Så här planeras det nya särskilda boendet

Socialnämndens ordförande Ann-Katrin Löfstedt (M) inledde med ”Vi behöver ett nytt särskilt boende, fler blir äldre. Det kommer bli fler invånare som närmar sig 80 och 90-årsåldern. Medborgarna har rätt till, och kräver, en mer omfattande omsorg. I det nya särskilda boendet, som vi kallar Säbo 2.0 ska 45-50 personer bo. Vi i socialnämnden har jobbat i flera år med framtida boendet”.

Tillförordnad socialchef Jenny Andersson och verksamhetschefen inom äldreomsorgen Liv Svensson, berättade om förarbetet kring det nya särskilda boendet som behövs i kommunen:

– Kommunfullmäktige har gett socialnämnden i uppdrag att planera för ett nytt särskilt boende, en förstudie och djupanalys samt utvärdering av Mejeriet. Vi har gjort mycket arbete innan vi kom hit i dag. Vad ska vi tänka på nästa gång vi ska bygga ett särskilt boende? Vi har jobbat med trygga bostäder och då gäller det samtliga i Vaggeryds kommun. Vi har behov av ett nytt särskilt boende som är en del av planeringen för trygga bostäder. Framtidens äldre har ökad självständighet och möjligheten att bo kvar hemma längre ökar. Trygga, flexibla stödinsatser och hjälp när man behöver. Vara i miljöer som främjar aktivitet, hälsa och delaktighet, social gemenskap och meningsfull vardag. Det ställs högre krav på kvalitet, berättar duon och fortsätter:

– Demenssjukdomarna ökar, multisjuka med hög vårdtyngd, avancerad omvårdnad krävs och vi kommer att ha fokus på rehabilitering och välfärdsteknik. Vad är en multisjuk och vårdtyngd? Minst 75 år, minst tre diagnoser och man har vårdats på sjukhus minst tre gånger på tre månader. Nära vård innebär att de äldre och sjuka ska vårdas i hemmet, det är inte sjukhusen som tar hand om våra äldre. Det kommer att ställa krav på oss, mer avancerad vård i hemmet. Vården förskjuts till kommunen, sjukhusen tar inte hand om våra äldre. Det innebär att vår omvärld förändras med mer komplex vård, ökad kapacitet från vår sida och dagens kultur är dimensionerad för gårdagen. De lokaler vi har i dag möter inte morgondagens behov. Vi har en kraftig ökning av äldre och 90+ ökar mest. Arbetet vi har jobbat med är långsiktigt där framtidens äldreomsorg kräver rätt förutsättningar. Konkurrens om kompens ökar, arbetsmiljön blir avgörande, lokalerna påverkar och vi behöver ha ett effektivt arbetssätt. Vi har högt tryck på särskilt boende i dag. Vi ser att våra brukare får vänta längre än vad man ska, därför behöver vi jobba med att komma igång med nya särskilda boendet.

Säbo 2.0 är en del av det som socialnämnden tagit fram. Gemensamhetslokaler är grunden och basen i kommunens trygga bostäder. I kommunen finns också ett så kallat biståndsbedömt trygghetsboende, i folkmun kallat gamla tidens åldersdomshem. Rätt insats på rätt nivå.

Socialförvaltningen igen:
– Vi har Furugården, Mejeriet och Sörgården samt det nya Säbo 2.0. När det nya Säbo 2.0 är byggt kommer vi att omvandla fler boende till ett särskilt boende och vi kommer totalt att ha plats för 129 särskilda boendeplatser. I det nya gäller 45 lägenheter, höga krav på vårdhygien och smittskydd, tillgänglighet och orienterbart i alla miljöer, robust teknik, brandskydd och krisberedskap. Vi har petat i ska-krav och bör-krav, det är hur vi har jobbat med och vad som behöver finnas. I nästa steg är att politikerna ska godkänna funktionsprogrammet i socialnämnden. Sedan är upp till beslut om var det ska ligga, det är nästa steg. Säbo ska riktas till den som har störst behov, menar Liv Svensson och Jenny Andersson.

Informationen var klar och frågestund var öppen för fullmäktiges ledamöter.

Kenth Williamsson (S):
– Vad blir de största utmaningarna att skapa det här boendet?

Jenny och Liv svarar:
– Bortsett från själva bygget är det kompetensförsörjningen.

Gert Jonsson (M):
– Tack för fin presentation. Ni visade en bild på miljö och där saknade jag en bild gällande klimatanpassning. Den här gruppen är särskilt utsatta. Det medskick vi har fått så ska man ha med sig att placera där det inte är som varmast. Vem tittar på detta eller kommer det med i programmet?

Jenny och Liv svarar:
– Boendet måste rustas för att klara det. Hur:et blir i nästa steg. Var kommer det ligga, det blir också en skillnad, i funktionsprogrammet står det med att det ska finnas med i tankarna.

Thomas Axelsson (KD):
– Tack för en bra presentation. Det slog mig lite kring det här demenssjuka och övriga multisjuka. Det har varit diskusson kring lämplig byggnad, ni har förespråkat enplansbyggnad. Kan man se det som vi har det på Furugården, en slags kombibyggnad då utrymmet kan vara begränsat. 75 procent av boende i landet har byggts på höjden, det måste finnas bra referenser.

Jenny och Liv svarar:
– Det finns boende i förtätad miljö, allting går ju. Vad bör finnas och vad ska finnas. Vi tänker att det gäller människor med demens så måste det finnas ett tydligt flöde, det optimala är att man kan komma ut lätt på markplan och gå ut utan att det bromsas upp. Är man dement kan man vara fysiskt pigg. Att gå ut utan personal förenklar det att man kan gå ut utan att gå in i en hiss. Vad behöver man kompromissa med framöver? Ju enklare man kan komma ut, desto mer ute kommer man att vara. Sedan ska vi tänka att närhet till samhällsservice inte är så viktig för boende, det är det för anhöriga, men bra parkeringsmöjligheter är ett krav hos anhöriga. Det blir en bör och ska-formulering man får väga för- och nackdelar. Vården ska vara bra och ska passa, tillgängligheten tycker anhöriga är viktig, men vad är tillgängligt.

Anna Karin Slunge (S):
– Ni hade gjort en noggrann analys av Mejeriet, vad har ni för lärdomar ni ska ta med er därifrån?

Liv Svensson svarar:
– Jag tror att många håller med att utemiljön är viktig. Det finns ingen utemiljö på Mejeriet och det är det jag skulle säga. Det är asfalt utanför Mejeriet.