Energi, klimat och beredskap i fokus på frukostmöte

Det finns flera möjligheter att sänka energikostnaderna genom både små förändringar i vardagen och större investeringar. Det var ett av budskapen när Henric Davidsson, energi- och klimatrådgivare på Värnamo kommun, träffade LRF Värnamos medlemmar under bondefrukosten.

En del av informationen handlade om Klimatklivet, ett investeringsstöd för fysiska åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid. Företag och organisationer kan söka stödet, men inte privatpersoner. Den som planerar en klimatinvestering uppmanades att börja förbereda sig i god tid inför kommande ansökningsperioder.

– Det finns ganska mycket pengar. Har ni någon fundering på vad ni ska hitta på så tänk att det kan finnas pengar att söka, så att man inte går miste om det, berättade Henric.

En viktig regel är att åtgärden inte får ha påbörjats innan ansökan skickas in. Stödet kan bland annat vara aktuellt för investeringar inom energiproduktion och energianvändning. Även publik laddinfrastruktur kan omfattas av särskilda ansökningsomgångar. Henric rekommenderade deltagarna att läsa på om villkoren och ta kontakt med länsstyrelsen för vägledning.

– De (länsstyrelsen) kan ju det här på sina fem fingrar.

Även lokala stöd lyftes fram. Landsbygdsmiljonen kan sökas av exempelvis samhällsföreningar och byalag för evenemang och investeringar på landsbygden. Det finns också ett kommunalt stöd för energieffektivisering i föreningslokaler. Det kan exempelvis användas när en förening vill byta ut en äldre och ineffektiv värmepump. Stödet kan täcka upp till 50 procent av kostnaden, med ett tak på 50 000 kronor.

– Det är inte så krångligt att söka de här stöden. Det är bara att ni frågar. Finns det stöd så ger vi gärna ut det, sa Henric.

En stor del av mötet ägnades åt sådant som hushåll och gårdar själva kan göra för att minska energiförbrukningen. Henrics råd var att börja med att undersöka hur elen faktiskt används. Att kontrollera huvudsäkringen kan vara en enkel åtgärd. Den som exempelvis har en säkring på 20 ampere men klarar sig med 16 ampere kan i vissa fall spara 800–900 kronor per år genom att sänka säkringsnivån. Det är också viktigt att se över sitt elavtal och undvika ett dyrt anvisningspris.

– Det viktigaste när det gäller sitt elavtal är att man kollar vad man har för avtal och ser till att man inte har ett anvisningspris. Då är det dyrt, förklarade Henric.

En genomgång av husets och gårdens byggnader kan också avslöja oväntade energitjuvar. Henric berättade om ett exempel där ett elektriskt element på 2 500 watt stod på i ett förråd hela sommaren eftersom termostaten hade gått sönder.

– Det finns sådana grejer som man ska titta på. Det gäller även om ni har en gård. Vad är det som står på mitt i natten? Hur mycket drar jag?

Genom att läsa av elmätaren eller använda appar som visar den aktuella elförbrukningen kan man upptäcka onödiga förbrukningstoppar och ta reda på vad som orsakar dem. Bland de enklaste åtgärderna finns att sänka inomhustemperaturen med en grad, vilket enligt Henric kan minska energiförbrukningen med omkring fem procent. Det kan också löna sig att kontrollera äldre frysar, elektronik och apparater som står i standbyläge.

För den som vill undersöka sin energianvändning mer noggrant finns en energiväska att låna på biblioteket. Den innehåller bland annat värmekamera, rökpenna, temperatur- och fuktmätare samt energimätare. Utrustningen kan hjälpa till att upptäcka värmeläckage, otätheter och apparater som använder mer el än väntat. Henric uppmanade deltagarna att ta vara på möjligheten:

– Har ni ett bibliotekskort så kan ni låna de här grejerna. Det finns en energiväska på biblioteket.

Han erbjuder dessutom kostnadsfri energi- och klimatrådgivning och kan komma hem till den som vill gå igenom sin energianvändning.

– Vill ni att jag ska komma hem till er så gör jag det. Det kostar ingenting, sa han.

