M presenterar valmanifest – fokus på skola och utbildning

Vi tar plats i kommunalrådsrummet där vi träffar kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M) som tillsammans med sina partikamrater Filip Wihrén Andersson, Sofia Granstrand och Anna Lindsten presenterar valmanifestet. I den här arbetsgruppen har man fokus på skola och utbildning.

Tobias Pettersson (M):
–  Vi har sett över nuläget och utifrån det skapat ny politik som möter utmaningar som vi ser framöver. Värnamo står för tydliga demografiska förändringar. Det är inte bara Värnamo som har den utmaningen, utan det gäller för hela kommun-Sverige. Vi ser att skolan ska präglas av kunskap, tydligt ledarskap, studiero, där varje elev ska ha behöriga lärare och ges möjlighet att nå sin fulla potential. Skolans kvalité skapas i klassrummet och lärare ska ha rimliga arbetsvillkor med fokus på undervisning. Tydligt pedagogiskt ledarskap, hög kompetens och ordning och reda i skolan skapar trygghet, arbetsro och bättre resultat för alla elever. Vi vill att skolan ska ha höga förväntningar på både elever och personal och att varje elev får det stöd som behövs för att lyckas. Studieron ska prioriteras och undervisningen ska vara likvärdig och tillgänglig för alla. Skolans professionella kompetens ska tas tillvara och ges möjlighet att utvecklas så att undervisningen kan anpassas efter elevernas behov och skapa motivation och engagemang. Vi måste ta tillvara på den profession som finns i skolan, säger Tobias och fortsätter:

– Övergripnde målet som vi satt för vår skolpolitik och för den förändring som vi ser i kommunen är att inom samtliga områden ligga över rikssnittet år 2030. Vi har delat in det är i 19 områden och totalt så är det 67 konkreta förslag som vi jobbat fram.

Filip Wihrén Andersson (M) har varit sammankallade i arbetsgruppen och berättar:
– Förskolan är det första steget i ett ganska långt utbildningssteg. Det spelar en avgörande roll redan tidigt för barns språkutveckling, trygghet och framtida lärande. Tidigare insatser i förskolan är avgörande för senare svårigheter. Vi ser i dag utmaningar som är kopplade till likvärdighet och vissa är kopplade till barngrupperna vilket också påverkar personalens förutsättningar. Vi vill stärka kvalitén i förskolan och vi vill se ett tydligare fokus på samverkan, uppföljning och kunskap med vårdnadshavare. Konkret vill vi öka andelen förskollärare och rimliga barngrupper samt resursfördelning som i större utsträckning utgår från barns behov.

Vad är en rimlig storlek på barngrupp?
– Vi sätter inget numerärt utan det beror på hur förkunskaperna ser ut. Det är en skillnad på 20 barn utan särskilda anpassningar jämfört med en stor grupp med anpassningar. Den demografiska förändringen kan skapa förutsättningar, menar Tobias.

Filip Wihrén Andersson (M) går vidare in på grundskolan:
– Vi har ändå sett en positiv utveckling de senaste åren i vår kommun men vi ser också givetvis utmaningar vad det gäller likvärdighet, behov av stödinsatser och ett särskilt större fokus på ledarskap. Vi har tittat igenom ett antal verksamhetsberättelser och den senaste, liksom tidigare, visar att vi har en minskad lärarbehörighet och vi ser för stora skillnader på skolor beroende på var de befinner sig. Elevhälsans resurser är ansträngda och det finns behov av tidiga insatser. Vi ser också att fler arbetslag och rektorer utrycker behov av tid och stöd för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Därav har vi ett antal förslag där vi vill stärka kvalitet och likvärdighet i kommunens förskola. Bland annat att göra en översyn av akutskola/resursenhet för 4-9. Vi vill också titta på att utreda kostnader, och även effekten, för en renodlad resursenhet för särskilda behov. Vi vill inför en utökad screening redan i årskurs 1. Vi vill utreda en avgiftsfri månad i fritidshem under den period då ordinarie fritidshemsverksamhet håller stängt, gissningsvis i juli, kan jag tänka mig. Vi tror att det underlättar för familjer och samtidigt kunna upprätthålla arbetade timmar. 

