Vi ska prioritera våra sjuka och svaga

Det talas mycket om ensamkommande ungdomar i lokal media just nu. Debatten handlar om huruvida dom som befinner sig i asylprocessen ska få stanna kvar i kommunen efter sin 18-årsdag eller som reglerna föreskriver återgå till Migrationsverkets vuxenboende.

Är det då rimligt att låta ungdomarna stanna kvar i kommunens vård till stora kostnader för skattebetalarna? Många tycker så men jag och många med mig delar inte den uppfattningen. Som bekant har vi i socialnämnden en budget som är ansträngd av flera anledningar.

Den stora posten som visar minus är personlig assistans ca 3 miljoner i år. Detta på grund av att den (S) styrda regeringen ålagt försäkringskassan att göra besparingar på LSS bedömningar. Detta innebär att många fått sina assistans- och ledsagartimmar kraftigt minskade. Men minskade timmar innebär ju inte att personerna blir friskare. Samma problem kvarstår men kostnaderna hamnar nu istället på kommunen som har det yttersta ansvaret.

Jag känner ibland en viss oro att vi är på väg tillbaka till institutionsvården som avskaffades på 80- och  90-talet och så får det aldrig bli för psykiskt och fysiskt handikappade har lika stora rättigheter som friska medborgare att kunna leva fullgoda liv. Med detta i åtanke så anser jag inte att kommunen ska lägga stora summor på att ensamkommande i asylprocessen ska få stanna kvar i kommunen efter 18 års dagen, utan att som regelverket föreskriver, gå vidare till Migrationsverkets vuxenboende. Man ska inte ställa grupp mot grupp men det handlar till sist att prioritera vad pengarna ska användas till. Min mening är att vi ska prioritera våra sjuka och svaga i kommunen så att dom kan leva ett så normalt liv som möjligt.

Fredrik Nord
Politiskt oberoende ledamot socialnämnden
Vaggeryds kommun

Fredrik Nord, numera politiskt oberoende, debatterar frågan om ensamkommande barn ska få bo kvar i kommunen efter sin artonårsdag