Vi berättade för en månad sedan att miljö- och byggnämnden återremitterade rivningsansökan men nu har beslutet tagits.
Nyheter
Beslutet taget om träskolan
Fastighetsenheten lämnade in en ansökan om rivningslov för den gamla träskolan på skolområdet Hjortsjöskolan i Vaggeryd. Byggnaden omnämns i kommunens kulturhistoriska utredning samt kulturminnesprogram. Varken länsstyrelsen eller riksantikvarieämbetets bebyggelseregister har byggnaden utpekad som byggnadsminne eller liknande. Rivningsinventeringen har inlämnats och bedöms vara väl genomarbetad. För att en byggnad ska betraktas som särskilt värdefull krävs enligt Boverkets regler att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöras ett verkligt allmänt intresse. Vid miljö- och byggnämndens sammanträde i april önskade man en plan för hur man vill lösa skolgården och vad vill man ha i stället och återremitterade ansökan.
Magnus Dauhn (S), ordförande i miljö- och byggnämnden berättar:
– Vi har haft rivningslovet fram och tillbaka. Nu tog vi ett beslut om rivning då vi fått en redovisning om hur det ska se ut. Man kommer att spara grundstenarna och vi kände oss nöjda med det.
Mats Bergman (C) vice ordförande i nämnden fick till en protokollsanteckning i beslutet:
– Vi måste bli bättre på att prata igenom saker och ting innan det går så här långt. Kommunens egna dokument har man tappat på vägen.
Miljö- och byggnämnden upplyser att det finns intresseföreningar, exempelvis Waggeryds Museiförening, som säkerligen kan hjälpa till med att dokumentera byggnaden och att skolans behov till att få till en fungerande skolgård och utemiljö för högstadiet väger tyngre än att bevara skolbyggnaden.
Skribent
Kommentarer
9Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.
Håll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.
En så fin, välbevarad byggnad. Kan man ge bort den gratis så att någon hämtar mot bortforslingsavgift? Eller blir det återbruk av fönster, paneler och annat. Det finns tid för detta. Kan Vaggeryds kommun gå i bräschen för återbruk? Vara en förebild?
Den möjligheten som du beskriver om rivning och tillvaratagande har funnits annonserad i kommunen sedan många månader, men ingen har anmält sitt intresse.
I kommunen? Det betyder att man inte utannonserat på olika allmänna mediesidor. Uppge gärna var denna annons finns. För detta var en nyhet för mig.
Annonsen finns ju inte kvar längre, eftersom huset inte längre är till salu. Fanns att läsa på Facebook och denna tidning, bland andra.
Byggnaden var då till salu. Den borde ha erbjudits för en krona. Mot bortforslingsavgift.
Det har bland annat varit en artikel i denna tidning så det bör inte varit okänt.
Vilken idioti! Att inte kunna tänka om, planera annorlunda och inse vilket värde kulturhistoriskt värdefulla byggnader som denna faktiskt har är ett stort misslyckande. Det säger dessutom en hel del om bygdens politiker.
Att riva en sådan byggnad är inte bara att förlora ett stycke historia, det är också att kasta bort gediget hantverk och material av en kvalitet som är svår att hitta i dag. Här finns välgjorda detaljer, omsorgsfull gestaltning och kärnvirke som har stått i över hundra år och sannolikt hade kunnat stå i hundra år till med rätt underhåll. Samtidigt ersätts det ofta med nybyggnation vars livslängd och materialkvalitet inte alls når samma nivå.
Det mest beklämmande är att rivningen framställs som utveckling, när den i själva verket riskerar att bli en oåterkallelig förlust av kulturarv, resurser och hållbarhet. När en sådan byggnad väl är borta går den inte att återskapa.
Så himla tråkigt att en av våra finare träbyggnader rivs. Jag tänker på hur fint det var i Jönköping innan det mesta brann ner, men det som finns kvar utgör en så fin mysighetsfaktor som inte går att återskapa med nytt. Eksjö är ju ett bra exempel på hur man syr ihop det gamla med det nya. Tänk om man hade kunnat bygga ihop till exempel något nytt ”bostadskvarter” med gamla anor och lagt fina promenadvägar med gatsten och härlig belysning, lite träd och blomster, kanske någon liten butik i marknivå. Vilken idyll det hade kunnat bli, det är ju bara ett stenkast från Lagan dessutom.
Man gråter ju lite inombords när allt som är gammalt tas bort. Det är ju en bit historia som försvinner.
Genomgående i denna kommun är att inte ta hand om, vårda, våra äldre byggnader.
Även om de inte fullt ut är optimala för vad de från början var tänkt till, så är det ett arv. Ett kulturarv som är samhällets historia. (Dessutom vackert inslag enligt min mening)
Se nu bara på gamla Götafors skola, förfallet bara fortlöper. Ska den snart rivas också månne?