Barn- och utbildningsnämnden föreslår avslag på motion

Motionärerna framhåller bland annat:

att statsbidraget är avsett för kvalitetshöjande åtgärder inom både kommunal och fristående förskola.
att alla barn omfattas av samma nationella uppdrag enligt skollagen.
att konkurrensneutrala villkor och likvärdighet bör gälla mellan huvudmän.
att barnens möjlighet till hög kvalitet i förskolan inte bör påverkas av huvudmannaskap.

Beslutet att barn- och utbildningsnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen var enigt och i barn- och utbildningsnämnden yttande över motionen kan man bland annat läsa;

Rättsliga utgångspunkter

Frågan om fördelning av statsbidraget har tidigare varit föremål för behandling i barn- och utbildningsnämnden.

Den 27 september 2023 fattade nämnden beslut, diarienummer 2023/008, att statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan inte skulle fördelas till fristående huvudmän som en del av bidragsbeloppet. Beslutet grundades på en särskild utredning som analyserade möjligheter, lämplighet och konsekvenser av att inkludera riktade statsbidrag i ersättningen till fristående huvudmän.

Beslutet kom därefter att prövas rättsligt. De fristående huvudmännen överklagade kommunens beslut om bidragsbelopp som fattades i december 2023 och gjorde gällande att statsbidraget borde ingå i ersättningen till de fristående förskolorna

Förvaltningsrätten prövade frågan och gav kommunen rätt i sin dom. Domstolen fann därmed inte att kommunens hantering stred mot gällande rätt eller principen om lika villkor.

Förvaltningen bedömer att det är viktigt att beakta att frågan således redan har prövats både politiskt, förvaltningsmässigt och rättsligt och att kommunens tidigare bedömning fått stöd genom domstolsprövning.

Kommunens övergripande ansvar

Förvaltningen delar motionens grundläggande ambition om att alla barn i kommunen ska ges en likvärdig utbildning av hög kvalitet, oavsett huvudman. Samtidigt behöver frågan bedömas utifrån det ansvar som enligt skollagen ytterst vilar på kommunen och den särskilda konstruktion som gäller för det aktuella statsbidraget.

Kommunen har enligt skollagen det övergripande ansvaret för att utbildningen i kommunen är likvärdig och att barn erbjuds plats i förskola. Detta ansvar gäller oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller fristående regi.

Socioekonomiska skillnader och statsbidragets konstruktion

Förvaltningens bedömning är att statsbidragets socioekonomiska konstruktion väger tungt i frågan.

Bidragets storlek baseras på socioekonomiska variabler och den kommunalekonomiska utjämningen. Syftet är att staten ska kunna rikta mer resurser till kommuner och verksamheter där behoven är större. Konstruktionen bygger alltså inte på att varje barn ska generera samma ersättning, utan på att resurser ska kunna riktas till verksamheter med större strukturella utmaningar.

Kompetensutveckling erbjuds redan till fristående huvudmän

Det är också viktigt att framhålla att de fristående huvudmännen redan i dag får del av en del av statsbidragets intentioner.

– Om man delar ut lika mycket pengar per barn, så får man en falsk likvärdighet. Vi behöver rikta resurser efter behov och kunna rikta resurser dit där de strukturella behoven är som störst, säger Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef på barn och utbildningsförvaltningen.

– Det är bra som du säger Per-Erik, man ska kunna rikta pengarna dit de behövs. Vi har också ett ansvar att kunna redovisa vad vi gjort för dessa pengar, barn- och utbildningsnämndens ordförande Marijo Corkovic (S).

– Det blev lite diskussioner på denna punkten men inga yrkanden lades fram, säger nämndens förste vice ordförande Carl Johansson (M).