Sofia Granstrand (M) tog över och berättade om anpassad skola:
– Det är en fantastisk verksamhet som fungerar fint. Behovet av platser och stödinsatser ökar faktiskt, det ställer högre krav på kommunens planering och samverkan mellan olika verksamheter. Därför behöver vi säkerställa att den höga kvalitén fortsätter, i tidiga insatser, att man har rätt kompetens i verksamheten och har ett tydligt fokus på trygghet, kommunikation och elevernas framtida möjlighet. Konkreta förslag: Först och främst om lokaler, att planera för att få ändamålsenliga lokaler så att man lättare kan organisera skolan. Vi vill stärka undervisningen i samhällsdeltagande och vardagskunskap för ett självständigt vuxenliv. Vi behöver utveckla samarbete mellan skola och näringsliv för att skapa fler vägar till arbete och meningsfull sysselsättning.

Kulturskolan går Sofia Granstrand (M) vidare med:
– Kulturskolan är en superviktig roll i barn och ungas kreativ, självförtroende och till en meningsfull fritid. Köerna är ganska långa och det är många barn som får vänta länge att få deltaga i verksamheten. Vi behöver arbeta mer aktivt med tillgänglighet och flexibilitet och effektiv användning av resurser för hur man ska möta det. Köerna behöver kartläggas till de olika verksamheterna inom kulturskolan, vi behöver ta fram en plan för att minska köerna till kulturskolan och vi vill utreda hur fler barn och unga kan erbjudas plats i mer flexibla undervisningsformer. Särskilt prioriterat är att yngre barn kommer i kontakt med kulturskolan och att öka samverkan med privataktörer och studieförbund.

Tobias Pettersson (M) flikar in:
– Det är viktigt att säga att vi inte konkurrerar med privata aktörer utan kompletterar på ett bra sätt.

Anna Lindsten (M) förklarar valmanifestet kring gymnasiet och vuxenutbildningar:
– Vi har en fantastisk gymnasieskola men det finns alltid det som går att göra bättre. De barnen som kommer in på gymnasieskolan, så är det väldigt viktiga år. Man ska tas omhand där de befinner sig. Inom grundskolan har vi säkerställt resultat och annan information. Vi ska bli duktigare på överlämningen mellan grundskolan och gymnasiet och ta tillvara på den information som redan finns. Man ska nå målen och landa väl och tas omhand. Vi vill att man i de studieinriktade programmen ska läsa moderna språk, det är viktig kompetens. Ungdomarna i dag är internationella, de pratar engelska tidigt, och här är det viktigt att vi får betyg i moderna språk på högre nivå. Lokala idrottsutbildningar för att locka fler ungdomar till vår bygd.

– När det gäller vuxenutbildningen och SFI är det viktigt att komplettera eller läsa till en utbildning. Vi tänker att vuxenutbildning spelar en avgörande roll på arbetsmarknaden. Man ges möjlighet att komplettera studier och etablera sig i samhället. Vi ser det här som en viktig del för våra medborgare här men också för de som kommer hit. Förslagen är bland annat att stärka samverkan där man kan jobba parallellt med de ordinarie gymnasiestudierna, den är viktig. Möjliggöra för elever som saknar 50-100 gymnasiepoäng att läsa in poäng som saknas före studenten. Man kan reparera det man kan och det ska man få möjlighet till. Införa ett tydlig och enhetligt mått för resultatstyrning och effektiv användning av skattemedel. Kartlägga de vanligaste orsakerna till avbrott inom SFI och redovisa åtgärdsplan för genomströmning. Det är viktigt att man som vuxen får med sig utbildning från SFI.

Tobias Pettersson (M):
– Yrkesprogrammen har mycket praktik och det är en central del i att faktiskt ha utbildningar i linje med vad näringslivet önskar. Att möjliggöra för att få en anställning redan under utbildningstiden så vi kombinerar en minimilön som är förhandlad med fackliga organisationer och vi vill att man ska gå klart sin utbildning samtidigt. Än mer viktigare i en globaliserad värld att vi har språket med oss. När det gäller idrottsutbildning har vi ett samverkan med IFK Värnamo men vi har flera andra sporter, vi har en fantastisk ridklubb, innebandyklubb, Värnamo simsällskap som vi ska ta tillvara på. Här finns möjligheter till aktiv fritid men också att göra karriär inom ett fantastiskt näringsliv.