Det är inte bara hur mycket el som används som kan påverka elkostnaden, utan också hur mycket el som används samtidigt. Henric förklarade hur höga effekttoppar kan uppstå när flera energikrävande apparater används på en gång. Om elbilen laddas samtidigt som tvättmaskinen körs och maten lagas kan belastningen bli hög. Genom att i stället sprida ut användningen över dagen kan effekttopparna minska, även om den totala elförbrukningen är densamma.

– Du får ju samma kilowattimmar, men det är effekten som blir högre här. Och det är den toppen man får betala för, förklarade Henric.

Frågan om effektavgifter blir alltmer aktuell. Vid mötet konstaterades att Värnamo Energi ännu inte hade infört sådana avgifter. Reglerna och tidplanerna för införandet har förändrats, och Energimarknadsinspektionen väntades lämna förslag på hur systemet ska utformas framöver.

Även vattenanvändningen kan vara ett område där små förändringar ger resultat. Henric berättade om ett hushåll där årsförbrukningen minskade från cirka 118 till 80 kubikmeter efter installation av snålspolande munstycken.

– Du sparar ju inte bara vatten, du sparar även kilowattimmar i form av varmvatten, berättade han.

Moderna munstycken blandar in luft i vattenstrålen. Det gör att vattenmängden kan minska utan att trycket upplevs som märkbart sämre. När varmvattenförbrukningen minskar sparar man dessutom energi.

Mötets sista del handlade om krisberedskap. Henric påminde om rekommendationen att varje hushåll ska kunna klara sig på egen hand i minst sju dagar. Det innebär bland annat att ha dricksvatten och mat hemma, men också radio, ficklampa, batterier och möjlighet att laga mat utan vanlig elförsörjning. Första hjälpen-utrustning, powerbank eller batteristation och vattenrenare kan också vara användbara. Den som har husdjur behöver planera för deras behov av vatten, foder och mediciner.

Henric lyfte även vikten av att ha kontanter hemma och att tänka igenom hur ett längre strömavbrott skulle påverka vardagen. Kyl och frys bör öppnas så sällan som möjligt och det är bra att ha kylklampar, torrvaror, konserver och dricksvatten i beredskap. Ett sätt att hålla förrådet aktuellt är att bygga in beredskapen i vardagen. Henric föreslog exempelvis att alltid ha ett visst antal paket pasta hemma och köpa nytt när ett paket används.

– Vi måste få in det tänket. Samma sak gäller dricksvatten. Ett förråd på exempelvis 20 liter kan förvaras hemma och bytas ut med jämna mellanrum, sa han.

En deltagare ställde frågan hur kommunen skulle klara en större kris som pågår i fem till sju dagar och samtidigt drabbar stora delar av länet. Vad händer om många människor behöver hjälp samtidigt och leveranser av mat, bränsle och andra förnödenheter uteblir?

Henric berättade att kommunen arbetar med sin beredskap och att trygghetspunkter ingår i planeringen. Kommunens ansvar är i första hand att hjälpa de mest utsatta, exempelvis äldre och personer som är beroende av kommunala insatser.

Samtidigt betonade han att en situation där leveranserna till kommunen helt upphör skulle innebära stora utmaningar. Han uttryckte också sin personliga uppfattning att kommunen i dagsläget inte är tillräckligt förberedd för ett sådant scenario.

– Inget kommer in, inget kommer ut. Hur löser vi det? Jag kan säga så här: i dag löser vi inte det. Det är min personliga uppfattning i alla fall, sa Henric.

Reservkraft är en viktig del av beredskapen, men det krävs också tillgång till exempelvis diesel och livsmedel. Henric beskrev hur kommunala byggnader i ett krisläge skulle kunna användas mer begränsat. I en skola skulle exempelvis kök, matsal, toaletter och någon duschmöjlighet kunna hållas i gång, medan övriga delar stängs ner för att spara resurser.

Mötet visade att beredskap handlar om flera nivåer. Hushållen behöver kunna klara sig själva under en begränsad tid, samtidigt som kommunen behöver planera för hur viktiga verksamheter och försörjningskedjor ska fungera om en större kris inträffar. Att börja med konkreta åtgärder hemma, se över energianvändningen, minska vattenförbrukningen och bygga upp ett grundläggande förråd, är ett sätt att stärka både den egna och samhällets motståndskraft.