Natur

FÄgelforsledens nÀromrÄden med Skillingaryds skjutfÀlts norra delar

Uppdaterad 1 januari, 2019 12:01 · Publicerad 31 december, 2018 16:33

VÄr natur- och kulturkrönikör Dan Damberg har besökt FÄgelforsledens nÀromrÄden.

FÄgelforsledens nÀromrÄden med Skillingaryds skjutfÀlts norra delar, en natur- och kulturkrönika i 37 bilder frÄn en promenad under annandagens hÀrliga sol och gnistrande snö.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd den tjugofemte dagen i Ärets sista mÄnad anno 2018.

Det blev en vit jul 2018, och solens lÄga strÄlar över ljungheden pÄ Skillingaryds skjutfÀlt gjorde skuggorna mycket lÄnga.

Det Àr bara nÄgra dagar sedan det var midvintersolstÄndet, dÄ midvinternatten var som lÀngst och allt detta beror pÄ jordaxelns lutning som lutar 23,44° mot det tÀnkta vertikalplanet.

Älg, ”Alces alces”, pĂ„ sprĂ„ng.

Älg, ”Alces alces”.

Älg, ”Alces alces”, platt fall mitt pĂ„ vĂ€gen som Bambi pĂ„ hal is.

TjĂ€der, ”Tetrao urogallus”.

Orrar, ”Lyrurus tetrix”.

Skogshare, ”Lepus timidus”.

Ekorre, ”Sciurus vulgaris”.

Sork, inga svansspĂ„r, som Ă€r en underfamilj till familjen ”Cricetidae” i ordningen gnagare eller en mus, som tillhör ett slĂ€kte i underfamiljen ”Murinae” som i sin tur tillhör familjen rĂ„ttdjur, svĂ„rt att sĂ€ga vilket sĂ„ jag avstĂ„r.

RĂ„djur, ”Capreolus capreolus”.

GrĂ€vling eller europeisk grĂ€vling, ”Meles meles”, Ă€r ett rovdjur som tillhör familjen mĂ„rddjur.

GrĂ€vling, ”Meles meles”.

VÀnligen, ta bort plÄten, den utgör en fara för faunan

VÀnligen, ta bort plÄten, den utgör en fara för faunan.

Lysgranat med fallskĂ€rm som fastnad i en tall, pĂ„minner mig om en bok jag lĂ€st som hette ”Arnhem, soldater frĂ„n luften”.

Arnhem Ă€r en stad i NederlĂ€nderna med 152 500 invĂ„nare Ă„r 2015 och staden har hamn vid och jĂ€rnvĂ€gsbro över Rhen och industrin Ă€r mĂ„ngsidig.

MilitÀrt blev Arnhem kÀnt under andra vÀrldskriget i samband med en allierad luftlandsÀttningsoperation i september Är 1944, som blev ett misslyckande med stora förluster.

I den allierade framryckningen mot Tyskland gÀllde det att bland annat ta den viktiga bron över Rhen vid Arnhem, som hölls av tyskarna.

De allierade, huvudsakligen britter under Montgomery, satte den 17 september Ă„r 1944 in 10 000 man frĂ„n luften.

Tyskarna under general Model var avsevĂ€rt starkare Ă€n man rĂ€knat med och kringrĂ€nde de anfallande, som tvingades ge upp den 26 september efter att ha förlorat nĂ€ra 80 % av sin styrka.

De allierades framryckning blev hÀrigenom avsevÀrt försenad och först sju mÄnader senare erövrades Arnhem av britterna.

För Montgomery som ansvarig blev misslyckandet en tung belastning.

Walter Model, 1891–1945, tysk militĂ€r, generalfĂ€ltmarskalk Ă„r 1944, var vid offensiven i vĂ€ster Ă„r 1940 stabschef i en armĂ©, blev mot Sovjetunionen chef för 9:e armĂ©n Ă„r 1942 och hade med den tilldelats en nyckelroll vid Kursk Ă„r 1943.

Han var armégruppchef pÄ östfronten Är 1944 och förflyttades samma Är till vÀstfronten, dÀr han ledde Ardenneroffensiven.

I krigets slutskede begick Model sjÀlvmord efter att ha avvisat de allierades krav pÄ kapitulation.

Bernard Law Montgomery frĂ„n Ă„r 1946 Viscount Montgomery of Alamein, Lord Montgomery, 1887–1976, brittisk militĂ€r, fĂ€ltmarskalk Ă„r 1944.

Efter att i andra vĂ€rldskrigets inledning ha varit generalmajor och divisionschef i brittiska expeditionskĂ„ren och upplevt utskeppningen frĂ„n Dunkerque vĂ„ren Ă„r 1940 samt dĂ€refter medverkat i utbyggnaden av brittiska öarnas försvar blev Montgomery i augusti Ă„r 1942 chef för 8:e armĂ©n i Nordafrika, med vilken han utmanövrerade Rommels AfrikakĂ„r och slutligen vann en avgörande seger vid el-Alamein i november Ă„r 1942. Året dĂ€rpĂ„ förde han sin armĂ© i invasionerna pĂ„ Sicilien och i Italien.

I storinvasionen i Normandie juni Är 1944 var Montgomery chef för 21:a armégruppen och dÀrmed i praktiken ledare av markoperationerna.

Samarbetet mellan Montgomery och de amerikanska befÀlskollegerna gick inte friktionsfritt och hÄrd kritik riktades mot Montgomery för den av honom ledda misslyckade luftlandsÀttningsoperationen mot Arnhem i september Är 1944.

