Nyheter

Vindkraftpark eller vindkraftspark?

Nyheter Det svenska språket är inte alltid så lätt och det kommer till oss en rad felaktigheter och tveksamheter i exempelvis kommentarer eller debattartiklar.

Vi själva jobbar dagligen med vårt språk och vi är inte heller ofelbara.

Vi saxar i dag från https://www.isof.se:

En huvudregel är att det ska vara ett foge-s i sammansättningar som i sig inleds med ett sammansatt förled, som kärn + kraft eller vind + kraft. Foge-s:et kommer alltså mellan det andra och det tredje ledet. Därför heter det kärnkraftsindustri, vindkraftspark, vattenkraftsproduktion och så vidare.

Det finns dock undantag från huvudregeln: när det andra och tredje ledet utgör en mycket stark sammansättning använder man inte något foge-s. Det gäller exempelvis för sammansättningar som slutar på kraftverk: kärnkraftverk, vindkraftverk, vattenkraftverk, som alla är olika slags kraftverk.

På samma sätt används inget foge-s i kallbadhus, som är ett slags badhus, eller elflygplan, som är ett slags flygplan. En del treledade sammansättningar av denna typ kan dock variera; exempelvis är barnbokhandel den vanligaste formen, men barnbokshandel är inte alls ovanlig.


Vi tar också med följande länk där texten i sin helhet också finns nedan.


Fråga:

När ska det vara ett s i en sammansättning?


Svar:
Det s som står i fogen mellan två ord i sammansättningar brukar kallas för foge-s. Det finns mönster för när det ska sättas ut, men också många avvikelser.


Sammansättningar med dubbla förled
Det tydligaste mönstret är att foge-s sätts ut i sammansättningar när det första ordet i sig är en sammansättning. Blåbärspaj består av blåbär + paj, och eftersom blåbär i sig är en sammansättning, blå + bär, sätter vi ett s efter blåbär. Detta till skillnad från sammansättningen bärpaj, som inte får s i fogen. Därför heter det lastbilsstöld, småbarnsavdelning och kommunalvalspropaganda med foge-s, trots att det heter bilstöld, barnavdelning och valpropaganda.

Sammansättningar där förledet slutar på -het, -skap, -(n)ing, -lek eller -dom får också foge-s: enhetschef, redskapsbod, bantningstips, kärleksproblem, ungdomsgård.


Sammansättningar med enkla förled
Sammansättningar med enkla förled är mer oförutsägbara. Med vissa förled får sammansättningen nästan alltid foge-s: fadersroll, fabriksjobb, bostadshus. Med andra är foge-s valfritt: drift(s)entreprenad, tid(s)plan, berg(s)vägg. Och med vissa förled får sammansättningen nästan aldrig foge-s: folkvald, fjälltur, systemkö.

Blir man osäker, finns många sammansättningar i Svenska Akademiens ordlista. Även om man inte hittar precis den sammansättning man är ute efter kan man få en bra uppfattning om förledets allmänna mönster.


Efterled som börjar på s
Foge-s skrivs ut även när efterledet börjar på s- eller sje-ljud: köksskåp, blåbärssylt, redskapsskjul, enhetssystem, skogssvampssoppa.


Avvikelser
De mönster som beskrivits har ganska många avvikelser, till exempel dessa:

När förledet slutar på s- eller sje-ljud, som glas eller mustasch, match, garage, sätter man inte ut något foge-s, även om förledet består av en sammansättning. Det skrivs alltså butangasbehållare, lösmustaschförklädnad, tennismatchresultat och bussgaragedörr utan foge-s.

Inte heller med förled som slutar på en konsonantgrupp där s- eller sje- ljudet ingår, som plast eller armborst, får sammansättningen foge-s. Man skriver alltså bubbelplastrulle och armborstpil.

Kom gärna med egna förslag vad vi ska avhandla: Skriv till etikett@skillingaryd.nu.

Mer kring språket

TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp till hjälp för alla som skriver. Kika gärna in på dess hemsida för där kommer vi att hämta de flesta tipsen vi kommer att förmedla: https://tt.se/tt-spraket/skriv/. Vi kommer även att ge tips på andra bra sidor som Språkrådet.

Tilläggas kan att även vi journalister gör fel. För att minska förekomster försöker vi också att studera TT-språket.

De flesta felen vi gör är dock av annan natur:

Vi skriver för fort och ser kanske inte att vi tappat något ord eller kanske skrivit itne i stället för inte.

Vi skriver kanske av slentrian idag i stället för i dag eller eller 5–600 i stället för 500–600.

Vi glömmer kanske att ta bort en engelsk förkortning eller att ett namn som HV 71 ska särskrivas då bokstäver och siffror oftast inte ska skrivas samman.

Taggar

Dela