Lasse Källgren är död, en person född 1932, kompis och skolkamrat med min far Walle.
Med Lasses bortgång försvinner en del av Skillingaryds hjärta. En verklig eldsjäl i många olika sammanhang. Vet inte i vilken ände jag ska börja. Men får väl börja i Frälsningsarmén där han i otroligt många år var scoutledare, en representant för kåren, utåtriktad, samlade in pengar till julgrytan och mycket annat. En sak från Frälsningsarmén jag kommer ihåg är när min kusin Joakim Storck blev officer i FA-lokalen Templet i Stockholm. Då skulle alla ”studenter” ha någon från FA som skulle ge någon bön. Alla hade officerare med streck och stjärnor, men inte Jocke, utan det var Lasse i en FA-tröja.
Lasse var en duktig affärsman. Han drev i många år Musikcentralen i Skillingaryd. Har hört att det var Sveriges största pianohandlare på den tiden. En gång hade han tydligen annonserat i en rikstäckande tidning som Dagen eller Stridsropet. Då ringde en från Kiruna och ville ha ett piano, Lasse hade missat att skriva om en viss milgräns för leverans, men tog med sig frugan Kerstin, pianot och körde till Kiruna.
Lasse var en gång i tiden en stor fotbollsspelare i Skillingaryds IS och på senare år intresserade han sig mycket för aktiviteterna hos Östbo Historiska Sällskap.
Redan nämnt, Lasse var en stor scoutledare och gjorde mycket för Skillingaryds ungdom. Men Lasse kämpade även för äldre. Drog i gång namninsamling när det skulle dras ner på Sörgården, var med och hjälpte till som bingo, besök och liknande på Sörgården och Jupiter.
Musik var ytterligare en bit i Lasse liv. En trogen medlem i FA:s musikkår och det är åtskilliga gånger jag lyssnat på Lasse och sett från Sturegatan när han har kommit med sin trombon från Kaffegatan.
Lasse var en otrolig social- och hjälparbetare. Finns nog ingen som har korsat Östersjön som han med hjälpsändningar till Polen och Litauen med andra länder. Men Lasse verkade i hela världen. Bland annat Afrika och Sydamerika. Lasses och Kerstins generositet var oerhört stor. De har hjälpt flera barn här på hemmaplan, i Europa, Afrika och andra länder. Vågar påstå att det finns hundratals, jag kanske tusentals barn i världen som fått det bättre tack vare Lasse.
Lasse var en blygsam person som aldrig ville ta åt sig någon ära över vad han gjorde. Men han fick helt rätt två riktiga utmärkelser som han var värdig. Årets Finnveding och Årets Skillingarydsbo.
Tankarna går givetvis till Kerstin och övriga släktingar.
Linus Persson
Tack bästa Lasse! För att du var den där fantastiska scoutledaren som alltid såg alla, alltid hade roliga aktiviteter och alltid slutade med att lotta ut pengar till en korv. För att du var ett föredöme och för all kunskap och klokhet som jag har försökt föra vidare till ”mina” scouter som jag nu är ledare för. Tack för att du såg mig när jag som tonåring fick för mig att börja spela trombon i musikkåren. En idé som inte var lika populär hos alla. Men jag var en ganska envis tonåring så jag gav mig inte förrän jag fick börja. Jag fick ett gammalt slitet, dåligt instrument och hörde tom av någon att då kanske jag skulle tröttna. Jag fortsatte dock och efter ett tag fick jag en jättefin trombon. Jag fattade inte riktigt hur och varför men efter ytterligare en tid kom Lasse och frågade vad jag tyckte om den. Det var hans privata, han hade två. Han hade sett mig kämpa och tyckte att jag skulle ha den, för ”du ska ju inte sluta pga av ett dåligt instrument”. Jag spelar fortfarande och fick göra det tillsammans med Lasse flera gånger.
Under massa år följde vi med mormor Majken till försäljningarna på Frälsningsarmén. Då var det alltid Lasse som skötte lotteridragningarna med lite pianospel emellan och samma skämt varje gång och alla skrattade ändå lika mycket. Det var så det skulle vara.
Tack Lasse för alla fina minnen, du kommer bli saknad. En stor kram till Kerstin!
Lasse tack för allt. Du har alltid varit med mig under alla år som en stor förebild och har en stor ddel i min uppväxt där scoutrörelsen stod för trygghet, äventyr och möjligheter. Ibland tror jag att du också var en del i mitt yrkesval, jag har i mer än trettio år arbetat som socialarbetare. Vi har inte träffats på på många år men genom åren har du haft kontakt med mina föräldrar. Jag är så tacksam för att du spelade och deltog på pappas begravning för snart tre år sedan, senast vi sågs. Tack Lasse!
Susanne Trofast Hillberg
12 Maj 2019 kl 09,30
Tack Lasse för allt. Vi var på många scoutläger tillsammans Lasse var min förebild hur en scoutledare skall vara. Du var alltid kvar hemma vid lägerplatsen elden tänd i fall någon av de egna kom tillbaka från de stora samlingarna. Tack för hjälpen då vi som familj och barn med barnbarn stod utan sommarhus. Ringde Lars han tog kontakt med en vänlig man med en STOR trädgård massor av blommor samt katter så barnbarnen lekte med.
Nu spelar Lasse i den stora Himmelska musikkåren.
Vila i frid Scoutkamrat.
Om Lars Kjällgren
Lars var min scoutledare han brukade lommar upp några ggr om året å satt och pratade över en kopp kaffe Lasse var den mest godhjärtade person som vi någonsin träffat ver uppe strax innan hans bortgång det är med stor saknad vi känner med många andra som hade förmånen att känna Lasse
Jag träffade Lasse o Kerstin första gången i början av maj 2018 inför vårt läger på Bäckaby, Lasses glöd är få som jag mött som hade det dom Lasse hade, hans otaliga berättelser om Bäckaby och om när området gjorde att man fick en skaplig blick över denna underbara plats som Bäckaby är, vilket har givit mersmak för att kämpa för Bäckaby ska bli en lägergård som fler får tillfället att besöka. En sorgens dag att höra att kämpen för stora o små fått gå vidare till härligheten. Vi ska försöka att förvalta Bäckaby på bästa sätt så som Lasse gjorde. Vila i frid Lasse..
Torbjörn Nilsson
Kristinehamn