Avslutningsvis så har Moderaterna övriga förslag, bland annat skolmåltiden, som Filip Wihrén Andersson (M) föredrar kring:

– Skolmåltiden är en mycket central del av skoldagen, ork, hälsa och trivsel och studieresultat i slutändan. Vi ser att ska eleverna orka hålla igång en skoldag krävs att skolmaten är näringsrik, varierad och uppskattad. Man kan jobba mer med detta på olika sätt. Vi har märkt på senare år en förstärkt diskussion kopplat till att vegetariskt alternativ skulle dominerar skolmatsedeln i högre utsträckning. Vi menar att skolmaten ska präglas av balans och valfrihet där elevernas faktiska tycke och referenser tas på allvar och framför allt inte av konsekvens av att någon elev avstår från att äta skolmaten. Vi vill säkerställa i alla våra skolor att som huvudregel erbjuda kött, fisk eller fågel varje skoldag. Vi vill fortsatt erbjuda näringsrika och attraktiva vegetariska alternativ. Vi ska stärka kvalitén i skolmåltiden med goda råvaror, gärna svenska, och närproducerade livsmedel. Former för elevinflytande för skolmatsalen. Matråd finns och vi tror att vi kan öka på det ytterligare. Vi vill utreda förutsättningarna för flexibel skolskjuts ur ett landsbygdsperspektiv för de fria skolformerna.

Tobias Pettersson (M) flikar in: Landsbygdsperspektiv. Det blir bekymmersamt i vissa fall och mycket körande för föräldrar som får anpassa sin arbetstid för skoldagens tider. Det är något vi behöver se över och det är också kopplat till demografin, där vi framåt behöver varje insats och arbetad timme. Det kommer att vara avgörande för att klara förändringen som vi ser framöver”.

– Campus ligger utöver detta och där har man flera utbildningar på gång och en struktur som fungerar väldigt bra, kommenterar Tobias Pettersson (M). 

Varför blev det just skolan som Moderaterna fokuserar på?
– Vi har ytterligare nio arbetsgrupper, så det finns ett gediget material. Förra valet hade vi 104 vallöften och vi har genomfört en bit över 90 procent. Vi tror på att faktiskt arbeta fram förslag och underlag och sedan går från ord och handling, säger Tobias Pettersson (M).

– Skolan är av naturliga skäl kommunens största förvaltning och därtill nämnd och det får såklart ett större utrymme tillsammans med omsorgen, menar Filip Wihrén Andersson.

– Skolan är vår framtid, fungerar inte skolan så fungerar inte de andra delarna heller, menar Sofia Granstrand.

– Det är avgörande att ha en kvalitet i skolan för att invånarna ska flytta hit till Värnamo. Det här är bara en liten del av allt vi har jobbat med, så du får komma tillbaka till oss. Omsorg och skola är stora områden men det är kopplat till den kommunala kärnverksamhet, avrundar Tobias Pettersson (M) när han tillsammans med sina partikamrater presenterade sitt valmanifest inför hösten stundande val.

Ett axplock. ur Moderaternas förslag för en starkare skola inför mandatperioden 2027-2030…

Förskolan
Tidiga insatser och språk i fokus
Föräldraransvar och samverkan
Kvalité, ledarskap och personal
Trygghet, likvärdighet och uppföljning

Grundskolan
Behålla behörig personal och pedagogisk ledarskap
Tidiga och samordnade insatser
Stimulera intraprenad som utvecklingskraft i skolan
Mer valfrihet och flexibilitet för barnfamiljer under sommaren

Anpassad grundskola
Tidigare insatser, stöd och kapacitet
Kompetens, undervisning och självständighet
Samverkan, övergångar och vägar till arbetslivet
Trygghet, kontinuitet och ledarskap

Kulturskola
Kartläggning av köer och väntetider
Ökad samverkan mellan kulturskola och grundskola
Mer flexibla undervisningformer och gruppverksamhet

Gymnasieskola
Behålla behörig personal, strukturerat övergångsstöd och pedagogiskt ledarskap
Studiero och ordning
Intraprenad
Likvärdighet
Organisatorisk utveckling och tydligare gymnasieprofiler

Vuxenutbildning
Stärkt uppföljning och ökad genomströmning
Ökad samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Stärk resultaten inom SFI