är absolut inte född i en våtmark och har aldrig levt i en våtmark. Men jag har ett tyckande ändå. Tidigare anförande av Axelsson gillade jag inte, men här har du rätt. Att-satserna ska vi svara på. Vi pratar inte om utdikning eller påfyllande av vatten. Det är katering. Det är skillnad. Man ska räkna in och motionen ska vi svara på. Oavsett om jag förstår våtmarker eller inte så är det ett bifall i den här motionen. 

Alex Johansson (M);
– Det handlar om vad vi gör efteråt. Det kommer att kosta skattepengar. Thomas, du säger att det kommer inte kosta något. Sedan säger du 90 procent. 

Roger Ödebrink (S);
– Underbart med ideologiska diskussioner. Allt kostar pengar, oavsett om det cykelvägar eller något annat. Man måste se övergripande syfte. Jag ser inte att det skulle vara något konstigt, någon bakomliggande agenda, men det kanske beror på att jag inte är född i en våtmark. 

Anna Karin Slunge (S);
– Det här är kul. När man har en regering som drar ner på allt vad naturvårdpeng heter. Nu satsar man pengar på våtmarker. Det är mot sin egen politik. 

Jan-Olov Svedberg (SD);
– Det här med våtmark och katering. Det pratas om utdikningar, men jag tänker tvärtom. Det som behövs i naturen för att få det fungera ska vi inte ha stora flöden. Vi som ligger längre upp borde ta hand om vattnet. Kostar det som kommer i samband med översvämningar så är det en liten del. Jag, ehh… jag yrkar ingenting. 

Jörgen Johansson (C);
– I skogsbruksplanen finns mina våtmarker. 

Kenth Williamsson (S);
– Var en spännande diskussion. Jag upplevde att det var ett fint inlägg men sedan låter det som du är emot motionen. Det finns statliga bidrag. Vi har problem med översvämningar även här. 

Jörgen Johansson (C);
– Man kan inte beskylla oss för att vara torrisar i iallafall. Ska vi kartlägga den? Nej det vill jag inte. Det finns redan dokumenterat tillräckligt i skogsplanen. Jag har koll på mina. Vi privata markägare är fruktansvärt duktiga på att ta hand om det vi har. Statliga Sveaskog är väl de enda som gör krondike. Staten bör ta ansvar på sin egen mark i första hand. Vi är helt överens om våtmarkerna vikt och betydelse. 

Gert Jonsson (M);
– Poängen är det Alex inleder. Vem gör vad och vem tar ansvar. Varför ska kommunen i varenda fråga ta ansvar? Vi vädjade, tillsammans med Gnosjö, till länsstyrelsen och de skjuter över ansvaret på oss. Jag tror att alla skogsägare är rädda om sin mark. Återigen avslag till motionen. 

Talarlistan blev tom efter närmare en timmas debatt. Kommunfullmäktiges ordförande läste upp beslutstexten och votering begärdes. 

Ja – bifall till motionen röstade KD, EMP, S och V = 18
Nej – avslag till motionen röstade C, L, SD, M, Elisabeth Walfridsson (S) = 20
Anna Maria Toftgård (C), Nexhat Shabani (S), Jan-Olof Svedberg (SD) avstod röstning = 3

Avslå motionen blev beslutet när Oskarsson (M) slog klubban.