Vindkraften och kärnkraften jämnstora i februari – priserna sjunker

Arkivbild

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Vaggeryds kommun till största delen tillhör. Månadspriset i februari var 83 öre per kilowattimme, vilket är 10 öre billigare än i januari. Det är det lägsta priset i området sedan oktober 2022. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i februari i Vaggeryd inträffade mellan klockan 8 och 9 den 6 februari, då kostade en kilowattimme 244 öre. Som lägst var priset i området 8 öre.

Under februari förbrukades det ungefär 11 800 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 9 procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var det allmänt milt för årstiden under februari.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 3 februari konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8 och 9 den 6 februari.

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under februari. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 40 procent från vattenkraft, medan ungefär lika stora delar, 27 procent, kom från kärnkraft och vindkraft.Det är första gången vindkraften producerar lika mycket el som kärnkraften under en enskild månad. Kärnkraften producerade något mindre el i snitt i februari än i januari, men mer än under december då flera kraftverk hade begränsad effekt under perioder.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med december 2022 – har solkraften stått för ungefär 1,2 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 69 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i februari. Det motsvarar ungefär 3 900 gigawattimmar, vilket är mer än samma månad i fjol. Tittar man på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+7 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I februari exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar. Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under februari exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Källa: Statistik från Newsworthy