Alla skolpolitiska beslut ska tas av politiken, inte av tjänstepersoner. Det menar Sverigedemokraterna. Nu har kommunfullmäktige sagt sitt i frågan.
Vill att politiken ska besluta om skolornas framtid – så tänker fullmäktige

I december lämnade Sverigedemokraterna in en motion om att alla skolpolitiska beslut ska tas av politiken, inte av tjänstemännen. Detta med anledning av frågan om processen kring Enehagsskolan.
I motionen yrkade partiet att beslut om Enehagsskolans framtid samt övriga skolor – exempelvis nedläggning, flytt, större omorganisation eller andra betydande strukturförändringar – inte får delegeras till tjänstemän utan ska fattas av politiska organ (kommunfullmäktige), att samtliga beslutsunderlag inför sådana beslut ska innehålla en tydlig och fullständig konsekvensanalys avseende elevunderlag, ekonomi, trygghet, pedagogisk kvalitet, geografisk tillgänglighet och påverkan på berörda hushåll samt att kommunen ska säkerställa god insyn och dialog med föräldrar och medborgare innan politiskt beslut fattas, för att öka transparensen och återupprätta förtroendet för beslutsprocessen.
Motionen remitterades till barn- och utbildningsnämnden som i mars månad beslutade att ställa sig bakom nämndordförande Maria Johanssons (-) yttrande. I yttrandet framhåller hon att alliansens inriktningsdokument för skolorganisationen redan täcker de beslut som Sverigedemokraterna vill lyfta till kommunfullmäktige. I dokumentet, antaget av nämnden den 19 februari 2025, slås fast att ”avveckling eller avyttring av skolverksamhet där Värnamo kommun är huvudman ska beslutas av fullmäktige”. Därmed omfattas samtliga kommunala skolor, inte bara landsbygdsskolor som i SD:s och Centerpartiets likalydande förslag. Alliansens dokument beskriver också hur organisationsförändringar ska förankras och beredas: beslut ska föregås av barnkonsekvensanalyser, riskbedömningar, arbetsmiljöanalyser och dialog med föräldrar genom föräldraråd. Syftet är att säkerställa kvalitet, ekonomi och ett tydligt barnperspektiv innan beslut fattas.
När motionen behandlades i kommunstyrelsen i maj röstade ledamöterna för att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunstyrelsen vill samtidigt, med hänvisning till sin uppsiktsplikt, uppmana barn- och utbildningsnämnden att säkerställa att beslut fattas på rätt nivå och att det finns tydlig kännedom om vilka beslut som är delegerade till tjänstemän.
Under fullmäktige avgjordes motionens framtid.
– Jag yrkar bifall till vår motion. Svaren vi fått bygger på svaga grunder. Motionen har tre delar och de två sista har inte beaktats. Beslutsunderlagen inför sådana beslut ska innehålla en tydlig och fullständig konsekvensanalys av elevunderlag, ekonomi, trygghet, pedagogisk kvalitet, geografisk tillgänglighet och påverkan på berörda hushåll — och det har inte gjorts. Kommunen ska också säkerställa god insyn och dialog med föräldrar och medborgare innan politiska beslut fattas. Det har brustit, vilket vi ser genom att föräldrar anmält ärendet till både förvaltningsrätten och Skolinspektionen. Det har dessutom varit fram och tillbaka kring beslut som tjänstemän tagit utan att ha rätt att göra det. Vissa beslut får inte delegeras och när det ändå sker bryter man mot kommunallagen. Därför står jag fast vid att bifalla motionen, sa Jan Cherek (SD).
En omröstning avgjorde motionens framtid. Med röstsiffrorna 25–21 gick kommunstyrelsens linje igenom och motionen avslogs.




