Vill ha etableringslån för nyanlända

Det ger en besparing på 3 miljarder nästa år och hela 16 miljarder kronor till år 2020.

– För att minska kostnaderna för mottagandet krävs konkreta och ansvarsfulla besparingar, säger partiledare Annie Lööf från Värnamo

Etableringslånet innebär stora besparingar, något som krävs för att möta de stora kostnader för integrationen som Sverige står inför.

Migrationsverket begärde nyligen 28 miljarder kronor i ytterligare anslag av regeringen. Totalt innebär Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens begäran att kostnaderna för migration och integration kommer att fördubblas jämfört med i fjol.

– Centerpartiet tar ansvar för statens finanser och för ett värdigt flyktingmottagande med starka drivkrafter att gå från utanförskap till arbete. Därför föreslår vi i dag att etableringsersättningen görs om till ett etableringslån, säger Annie Lööf.

Etableringslånet ska vara utformat på samma sätt som CSN-lånet för studenter, där 72 procent av ersättningen är i form av ett lån. Nivån kommer att vara samma som dagens etableringsersättning. Det ska inte heller vara möjligt att försörja sig på andra ersättningar under denna period så som retroaktiv föräldrapenning för att på så sätt undvika att delta i etableringsuppdraget.

– De allra flesta av de som flyr till Sverige är vuxna och kapabla människor som bara vill bygga upp sina liv igen med jobb och bostad. Etableringslån är ett sätt att minska kostnader men också en del i att ställa om systemen för att bättre ta tillvara på människors drivkraft och kompetens. Väl i arbete har de möjligheter att betala tillbaka lånet, på samma sätt som studenter gör med sina studielån, säger Johanna Jönsson, migrationspolitisk talesperson.

Etableringslånet i korthet:

28 procent bidrag och 72 procent lån, precis som studiemedel.
Ökade drivkrafter att snabbt komma i arbete.
Besparing om drygt 3 miljarder kronor 2017.
Ca 16 miljarder kronor i besparingar fram till 2020.