Volodymyr och hans familj har flytt från kriget

Familjen består av pappa Volodymyr, mamma Kateryna och deras två barn Maxim och Mykola. De hyr i några dagar en liten stuga för att i morgon få flytta in hos en vän som ordnat boende till familjen.

Volodymyr har varit i vår kommun tidigare då han varit med som läkare vid lägren som Tjernobylbarnens vänner har anordnat.

– I Ukraina arbetade jag som läkare , vi bodde i Kiev nära flygplatsen där det bombats och därför fick vi ge oss i väg.  En natt när vi satt i vår källare bestämde vi oss för att fly. Vår son har svårt att sova men med tiden blir det nog bättre. Vi fick ett foto för ett par dagar sedan på ett hus som hade bombats 300 meter från där vi bodde. Vad vi vet än så länge så finns vårt hus kvar men vi vet inte säkert, berättar Volodymyr.

– Vi började vår resa den 28 februari då vi åkte till gränsen mot Rumänien. Där fick vi vänta i 36 timmar för det var många bilar och människor som ville i genom. Vi fick sova i bilen och efter att vi hade visat våra dokument fick vi åka över gränsen. Jag fick lov att åka över gränsen för att jag arbetade som militärläkare i kriget mellan Ukraina och Ryssland mellan 2014 och 2015. Då organiserade jag evakuering av skadade och dödade soldater och gav medicinsk hjälp på fältet. Efter det har jag fått trauma och därför fick jag tillåtelse att lämna landet.

– Den andra mars hade vi kommit över gränsen till Rumänien. Då bestämde vi oss att försöka komma till Sverige och åkte genom Rumänien, Ungern, Slovakien, Polen innan vi slutligen kom fram till Sverige. Resan var mer än 200 mil lång och tog ungefär fem dagar. Vi sov i bilen tre nätter och på hotell två nätter, det var svårt.

– Det var många kvinnor och barn på färjan så jag tror att det kommer många från Ukraina hit till Sverige. Vi hoppas ju på att stanna i ett par veckor och sedan åka tillbaka. Det är vårt mål, att åka tillbaka, men vi vet ju ingenting.

Kateryna och Volodymyr med barnen Maxim och Mykola. Foto: Martina Ojala