VSOK-Evas fjärde elljusbana

Efter att Vaggeryds SOK.s vice ordförande Stefan Stork välkomnat tackade kultur- och fritidsnämndens ordförande Sverker Bernhardsson VSOK för föreningens medverkan i arbetet, klippte av det obligatoriska bandet och lämnade fritt fram för deltagarna i Novemberjoggen att gå, lunka eller löpa ett önskat antal varv i ljuset från den nya fina ledbelysningen.

Eva Eliasson tillhörde den skara om cirka 20 personer som tog tillfället i akt. Sällskap på startlinjen hade hon för övrigt av barn och barnbarn.

När vi skrev 1962 var Eva, 24 år och nybliven dubbel SM-medaljör i orientering efter ett individuellt silver 1958 och ett stafettsilver 1961, då tillsammans med Eivi Zakrisson och Yvonne Liljeland.
För att kunna konsolidera den framskjutna positionen genom förbättrade träningsmöjligheter skapade VSOK-ledningen med hjälp av en duktiga elektriker och en stor dos improvisation ortens första elljusbana, en tuff kilometerlång slinga på Höga Bränna-massivet norr mon Friluftsgården,.Vi talar alltså om det höglänta markområde som sedan 2008 sorgligt nog  är både instängslat och i princip ogenomträngligt.

Genom samma område drogs också elljusbana nummer två som invigdes den 29 december 1965 och mätte drygt 2,2 kilometer. Dess kännetecken var den nästan gigantiska stigningen från sommarladugården vid Friluftsgårdsvägen ända upp till högsta punkten på Höga Bränna-området. När den invigdes var Eva Eliasson regerande individuell småländsk distriktsmästarinna i skidåkning och dessutom silvermedaljör i skidstafett, tillsammans med Margareta Andersson och Eivi Zakrisson. Margareta tillhörde för övrigt också den skara som stod på startlinjen i går kväll.
Banan kostade föreningen 29 540 kronor och användes vid elljustävlingarna på skidor med OS-guldmedaljörer åren 1967-69.

Den 30 september 1981 var det dags för Smålands Idrottsförbunds ordförande Bror Sjökvist att inviga ett tredje elljusspår med en helt annan sträckning väster och söder om Friluftsgården.
Den mätte hela 2 940 meter och ställde stora krav på främst styrka och kondition. Bernt Ekfeldt och Ingemar Gustavsson, båda deltagare i Novemberjoggen i går, tillhör den skara VSOK-medlemmar, som tillsammans med Eva Eliasson bortgångne make Sven ”Gliet” Eliasson, arbetade med den banan.
Den användes väl i nästan 40 år utgör fortfarande stommen i den nya bansträckningen.

Den gamla och nya banan skiljer sig dock åt på ett par punkter. De två mest besvärliga backarna har tagits bort för att ge en mera löpvänlig sträckning. Hur bra man lyckats med den nya banan får visa sig när underlaget förbättrats. Den nya ledbelysningen en innebär dock ett jättelyft, både ljus- och miljömässigt jämfört med de gamla kvicksilverlamporna.
En annan skillnad är att det är kommunen som helt har bekostat den nya belysningen, en investering i storleksordningen en miljon kronor som ligger helt utanför VSOK:s ekonomiska möjligheter.
Föreningens del i projektet var att under sommaren riva den gamla anläggningen med sina 105 giftigt impregnerade trästolpar. Dessutom är det ju så att banan, så när som 300 meter, är dragen på kommunal mark och används flitigt av vaggerydsbor i långt högre grad än Vaggeryds SOK:s medlemmar.