Visste du det här om ägget?

Ägg från Gisslaköps hönor. Foto: Sara Mejving

För att kroppen ska må bra, hålla sig frisk och fungera, behöver vi vitaminer. De essentiella vitaminerna behöver vi tillsätta via maten eftersom kroppen inte själv kan tillverka och producera dem. I ägg finns alla vitaminer vi behöver, förutom C-vitamin.

Ägg innehåller även järn, kalcium, kalium och magnesium. Ägg har både ett högt näringsvärde och dessutom ett lågt klimatavtryck. Ägg är en naturligt rik källa till D-vitamin. Genom att äta ett enda ägg får du i dig cirka 15 procent av det dagliga behovet av D-vitamin. I Sverige är brist på D-vitamin relativt vanligt, speciellt under det mörkare vinterhalvåret. Det beror på att solstrålningen är otillräcklig för att tillgodose kroppens behov av vitaminet. 

För att ett livsmedel ska få kallas rikt på protein måste minst 20 procent av energivärdet komma från protein. I ägg kommer cirka 36 procent av energin från protein, vilket är en bekräftelse på att ägget är ett proteinrikt livsmedel. Protein bidrar till en normal benstomme, till att bibehålla muskelmassa och till tillväxt av muskelmassa.

Den svenska äggproduktionen har sänkt sitt klimatavtryck med 25 procent på drygt 10 år. Andelen soja i hönans foder har minskat med cirka 10 procent och har till stor del ersatts med foder som raps- och solroskaka som produceras på närmare håll. 

I Sverige äter vi cirka 250 ägg per person och år. Under påskveckan äter vi svenskar i runda slängar 70 miljoner ägg, vilket är en ökning med cirka 50 procent jämfört med en “vanlig” vecka.

Ägget består av ett kalkskal, en vita och en gula. Gulan hålls på plats i ägget med hjälp av äggvitesnoddar. Nyansen på gulan kan skifta lite beroende på vad hönan har ätit. Om hönan ätit exempelvis gräs, nässlor eller klöver ger det ägget ofta en gulare gula. Om gulan är lite mer orange så har fodret innehållit karoten, som till exempel finns i morot.

Äggskalet består i huvudsak av kalk. Det behövs lika mycket kalk till ett stort äggskal som till ett litet och därför är stora ägg skörare i skalet. Äggvitan innehåller 90 procent vatten och 10 procent ren protein. Äggproteiner har en sammansättning som kan utnyttjas till nästan 100 procent av kroppen. Vitan är olika tjock i olika delar av ägget, tjockast är den i äggsnoddarna som hjälper till att hålla gulan på plats. Gulan är det egentliga ägget. Den innehåller alla de näringsämnen som behövs för att bilda ett nytt liv, kycklingen.

Foto: Sara Mejving

Olika hönsraser lägger olika mängd med ägg. En duktig värphöna kan lägga mer än 300 ägg på ett år. Det är oftast den vita hönan som värper de vita äggen, medan andra raser kan värpa bruna, ljusblå eller gröna ägg. Unga hönor värper mindre ägg, medan äldre hönor värper större ägg. När den unga hönan börjar lägga ägg, kan det hända att hon av misstag släpper två äggulor på samma gång, vilka då hamnar i ett och samma ägg. Det tar cirka 25 timmar för en höna att bilda ett ägg. Det som tar längst tid att bilda är skalet. Det tar ca 20 timmar.

Lite förenklat kan man säga att de svenska föräldradjuren lägger befruktade ägg som ruvas och kläcks av ett av två svenska kläckerier. Kycklingarna föds därefter upp i unghönsstallar och när de är cirka 16 veckor levereras unghönsen till äggproducenter runt om i landet. När de är ungefär 18 veckor gamla börjar hönorna producera ägg.

Källa: Texten är hämtad från branschorganisationen Svenska ägg