Vad händer nu med höghastighetsjärnvägen?

Så kommer säkerligen mången ”förståsigpåare” att säga om den senaste utvecklingen i frågan om höghastighetsbanor för tåg.
Just nu ser det ut som om kommunerna runtom i landet planerat och diskuterat frågan om sträckningar och stationslägen helt i onödan.
Vaggeryds kommun gjorde det så sent som för en vecka sedan när man dryftade och voterade avtalet om bostadsbyggande med Jönköpings kommun. Då ställde sig 32 av 41 ledamöter bakokm förslaget att bygga 75 lägenheter om året fram till 2035  för att avlasta Jönköpings kommun den bostadsbörda som avtalet med Sverigeförhandlingen om höghastighetstågen innebar. Två partier, (V) och (SD) var emot.
Men i går gick regeringen ut och klargjorde att höghastighetsjärnvägarna kommer att byggas när statens ekonomi så tillåter. Trafikverket får bestämma, trafikverket som i somras ansåg det för dyrt att bygga en ny höghastighetsjärnväg för 230 miljarder kronor eller att bygga ut befintliga stambanor för 130 miljarder.
Något slutdatum kunde i går inte presenteras av regeringen. Vi kan alltså glömma det magiska året 2035.
Det beskedet från Rosenbad kom samtidigt som (M), som i regeringsställning drog i gång projektet 2014, gjort tummen ned.
– Det är för dyrt, samhällsekonomiskt olönsamt och för sent. Vi behöver en järnväg som fungerar här och nu och därför säger vi härmed nej till höghastighetsjärnväg i Sverige, skrev Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz, ekonomiskpolitisk respektive trafikpolitisk talesperson för Moderaterna i förrgår i Dagens Industri.
Kanske kan den nya spelplanen i frågan få pengarna från staten att räcka till för andra järnvägsprojekt. Som en ny järnväg mellan Byarum och Tenhult, vilken Vaggeryds kommun arbetar för, men som det varit väldigt tyst om den senaste tiden.