Jeanettes krönika: Inspiration till att odla!

Nu börjar den vackraste tiden på året. Ljuset har kommit åter, solen värmer och man kan börja planera sina odlingar. En del har med stor entusiasm redan börjat. Tomatfröna är i jorden inomhus och ute står luktärterna i sina krukor. Man kan odla praktiskt taget överallt, i sin trädgård, på kolonilotten, på altanen och på balkongen. Det är härligt att se fröna gro och att känna doften och smaken från olika kryddväxter som kommer i gång tidigt. Potatis är roligt och enkelt att odla i hinkar, men kom ihåg att göra hål i botten.

En plats som jag har besökt många gånger och som har gett mig en hel del inspiration är antroposofernas trädgårdar vid Rudolf Steinerseminariet i Ytterjärna, söder om Stockholm. Det här är en plats som inbjuder till vila i vänlig natur, men också vidgad vyer mot ett annat sätt att tänka. Här finns rosenträdgård, fruktträdgård, medicinalträdgård där medicinalväxter odlas, växthus och temaplanteringar. För en trädgårdsintresserad är det här rena paradiset. Här kan man också få se antroposofernas arkitektur.

Vad är då antroposofi? Ordet antroposofi kommer av de grekiska orden antropos som betyder människa och sofia som betyder vishet. Antroposofin räknas varken som religion eller filosofi. En bra benämning är kunskapsväg och människan ses som en varelse i ständig utveckling, strävande efter sitt högre jag som är av andlig natur. Den här utvecklingen omfattar allt levande, människor, djur, naturen med alla växter, samt planeter och hela universum.

Grundaren av antroposofin var Rudolf Steiner (1861–1925) och det antroposofiska sällskapet såg dagens ljus 1913. Antroposofernas odling grundar sig på biodynamisk odling som utgår från den antroposofiska världsbilden där kosmisk energi samverkar med jordisk energi. En antroposof som jag träffade vid ett av mina besök vid seminariet berättade att Rudolf Steiner kom på idén med den här formen av odling under sina meditationer. För att sprida kunskapen höll Steiner en serie föreläsningar 1924. Det var hans lärjungar som tyckte att den här formen av odling skulle kallas biodynamisk. De tyckte för övrigt att Steiners odlingsidéer var strålande. Det här måste omsättas i praktiken!

Den biodynamiska odlingens grund har ett holistiskt synsätt. Växtlighet, djurhållning och markens bördighet samverkar och skapar en helhet. Viktiga metoder är vallodling och kompostering. En vall är en åker där man sår vallväxter, exempelvis timotej. Vallen får tjäna som betesmark under en eller två somrar. Sedan är det dags att plöja och så säd. Jorden måste också få ligga i träda och man ska växla mellan olika grödor.

Genom kompostering bryts till exempel löv ner till mull med hjälp av maskar, småkryp och mikroorganismer. Det som skiljer biodynamisk odling från alla annan odling är användandet av de åtta preparaten.

I föreläsningen som Steiner höll 1924 förklarade han hur dessa åtta preparat fungerar och hur de ska användas.

Preparaten fyller olika funktion och tillsätts i mycket små mängder i det gödsel som används till odlingarna. Två av dessa kallas fältpreparat och det ena består av kogödsel som har förvarats nedgrävt i jorden i ett horn från en ko under en period och det andra består av kvartsmjöl. Fältpreparaten rörs ut i vatten. Man måste röra på ett speciellt sätt för att vattnets energi ska få full kraft. Under en timmes tid rörs vattnet i en cirkel med en pinne så att det uppstår en virvel. När virveln når ner till botten av vatten karet rör man åt andra hållet. Så upprepas omröringen växelvis. Sedan sprids vattnet ut över odlingarna.

De övriga preparaten består av rölleka, kamomill, brännässla, ekbark, maskros och vänderot. Dessa växter underlättar för kosmiska krafter att påverka jord och växter positivt. Växterna ska förmultna i djurorgan, nedgrävda i jorden under en viss tid. Preparaten blandas sedan med gödsel som sprids över odlingarna. Rölleka, kamomill och de andra växterna som ingår i preparaten ska ge de nya, spirande grödorna egenskaper som vitalitet, förnimmelseförmåga, kraft, förnuft, mognad och förmåga att övervinna svårigheter.

Att de här preparaten fungerar vet man. Jag har själv både sett och smakat resultatet av den här odlingen, men hur de fungerar har man inte kunnat förklara vetenskapligt. Enligt antroposofin bör man även tänka på månens faser när man sysslar med odling.

Vatten är nödvändigt för all odling och många har säkert hört talas om antroposofernas vattentrappor som är reningsverk. De här trapporna är både vackra konstverk och fascinerande att se. De uppfanns av en engelsman vid namn John Wilkes. Han var vattenforskare och skulptör. Hans idé var att tillverka särskilt formade skålar som skulle ge vattnet en rytmisk, pendlande rörelse. Vattnet pumpas upp till den översta skålen med en elektrisk pump och så börjar vattnets reningsprocess. Det är genom vattnets rörelse som det blir syresatt och mikroorganismernas aktivitet ökar, vilket renar vattnet. När vattnet har runnit ner genom en trappa rinner det ut i en av dammarna som ingår i ett dammsystem.

Jag ska erkänna att jag aldrig har druckit vattnet hos antroposoferna. Jag har alltid haft med mig mitt eget vatten! Men att använda det till odling är uppenbarligen bra. Nu undrar ni väl om jag pysslar med preparaten och svaret är nej. Det som jag har tagit till mig under mina besök i Ytterjärna är fördelen med att ha en blandad odling. Sallad, mangold och sockerärtor trivs väldigt bra tillsammans med ringblommor, blåklint, timjan och lavendel. Rölleka har jag i mängder i min trädgård och den verkar trivas särskilt bra i samma rabatt som dragon och kungsmynta. Jag är övertygad om att växter ger kraft åt varandra och en mångfald av olika växter är gynnsamt för alla former av odlingar i trädgård såväl som på balkongen. Gräsöknar tror jag inte på. Jag vill ha liv i min gräsmatta!

Det är underbart med odling och blommorna som tittar fram nu på våren är sagolikt vackra men den viktigaste av alla blommor är Majblomman!

Jeanette Hallgren Eklund