Vilket ansvar tänker du ta för ungdomarna?

Arkivbild

Det här riktar sig främst till dig som är ung men också till dig som är politiker, oavsett om det är lokalt eller du har ett uppdrag som riksdagsledamot. Jag vill också prata med dig som är arbetsgivare, eller dig som skall gå och rösta i valet i höst – men inte riktigt vet vad partierna står för, egentligen. 

I höstas var jag på BAM-utbildning – Bättre Arbetsmiljö, som är en utbildning arbetsgivare samt skyddsombud skall genomgå i arbetsgivarens regi. I mitt fall är kommunen där jag är anställd min arbetsgivare. På utbildningen började chefer öppet diskutera att ungdomar inte tar ansvar. Såklart kunde inte jag vara tyst – för det är inte okej att arbetsgivare i olika instanser sitter och ser ner på en hel generation arbetare utan att de får möjlighet att försvara sig. 

”Ungdomar vill inte jobba, de är bortskämda och vill inte ta ansvar” – ja ni har hört allt det där förut… 

Jag skulle vilja vända på det hela och fråga er: När skall ni som arbetsgivare ta ansvar för ungdomarna? 

Idag blir många unga anställda på AVA (allmän visstidsanställning) och vet inte när eller ens om de får jobba den kommande veckan. Så kallade sms-anställningar är ett växande psykosocialt samhällsproblem. Många unga somnar med mobilen i handen – livrädda för att missa ett sms med erbjudande om några timmars jobb, livrädda för att missa inkomsten och rädda för att verka oansvariga som inte svarar och därmed riskera att förlora sitt jobb p.g.a att man inte är tillgänglig. Många känner sig också pressade till att tacka ja till alla arbetspass som erbjuds, och blir på så vis tvingade att arbeta extremt långa dagar, och alldeles för många dagar i streck. Ingen hänsyn tas till arbetstidslagar när man bokar in ”timmisarna”. Det som är ännu mer skrämmande är att dessa anställningsformer blir allt vanligare och vanligare längre upp i åldrarna. 

”Men det är ju toppen att jag får jobba så många dagar” tänker man som ung – för man har hört talas om LAS. Det som inte är okej är följande; 

•LAS står för lagen om anställningsskydd, men det finns arbetsgivare som tycker det är okej att utnyttja AVA-anställda tills de närmar sig sina LAS-dagar och skall erbjudas en tillsvidareanställning (fast jobb) och slutar sen erbjuds arbetspass. 

•Arbetsgivare blandar anställningsformer så att det tar längre tid att komma upp i antal LAS-dagar som berättigar dig till en tillsvidareanställning. 

•Det finns ingen gräns för antalet AVA-anställda / vikariat som får vara anställda på arbetsplatsen längre – för den skrotade förra regeringen. 

Det innebär att man från svenskt näringslivs håll tycker att det är helt accepterat att utnyttja arbetskraft som en slit och släng-produkt. I år går man från den borgerliga sidan dessutom till val på att ”modernisera LAS”. Man har redan tagit bort gränsen för hur många visstidsanställningar man får använda sig av på samma arbetsplats. Nu vill man också skrota företrädesrätten – den trygghet du har i att LAS-dagarna ger dig företräde till vikariat, tillsvidareanställning och återanställning. Men också tryggheten i att det finns en turordning för vem som blir uppsagd när det varslas personal.  

Känns det svårt att förstå? Jag skall förenkla det för dig;

•Man vill ta bort LAS 

•Man tycker det är okej att utnyttja arbetskraft som slit-och-släng

•Man vill göra det enkelt att sparka vem man känner för 

Tilläggas bör att det inte bara är borgarna som går till val på den här politiken. Det är också Sverigedemokraterna – de som erkänner sig själva som Sveriges nya riktiga arbetarparti. Oss emellan kan jag tala om för dig att de bedriver den mest arbetarfientliga politiken av alla. I höst går man till val på frågor som syftar till att stycka sönder hela den svenska modellen och attackerar hela fackföreningsrörelsen. Utan fackföreningsrörelsen och den svenska modellen är det fritt fram för svenskt näringsliv och arbetsgivare att bete sig hur man vill – och arbetsmarknaden är tillbaka på tidigt 1900-tal, då vi står med mössan i handen och köpslår om vem som kan arbeta för lägst betalning. 

Svenskt näringsliv uppmanar dessutom arbetsgivare att förbjuda sina arbetare att prata politik på arbetsplatserna. Vet ni vad? Vi har en grundläggande yttrandefrihet att luta oss tillbaka mot. Dessutom har vi rätten att organisera oss, än så länge.. 

Så till dig som är politiker eller arbetsgivare; 

Vilket ansvar tänker du ta för ungdomarna? 

Josephine Svanberg