Montgomery var Ă„ren 1946–48 chef för imperiets generalstab samt Ă„ren 1951–58 stĂ€llföretrĂ€dande överbefĂ€lhavare för Atlantpaktens vĂ€pnade styrkor.

Erwin Rommel, född den 15 november Är 1891, död den 14 oktober Är 1944, tysk militÀr och generalfÀltmarskalk Är 1942.

Han utmĂ€rkte sig i första vĂ€rldskriget som en oförvĂ€gen och taktiskt omdömesgill frontofficer, vilket Ă„r 1917 renderade honom ”Pour le MĂ©rite”-orden, Tysklands frĂ€msta militĂ€ra utmĂ€rkelse.

Sina erfarenheter redovisade han i boken ”Infanterie greift an” Ă„r 1937, en vida spridd grundbok i infanteritaktik.

Rommel blev överste Är 1937 och generalmajor Är 1938 och fick Är 1940, dock ej pansarutbildad, befÀlet över 7:e pansardivisionen, som han i offensiven mot Frankrike ledde i en exempellöst snabb framryckning.

Han blev i februari Är 1941 chef för de pansarstyrkor som Tyskland satte in i Nordafrika, den sÄ kallade AfrikakÄren, och han vann snabba framgÄngar mot britterna och förskaffade sig legendariskt rykte dels för sin ledarstil att alltid vara frÀmst i anfallen, dels för sitt gentlemannaupptrÀdande.

Efter nederlaget vid El Alamein i oktober Är 1942 hemkallades Rommel och vÄren Är 1944 byggde han som armégruppchef ut försvaret av atlantkusten och vid de allierades invasion i juni Är 1944 var Rommel operativt ansvarig under von Rundstedt.

SvÄrt sÄrad vid ett flygangrepp fördes Rommel till sitt hem för omvÄrdnad och stÀlld inför valet att begÄ sjÀlvmord eller dömas för delaktighet i komplotten mot Hitler tog han sitt liv den 14 oktober Är 1944.

Erwin Rommel torde ha varit andra vÀrldskrigets mest omtalade fÀltherre, en briljant taktiker och inspirerande ledarpersonlighet, uppskattad Àven av motsidan.

Gerd von Rundstedt, 1875–1953, tysk militĂ€r, generalfĂ€ltmarskalk Ă„r 1940, pĂ„började sin militĂ€ra bana Ă„r 1892, tjĂ€nstgjorde pĂ„ sĂ„vĂ€l vĂ€st- som östfronten under första vĂ€rldskriget.

Han pensionerades som generalöverste Är 1938, men Äterkallades Är 1939 för att leda en armégrupp mot Polen samma Är, mot Frankrike Är 1940 och mot Sovjetunionen Är 1941.

PÄ grund av meningsskiljaktigheter med Hitler avskedades han i december Är 1941, men Äterinsattes i mars Är 1942 och blev dÄ överbefÀlhavare i vÀster.

Efter de allierades invasion Är 1944 avskedades Rundstedt pÄ nytt i juli Är 1944 men Äterkallades för tredje gÄngen i september samma Är och ledde Ardenneroffensiven, efter vars misslyckande han avgick i mars Är 1945.

Han fÀngslades samma Är men frigavs Är 1948.

Gerd von Rundstedt ogillade Hitler och nazismen och han var en rakryggad, aristokratisk personlighet, som hade hög respekt Àven hos motstÄndarna och rÀknas till andra vÀrldskrigets frÀmsta militÀrer.

Knölticka, ”Antrodia serialis”, vĂ€xer pĂ„ död gran.

SĂ€lgticka, ”Phellinus conchatus”, pĂ„ sĂ€lg.

Borstticka, ”Trametes hirsuta”, pĂ„ sĂ€lg.

SprĂ€ngticka, ”Inonotus obliquus”, pĂ„ björk.

Klibbticka, ”Fomitopsis pinicola”, pĂ„ sĂ€lg.

Björktickor, ”Piptoporus betulinus”, pĂ„ död björk.

Eldtickor, ”Phellinus igniarius”, pĂ„ sĂ€lg.

Kuddtickor, ”Phellinus punctatus”, pĂ„ sĂ€lg.

Myrebo och arten svart eldticka, ”Phellinus nigricans”, pĂ„ björk.

Rosettbrosklav, ”Ramalina fastigiata”, pĂ„ sĂ€lg.

Gullpigg, ”Calocera cornea”.

Bohult i sol och en plusgrad.

Boglösasjön med en tunn is.

Viltvattnet i sol och med en tunn is.

Med bandgÄende fordon tillverkade sandblottor för sommarens insekter och biologiska mÄngfald.

Krevadgrop pÄ norra delen av ljungheden, diameter cirka 250 centimeter.

Myrebo och de tvÄ bautastenarna.

T-korsningen StudstorpsvÀgen-SkogsvÀgen vid Myrebo.

Myrebo och gravfÀltet frÄn romersk jÀrnÄlder, 0-400 Är efter vÄr tiderÀknings början och bara hundra meter frÄn de tvÄ bautastenarna.

HĂ€sslehultsbacken frĂ„n det gamla regnskyddet, ”den laje backen” nerifrĂ„n och upp, men den roliga backen uppifrĂ„n och ner.

Rödemossen och VasabÀcken med vatten frÄn Boglösasjön i norr.

Skymning över ljungheden, det Àr svÄrt att gÄ hem nÀr naturen Àr sÄ hÀr vacker.

Skribent

Artikeln Àr skriven av

Kommentarer

0

Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.

HĂ„ll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte.

Skriv sakligt och hÄll dig till Àmnet.