LRF mötte politikerna inför kommunvalet - del 4

Under moderatorn Christina Nyemads ledning diskuterade Ulf Hindsén (C), Camilla Rinaldo Miller (KD), Peter Regnell (L), Per Karlander (M), Peter Thorén (M), Anetté Myrvold (S) och Kurt Nordin (SD) inom ett flertal olika områden. I en artikelserie berättar vi om debatten.

Fråga nummer 4: Ett lantbruk med över 400 djurenheter kan vara en B-verksamhet och därmed redan genomgå en omfattande miljöprövning, medan verksamheter mellan 100 och 400 djurenheter kan vara C-verksamheter. Samtidigt har Värnamo egna lokala regler som påverkar bland annat gödselspridningen, exempelvis inom 200 meter från detaljplanerad bebyggelse. Hur vill ni säkerställa att kommunens tillsyn och lokala regler inte blir ytterligare ett hinder för lantbrukare som vill utveckla sina företag? Är ni beredda att se över Värnamos lokala regler om det visar sig att kommunen ställer högre eller mer långtgående krav än vad som är nödvändigt enligt nationell lagstiftning?

Kurt Nordin (SD) tar ordet.

– I vårt lantbruksprogram säger vi att vi vill ta bort kommunens möjligheter att förbjuda spridning av gödsel. Vi tycker att det ska räcka med dialog och den hänsyn som lantbrukare ändå vill ta. Vi har ju redan restriktioner på oss när det gäller spridning. Vår livsmedelsförsörjning och allt sådant spelar ju också in. Det får inte bli som det blev uppe i Jönköping, så att det leder till död och konflikter över det mesta. Dit vill vi inte komma, utan vi vill ha friheten att sprida gödseln, för hur det än är så är det ändå en naturprodukt.

Anetté Myrvold (S):

–  Jag tänker att vi inte ska skapa regler i onödan som upplevs förhindra verksamhet. Då behöver vi se över dem, och jag upplever också att vi gör det hela tiden. Nu kan jag inte svara specifikt när det gäller gödsel, men när vi är ute och besöker de gröna näringarna får vi ju hela tiden synpunkter. Exempelvis var vi på en gård och frågade om de var med i upphandlingen för att leverera ägg till kommunen. Nej, det gjorde de inte, eftersom kommunen ställde krav på tvättade ägg. Jag och Tobias (Pettersson, kommunstyrelsens ordförande (M)) kom tillbaka och frågade varför vi ställde krav på tvättade ägg. Ingen visste varför vi hade det kravet. Jag tänker att det här går lite i samma spår: Vi ska inte ha regler för reglernas skull, utan de ska vara motiverade. Vi måste kunna svara på varför vi har dem.

Per Karlander (M):

– Min personliga erfarenhet av kontakten med kommunen är att man är följsam mot oss lantbrukare och tillmötesgående. Man friar hellre än fäller och så vidare. Jag skulle nästan vilja lämna över lite till publiken. Om det är någon här som har erfarenheter så får ni gärna räcka upp handen, så kan vi få en djupare diskussion om det.

Camilla Rinaldo Miller (KD):

– Frågan vi fick var: Är ni beredda att se över Värnamo kommuns lokala regler om det visar sig att kommunen ställer högre eller mer långtgående krav än vad som är nödvändigt enligt nationell lagstiftning? För att vara opolitisk skulle jag bara kunna säga ja på den frågan. Varför ska vi gå längre än lagstiftningen kräver? Jag är absolut beredd att se över de lokala reglerna om det är så.

Ulf Hindsén (C):

– Det tror jag de flesta av oss är och det är väl klokt att vi har den samsynen i det här gänget. En annan sak när det gäller lantbruk, nu vet ni allihop det här, är att lantbruk klassas som miljöfarlig verksamhet. Är det inte lustigt? Det som föder oss klassas som miljöfarligt. Det borde egentligen klassas om och heta livsnödvändig verksamhet, tycker jag. Det är helt galet att man utgår från det som är vårt problem. Man skulle kunna angripa delar av det här problemet också. Det kan ju inte bli ett problem att etablera ny bebyggelse och därigenom skapa konflikter med befintlig verksamhet. Där har vi tidigare, från Centerpartiet, drivit frågan om respektavstånd. Att man definierar ett avstånd som man måste hålla i förhållande till befintlig verksamhet, så att man inte etablerar ett boende och sedan tränger bort lantbrukare i det här fallet. Det kan fungera åt båda håll, så att man inte stör varandra. Jag tycker att det är en klok tanke.

Peter Regnell (L):

–  Jag tycker att det är en intressant fråga, men det finns också lagar som vi gemensamt har kommit överens om och som vi måste följa. Vi kan ju inte hålla på och lägga på ytterligare regler i Värnamo kommun. Om det är så att det finns regler som går längre än vad som är nödvändigt, då ska vi se över dem. Vi behöver nästan få till oss det konkret för att kunna göra den bedömningen. Det är lite ungefär som när vi skriver in en massa extra text i upphandlingar. Sådant drabbar företag också. Det kan kännas som att upphandlingarna nästan är skrivna för någon specifik aktör, så att det inte blir rättvist.

Per Karlander (M):

– Jag vill vända mig mot det här med att man ser lantbruk som en miljöfarlig verksamhet och att det skulle vara något hemskt. Ja, men då kan vi väl ändra det till miljöpåverkande verksamhet då. Om man inte är beredd att ändra några regler, alltså göra reglerna radikalt lättare för jordbruket utan bara ändra själva ordet, då faller det ju platt. Vi påverkar miljön. Allt vi gör påverkar miljön på något sätt. Okej, miljöpåverkande verksamhet, men häng inte upp er på ordet miljöfarlig verksamhet. Miljöfarlig betyder i det här sammanhanget att man påverkar miljön på något sätt. Det är det det handlar om.

