Beata Vilkhed, medborgare i Vaggeryds kommun, delar med sig av sina tankar i en insändare.
Nyheter
Insändare – Kommunfullmäktige sammanträder. Vad händer sedan?
Jag har en fråga till samtliga förtroendevalda och till dig som lever, verkar och bor i Vaggeryds kommun.
Vad driver dig? Demokrati? Självstyre? Möjlighet att påverka? Att leva och arbeta i ett samhälle där dina skatteintäkter bygger en välfärd som omfattar både barn och seniorer?
Du litar på att besluten fattas med ansvar och att den ideologi och politik som väljs in faktiskt för samhället framåt. Vart fjärde år visar du den tilliten genom att lämna över ansvaret med din röst till den som ligger närmast dina värderingar.
Men vad händer sedan? Vad gör du för att säkerställa att besluten verkligen vilar på saklig grund? Kanske tänker du att du har gjort ditt genom att rösta. Att det ändå inte spelar någon roll, att frågor försvinner och att inget händer.
Du har engagerat dig i en sakfråga och mötts av en respons du inte förväntade dig. Kanske har du fått höra att du stör det demokratiska arbetet. Eller att du har egna intressen. Som om kommunens angelägenheter inte angår oss alla.
I samhället talas det ofta om rättigheter och skyldigheter. Om ansvar. Men var placerar vi oss själva i det? Var går gränsen mellan politiskt ansvar och tjänstemannaansvar som så ofta nämns men sällan prövas, och vårt eget medborgaransvar?
Jag är av uppfattningen att ett av de viktigaste uppdragen för en förtroendevald är att vara påläst och att säkerställa att beslut fattas på saklig och faktabaserad grund. Det är en princip jag inte avviker från.
Den 2 februari 2026 fattade kommunfullmäktige ett beslut som bygger på ett beslutsunderlag med följande lydelse: ”… belastar därför inte skattekollektivet.” Samtidigt fattades beslut om låneförbindelser upp till 750 mnkr samt löpande ränta och kostnader.
Beslutet är fattat. Vad kan en medborgare göra i detta läge?
Vad återstår då? Före beslutet finns den politiska processen. Efter beslutet förändras handlingsutrymmet.
Acceptera beslutet och gå vidare? Så fungerar den representativa demokratin. Beslut fattas av valda företrädare. Vänta till valet i år och se om frågan då tas upp igen politiskt?
Eller invänta utfallet och se om beslutet i praktiken får konsekvenser för skattekollektivet? Och om det sker, vad kan då göras? Beslutet är redan taget.
Det finns också en annan möjlighet. Kommunallagen ger under en begränsad tid rätt att begära en laglighetsprövning.
Vad innebär det att välja en sådan väg?
Kommunfullmäktiges beslut kan mycket väl vara politiskt motiverat och både praktiskt och ändamålsenligt.
Men förvaltningsrätten prövar inte vad som är politiskt klokt. Den prövar om ett beslut vilar på en rättsligt hållbar grund.
Där handlar det inte om lämplighet, tyckanden eller ideologiska överväganden, utan om de grunder som beslutet bygger på.
När ett beslut motiveras med att det inte belastar skattekollektivet samtidigt som det avser låneförbindelser i denna omfattning uppstår frågan hur slutsatsen att skattekollektivet inte belastas har dragits. Något sådant underlag har jag inte kunnat finna.
Om en redovisning av bedömningen hade gjorts, hade frågan sannolikt inte uppstått.
Då uppstår också en annan fråga: Om beslutet inte innebär någon belastning för skattekollektivet, varför är det enligt kommunallagen en sådan principiell och väsentlig fråga att den måste avgöras av kommunfullmäktige?
Det är i det sammanhanget som formuleringen om att det inte belastar skattekollektivet blir central.
När ett så centralt påstående ligger till grund för ett beslut i kommunfullmäktige och inte kan styrkas i handlingarna finns möjligheten att låta det prövas.
Hur hade du hanterat det?
Gå gärna in på kommunens sammanträdesportal, sök upp kommunfullmäktige den 2 februari 2026 och läs formuleringen själv: ”… belastar därför inte skattekollektivet.”
Medborgare i Vaggeryds kommun
Beata Vilkhed
Det var en lång insändare från Beata Vilkhed. Men ingenstans står vilket ärende som avses i kritiken. Det är en demokratisk renlighetsfråga att inte låta invånare leta i blindo. Sedan finns det nämnder också som författar tjänsteskrivelser med otydlig text. Några av dem från kulturnämnden. Det är inte säkert att lång text ger ett bra underlag.
