Möjligheter och utmaningar för skolan framöver

Man kan konstatera att det finns stora utmaningar för skolan den kommande mandatperioden. Ett gediget underlag har tagits fram efter hur demografin och prognoserna ser ut idag.

Per-Erik Lorentzon, barn- och utbildningsnämndens förvaltningschef: 

– Man utgår ifrån en strategisk lokalförsörjningsplan som är antagen i kommunfullmäktige, den utgår från elevprognoser som var runt 2021-2022.

Sedan dess har de demografiska förändringarna blivit annorlunda, runt 2023 började det födas färre barn och det kommer påverka skolan ganska mycket. Nya prognoser visar på förändrade förutsättningar. De investeringar som vi har i nuläget och planerade bygger på de tidigare prognoserna. Vi har redan genomfört Götafors skola, pågående är Hjortsjöskolan 4-6 och Byarum. Vi planerar också renovering och ombyggnad i Hok. Det finns även i planen att det ska byggas en skola på Yggen, men den är inte  beslutad än. Idrottshall i Götafors planeras också just nu. Huvudfrågan , som jag ser det nu, är när de här små födelsetalen kommer till skolan och vad som händer om de är så små, berättar Lorentzon och fortsätter: 

– Tittar man på och jämför 2026-2027 mot 2030-2031, så är det ingen större förändring när det gäller totala elevantalet men går man in och tittar på de olika ålderskategorierna så kan man se att F-3 minskar samtidigt som 4-6 ökar, så det blir en förskjutning av elevantalet. De här åren till 2032 så tappat F-3 128 elever och fram till 2037 tappar man 151. Problemet är fördelningen och inte det totala antalet. 151 elever kanske inte låter så mycket men det är faktiskt så många elever som det går på Götafors skola.

– Då är ju frågan; hur har vi byggt kapaciteten för de här skolorna och hur är planen. Planen ligger ju faktiskt på cirka 1 400 elever, totalt. Om vi bygger Yggen så har vi en kapacitet på 572 elever i F-3, räknat på klasstorlekar på 22 respektive 25. Överskottet blir 216 platser, det är fler än vad man idag är på hela Götafors skola.  F-3 är den strategiska nyckelfrågan framöver för kommunen, överkapaciteten där blir mycket. Idag har vi inte någon överkapacitet egentligen över huvud taget, vi har 519 elever som är F-3.

– Tittar vi på demografisk struktur; Västra strand området, det är ju den delen i Vaggeryds tätort som har längst till Yggen. Den största delen som bor där är mellan 36-40 år och 6-10 år. Det blir nog så att när man är framme vid 2032 så går de här eleverna på mellan- och högstadiet. Risken är att yngre barn minskar om födelsetalen fortfarande håller sig på låg nivå.

Bedömningen kring våra skolors standard i dag gjordes under sammanträdet. 

• Götafors är en modern och jättefin skola, jättefin utemiljö framför allt. Men den hyrs och det är en hög hyreskostnad.
• Östra skolan, de grå paviljongerna på Hjortsjöområdet. Det är en temporär skola och det är inte så en skola ska se ut. Vi har behov av samlade och permanenta lokaler som vi själva äger.
• Bondstorp, där får vi framöver ett mycket lågt elevunderlag, möjligen 14-15 elever.
• Byarum får ju bättre förutsättning med nya skolan som byggs men i och med att den byggs så blir det per automatik även överkapacitets där.
• Hok har ett elevunderlag men inte särskilt många elever heller egentigen. Där har vi ett extremt stort investeringsbehov och Hok låg väl hela renoveringen på nästan 64 miljoner.

Lorentzon, skolchef, fortsätter:

– Hur man gör med skolan framöver? Det finns möjligheter här, naturligtvis. Jag pekar mycket på i min sista skrivelse jag gör innan jag lämnar över till David (reds anm; tillträdande förvaltningschef), att det är möjligt att bygga en F-3-skola mer centralt, placerad i Vaggeryds tätort . Jag menar på här att det fins en liten risk att man har två skolor i varsin ytterkant. Att placera en skola mer centralt vore mer idealsikt för Vaggeryd, så det var det medskickat jag hade. Man behöver i nästa steg sedan även tänka på; Överkapaciteten inom F-3 inom snar framtid, skapa mer hållbart elevunderlag och minska framtida driftskostnader. För ju fler enheter vi har inom skolan, desto mer kostar det att hålla igång dem. Det är två utav allting, menar Lorentzon. 

Så politiska vägval framöver, det är ju ingenting man bestämmer nu utan det är ju vilken skolstruktur man beslutar ska gälla efter 2030. Vilka investeringar ska genomföras respektive vilka ska omprövas. Hur ska man väga samman ekonomi, kvalitet i undervisningen och geografisk tillgänglighet.

– När man har bottnat i det, så behöver man ge den här riktningen till förvaltningen, utreda huvudscenarier djupare, titta på flera alternativ och sedan blir det ett beslutsunderlag inför kommande investeringsbeslut och det här behöver nämnden bottna i.  Det är en väldigt stor punkt men det är egentligen en början på någonting som kan bli mycket bra. Man behöver jobba med det under kommande mandatperiod, säger Per-Erik Lorentzon. 

Det ställer krav på politikerna som blir valda i september, vad säger ni om det?

Carl Johansson (M) 1:e vice ordförande barn- och utbildningsnämnden:

– Det är ju en jättebra fråga som lyfts upp och det finns jättemånga olika inspel i detta. Man har ju haft många tankar, vad som är rätt och vad som är fel, för man vill ju inte göra bort sig i detta. Det som jag tycker är viktigt i detta är att frågan kommer upp nu, så att de som sitter i barn- och utbildningsnämnden under nästa mandatperiod kan börja jobba med detta tidigt. Jag kan inte sitta här och säga vilken väg man ska gå, utan det får de som sitter här nästa period avgöra. Det låter kanske negativt men det ska man inte tycka, det blir en väldigt intressant mandatperiod.

Marijo Corkovic (S), ordförande barn- och utbildningsnämnden:

– Ja, ska vi ha jättemånga tomma platser i skolan. Tomma platser kosta pengar. Som Calle sa; för politikerna som tillsätts i september, det är bra att de får detta från början.

Carl Johansson (M) 1:e vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden:

– Du har ju sagt innan Per-Erik, att det finns ju redan nu en del kommuner som kanske byggt bort sig.

Per-Erik Lorentzon;

– Ja, och de sitter med tomma lokaler nu och det har ju inte Vaggeryd gjort än.

Carl Johansson (M) 1:e vice ordförande barn- och utbildningsnämnden:

– Nej, vi har ju en prekär situation där vi tur i oturen, eller har vi en magisk spåkula som inte de andra har men vi ligger lite rätt i tid om man säger så och kan hinna bromsa.

Marijo Corkovic (S), ordförande barn- och utbildningsnämnden:

– Skrivelsen pekar på den demografisk effekten och vad det innebär. Sedan kan man göra som man tänkt men det pekar på att det kostar eftersom det kommer finnas så många tomma platser. Vi skjutsar våra elever till idrottsundervisning vilket inte är hållbart. Man behöver idrottsanläggning i anslutning till skolan.

Samarbetar man med andra förvaltningar i kommunen för att få en bra idrottsanläggning?

Marijo Corkovic (S):

– Jag brukar säga att när man bygger en skola för F-3, då ska man bygga en idrottshall. Vi har ont om idrottshallar i Vaggeryd för våra elever. Bygger vi en F-3 skola så tycker jag att man ska bygga en mindre idrottshall, men det är min tanke.

Carl Johansson (M):

– Ja, jag håller med Marijo där.