Vill ändra upptagningsområde för skola
Nyheter Carina Stridh Bjurhager (C) lämnade in ett initiativärende till barn- och utbildningsnämnden gällande upptagningsområdet för Klevshults skola. – Så kan vi inte ha det när vi säger att vi ska satsa på våra landsbygdsskolor, menar Carina.
Initiativärendet i sin helhet: ”På grund av att skolskjuts inte garanteras för elever boende i Åker och Ålaryd som går i eller önskar gå i Klevshult skola riskerar elevunderlaget i onödan minska för skolan. Det drabbar både elever som går där nu och elever som önskar gå på skolan. Vi behöver medverka till att underlätta för ett starkt elevunderlag, inte arbeta i motsatt riktning. Därför föreslås att upptagningsområdet ses över och om möjligt justeras så att dessa barn kan fortsätta gå eller få möjlighet att börja i Klevshults skola. Minskad tillströmning påverkar skolans attraktivitet i negativ riktning. Dessa barn, som genom nedläggningen av Åkers skola, ändå kunnat ha Klevshult som möjlig lösning av mindre skola behöver få gå i Klevshult och skolan behöver varje barn som önskar gå där. Den här frågan behöver vi kunna lösa till gagn för barn och bygd”.
Vi ringde upp förslagslämnaren Carina Stridh Bjurhager.
– Jag blev kontaktad av två familjer i våras. Ett av barnen gick i Klevshult och i den andra familjen önskades att barnet skulle gå i Klevshult. Ena familjen bor tiotal meter från skolskjutsgränsen i Åker så man kunde följa med skolskjutsen till Klevshult. Jag lyfte frågan i nämnden och jag tycker det är viktigt ur landsbygdsperspektiv att se över var eleverna bor någonstans. Det kan komma elever lite varstans på landsbygden och jag tycker att man ska titta mer på var man bor och var man önskar att sina barn ska gå i skola. Det var min ingång till initiativärendet som jag lämnade in.
– Arbetsutskottet har gjort en tolkning att man rätt av flyttar skolskjutsgränsen så den även omfattar Ålaryd, men det var inte min tanke. Jag vill att förvaltningen ska se över områden på upptagningsområde Klevshult. Förvaltningen, som har berett ärendet, tycker att det inte finns stöd i skollagen och de har inte tittat på hur konsekvenserna blir på landsbygden. Förvaltningen har några argument för att avslå ärendet; Finns stöd i skollagen utifrån närhetsprincipen? Skulle det ge stabilare elevunderlag till skolan? Att det kostar tid för förvaltningen att utreda frågan ytterligare. Det förvaltningen inte tittat på är de organisatoriska konsekvenser eller barnkonsekvenser.
– I skrivelsen står det också att skolskjutsorganisationen är komplex och utredningskrävande. Då tolkar jag det som att ”det här tar minsann tid”. Det handlar också om närhetsprincipen som vi behöver se över. I Åker tvingas man nu till slut välja Skillingaryd och Klevshult tappar barn från Ålaryd. Totalt handlar det om fyra eller fem barn vilket motsvarar många procent av Klevshults elevunderlag. Vi har fyra sorters skolskjuts, varav en benämns som ”självskjutsning”. Det här kunde man lösa med självskjutsning där föräldrarna kan ansöka om reseersättning för att skjutsa sitt barn till skolan. Kan man köra turerna annorlunda för att gynna Klevshult? Av organisatoriska skäl tappar Klevshult många elever och på en liten skola gör det väldigt mycket. Man ska tillgodose det fria skolvalet och i grund och botten handlar det om socioekonomiska frågor samt politiskt vilja och likvärdighet men även attraktiviteten för landsbygdskolorna när föräldrar inte vågar välja den lilla skolan. Jag är säker på att alla politiker vill utveckla landsbygden. Vid nämndmötet i eftermiddag kommer jag yrka på återremiss av ärendet, berättade Carina Stridh Bjurhager (C) under onsdagsmorgonen.
Från arbetsutskottet i barn- och utbildningsnämnden föreslås det att initiativärendet ska avslås men förvaltningen lämnas uppdraget att ta fram alternativa förslag för att öka det potentiella elevunderlaget.
Vad som beslutades under barn- och utbildningsnämndens sammanträde i går återkommer vi till.
Majoriteten i kommunen vill inte ha landsbygdsskolor, det har de varit tydliga med under denna mandatperioden. Så tyvärr ska man nog inte räkna med att S och M kommer att jobba för ökat elevantal i våra landsbygdsskolor. Varför la övriga partier ner sina röster? Hade de ingen egen åsikt i ärendet?
Det finns olika sätt att minska elevunderlag och lägga ner en skola om inte politikerna gör som förvaltningen vill, kan man lära sig av denna artikel.
Tyvärr visade det sig att majoriteten inte delar uppfattningen att se över hur skolskjuts skulle kunna främja ett större elevunderlag på Klevshults skola. Jag yrkade på återremiss i ärendet för att förvaltningen skulle förutom att se över vilka möjligheter till stärkt elevunderlag som kan göras även se vilka möjligheter som skulle kunna finnas för att skolskjuts/skolskjutsform skulle kunna främja elevunderlaget i Klevshult.
Det är trist att inte politiken kan enas i en viktig fråga för landsbygdens folk. Och med minskade barnkullar är det än viktigare.
I mitt yrkande fick jag med mig Empartiet. Majoriteten S och M röstade för avslag och övriga partier la ner sina röster (tror jag lyssnade rätt där). Beslutet blev avslag på mitt yrkande och istället beslutades att uppdra åt förvaltningen att se över möjligheten till ökat elevunderlag.
Så en liten bit framåt men inte hela vägen. Risken är då menar jag att man missar det här med skolskjutsen. Det skulle annars kunna göra att elever som bor i gränslandet för upptagningsområden lättare skulle kunna välja den mindre skolan.
/ Carina Stridh Bjurhager, Centerpartiet