Linnea, jag är medveten om att insändaren blev lång och uppskattar att du tog dig tid att läsa den. Din reflektion kring längden tar jag med mig framöver.
Syftet var inte att redogöra för hela ärendet i detalj utan att, ur ett medborgarperspektiv, lyfta två frågor: hur kategoriska påståenden i beslutsunderlag hanteras, och vilka möjligheter en medborgare har i en representativ demokrati när ett beslut redan är fattat.
Samtidigt kan jag inte låta bli att reflektera över att demokratisk renlighet lyfts i sammanhanget med fokus på min insändare, men inte på det kategoriska påståendet som den faktiskt utgår från.
För den som är intresserad finns alltid möjligheten att själv ta del av handlingarna i ett ärende. Ibland kan just den vägen också leda till att man upptäcker frågor man annars inte hade uppmärksammat.
Peter Fransson, jag uppskattar att du bidrog med ett svar på ett sakligt och informativt sätt. För att vi inte ska tala förbi varandra vill jag återföra diskussionen till sakfrågan.
Min insändare tar inte ställning till om beslutet kommer att belasta skattekollektivet eller inte. Den ifrågasätter inte heller borgensåtagandet, bolagets arbete eller investeringsbehov.
Den handlar inte heller om att säga att påståendet är fel. Frågan gäller inte hur beslutet kan motiveras i efterhand, utan hur det har redovisats i handlingarna.
När det står att beslutet inte belastar skattekollektivet är det ett tydligt och kategoriskt påstående. Min fråga är hur den bedömningen har gjorts i relation till det borgensåtagande som beslutats, eftersom det i handlingarna inte går att följa hur den slutsatsen har prövats i relation till borgensåtagandet.
Det gäller ett beslut i en principiellt väsentlig fråga.
Kommunfullmäktiges beslut ska vara transparenta, begripliga och sakligt förklara de påståenden som ligger till grund för beslutet.
Det är en avgörande skillnad.
Jag svarade på frågan som du ställde i din insändare och gav den förklaring som jag uppfattade att du saknade i underlaget.
Att tjänsteskrivelser och andra underlag är knapphändiga hör till politikerns vardag men det är ju därför man också har möjlighet att ställa frågor till tjänstepersonerna. Hur man uppfattar det här underlaget är tydligen olika. Med lite kunskap och erfarenhet i frågorna så tycker jag att det var ett tillräckligt bra underlag.
Men du kanske hyser något slags tvivel kring den politiska processen i allmänhet? Tänker fortfarande att du behöver förklara dig närmare.
Jag har ingen annan agenda än den som redan framgår av min insändare.
Jag uppskattar samtidigt att du tog dig tid att svara och att vi kan ha en dialog kring sakfrågorna.
Vi verkar helt enkelt ha olika syn på hur ett sådant påstående ska redovisas, och det är helt okej.
Det är helt okej, men det hade varit rimligt att du som skrev insändaren hade redovisat din egen ståndpunkt. Allt vi vet är ju att du inte är nöjd.
Beslutet som insändaren handlar om är att man har utökat borgensramen för Vaggeryds Energi AB, från 500 till 750 miljoner kronor. Det handlar alltså om det kommunägda bolagets möjligheter att ta upp lån. I sin framställan beskriver bolaget ett antal trygga och nödvändiga investeringar. Därefter står det ordagrant så här:
”Samtliga investeringar som genomförs inom energikoncernen skall som ett minimum
uppfylla de lönsamhetskrav som kommunfullmäktige satt i bolagets ägardirektiv.
Investeringarna inom bolaget finansieras således långsiktigt av bolagets kunder och
belastar därför inte skattekollektivet.”
Om det kommunägda bolaget skulle gå i konkurs så övertar kommunen ansvaret för de lån som man gått i borgen för, precis som vilken borgensman som helst. Om det händer så är det såklart inte omöjligt att det uppstår kostnader som drabbar invånarna (medborgare är man i Sverige, inte i kommunen).
Så för att svara på din fråga, Beata: Hade jag suttit i kommunfullmäktige och varit orolig för en konkurs i Vaggeryds Energi AB på grund av de här framtida investeringarna och lånekostnaderna så hade jag informerat mig närmare om bolagets ekonomi och ställt kritiska frågor till styrelsen. Hade jag varit invånare och känt samma oro så hade jag tagit del av allmänna handlingar i ärendet och pratat med mina folkvalda innan beslutet fattades. Svårare än så är det inte.
Jag är tacksam för att vi har ett kommunalt energibolag som utvecklar och framtidssäkrar sin verksamhet. Döljer det sig något mer i djupet av din insändare så behöver du förklara dig närmare.