SPF på resa till Karlsborgs fästning

Brita Berglund hade lagt upp en trevlig resrutt, med Karlsborgs fästning som huvudmål. Första stoppet blev vid Vätterns strand, en härlig rastplats innan Habo, med en vidunderlig utsikt över vattnet. Den medhavda kaffekorgen kom fram och lät sig väl smaka medan vi njöt av stillheten och utsikten. 

Färden fortsatte sedan norrut mot Karlsborg och fästningen. Fästningen var ett imponerande byggnadsverk, igångsatt av Karl IV Johan i början av 1800-talet för att bli tänkt som en tillflykt för kungafamiljen och regeringen om Sverige skulle bli invaderat. Även vår guldreserv skulle flyttas hit, (vilket den gjordes under andra världskriget) allt detta för att ryssen började närma sig österifrån (som idag).

Väl inne på området besökte vi militärmuseet och kyrkan som var i huvudbyggnaden. En imponerande byggnad med en längd av hela 678 meter, därmed Sveriges längsta byggnad, än i dag! Det tog ca 90 år att färdigställa fästningsverket, och det blev naturligtvis en dyr historia. Karl XV fick ta över fästningen, och lär ha sagt "Vad! Är Slutvärnet av sten! Jag trodde den var gjord av guld".
I dag är fästningen en levande liten stad, med affärer, restauranger, militärer med mera. Vi hade stor glädje av Irene som i sitt tidigare liv bott i Karlsborg och kunde berätta både om fästningen och staden.

Efter en välbehövlig och fantastisk god lunch på Weras i Karlsborg, fortsatte vår resa mot Forsviks Bruk, Vi möttes av en trevlig, ung guide (tycker alla är unga nuförtiden) som utförligt berättade om brukets 600-åriga historia. En brokig ägarhistoria, men som till slut styrdes upp av en "järnlady", Elisabet Cronström, på 1700-talet. Bruket levde framtill 1977, då det drogs med i konkursen efter Eriksbergs varv. Bruket var en av hörnstenarna i Västergötlands industrialisering. Idag finns en kvarn kvar i drift, drivs av vattenkraft, och där mals idag ett fint mjöl som finns att köpa på kvarnen.

Dagen började gå mot hemfärden, och på vägen hem stannade vi till i Hjo, där det var beställt en Belgisk våffla med glass ock kaffe; den satt fint som avslutning!

Text och bild; Kurt Svensson