Peter Thorén (MP):

– Jag tänker att det kanske är färre lantbrukare som brukar mark intill detaljplanelagda områden. Däremot, om jag utgår från min egen erfarenhet, där mina föräldrar brukade mark, så var man ju begränsad och behövde ta hänsyn till alla andra människor som bodde på landsbygden. Det kunde vara födelsedag, studentfest eller något annat. Det var ju inga regler, men det var något som begränsade en och gjorde att man fick dåligt samvete och mådde dåligt. Jag tror att det är ett större problem för många aktiva lantbrukare än att man inte får bruka mark intill ett detaljplanelagt område.

– Jag tolkar panelens svar som att om vi går in och för en dialog med kommunen kring de eventuella regler som finns, så det finns det goda förutsättningar för att få gehör, säger Christina Nyemad.

– Om jag talar för hela kommunen så kan jag säga att vi inte vill att det ska förekomma några regler över lagkravet och vi ser fram emot en dialog om det här, säger Per Karlander (M).

En mötesdeltagare frågar om det finns möjlighet för Värnamo kommun att stötta kommunens lantbrukare med kostnaderna för de årliga miljötillsynerna.

– Jag driver själv ett bolag och lantbruk och vilken verksamhet som helst som vi bedriver får också miljötillsyn från kommunen en gång om året. Alla verksamheter har tillsyn utifrån de lagar och regler som finns uppställda. Där har vi en tillsynsavgift och jag tycker inte att lantbruket ska förfördelas mot någon annan verksamhet egentligen. Däremot går det alltid att se över taxorna. Om man tycker att de inte ligger på rätt nivåer så går det alltid att se över, men vi har varit ganska restriktiva kring de bitarna och försöker hålla dem tillbaka i samhällsbyggnadsnämnden, säger Peter Regnell (L).

– För min del, och jag tror alla som är lantbrukare eller har någon sådan verksamhet håller med, tycker jag att vi ska vända på det och att vi får betalt i stället. De hindrar ju oss i vårt arbete många gånger. Vi får lägga ner ganska mycket tid på pappershantering. Det är oerhörda krav på att ha allting dokumenterat och när man följer lagen riktigt, punkt för punkt, så har jag själv kämpat med det här. Om du till exempel köper en flaska 556 så är du egentligen skyldig att ha produktbladet på den. Det ska sitta i den här pärmen där du har alla miljöpapper, säger Kurt Nordin (SD).

– Det där är väl ett exempel på ett regelkrångel som vi behöver hantera på en högre nivå än kommunal nivå också, och det görs, säger Christina Nyemad.

– Ja, kanske svär jag i kyrkan här eftersom jag åtminstone är med i församlingshemmet, men jag är certifierad mjölkbonde och jag ser inte varför jag ska behandlas annorlunda eller bättre än någon annan företagare som har den här tillsynen, för tillsyn behövs, säger Per Karlander (M).

– Jag kan inte svara på vad som är en rimlig taxa och sådana saker, men vi har ju frågat tidigare: Vad är en rimlig taxa och varför har vi taxa? Det är klart att vår personal också behöver ta betalt för sitt arbete, så någonstans finns det en balans där. Det vi har hört är att man ligger ungefär på samma taxenivå som omkringliggande kommuner. Sedan om det stämmer eller inte vet ni säkert bättre än jag, men det är vad vi har fått höra när vi har frågat om hur taxorna fungerar, vad de kostar och varför vi har en taxa. Vi måste också få betalt för det arbete man gör. Sedan om nivån är rimlig eller inte kan diskuteras, säger Anetté Myrvold (S).

– Skulle inte den här kommunen våga gå i bräschen? För vad det handlar om är ju att det kommer tillsyn på tillsyn på tillsyn, vilket känns ganska korkat egentligen. Om vi vet att Arla är grymma på att ha tillsyn, varför skulle inte den tillsynen kunna vara tillräcklig för Värnamo kommun? Om man vet att en Arla-anläggning har genomgått tillsyn och den kommer från Arla, varför ska då kommunen göra samma sak igen? I stället ska man tre veckor senare betala för någon som kommer ut, ofta med mycket sämre förutsättningar än Arlas kontrollanter har. Sedan kanske det finns något som gör att man måste bredda tillsynen, men det skulle ju göra det mycket enklare, menar Torbjörn Egerhag.

– Jag håller fullständigt med, men jag vet inte vad lagen säger om det. Kommunen har ju sina tillsynskrav helt enkelt, säger Per Karlander (M).

– Lagen är tydlig när det gäller det. Det handlar om vem som utför tillsynen, där står inte att kommunen ska utföra den. Kommunen är bara myndighetsutövande nämnd, men du kan ha en annan som utför tillsynen, menar Torbjörn Egerhag.

– Fast det är så att kommunen måste göra vissa saker där. Där håller jag med moderaten här borta. Vi har fått till oss det ganska många gånger och det gäller inte bara det här utan alla möjliga olika tillsynsfrågor. Jag tar Diggiloo som ett exempel. När de åker runt ska de ha tillsyn i varenda kommun. Det räcker inte att de har fått ett tillstånd på ett ställe, utan då ska varje kommun gå in och kontrollera och söka. Men det behöver ändras, det håller jag med dig om. Det kanske inte behöver vara så med alla de här olika kraven, men just nu är vi inte där, säger Anetté Myrvold (S).

– Jag använder ditt exempel då, Anetté, om Diggiloo-turnén. Det är samma företag som åker runt och har cateringen på alla Diggiloo-konserter, men de behöver alltså söka nya tillstånd för varje kommun. En kommun under förra årets turné ringde till Jönköping och sa: ”Vi ser att det gick bra hos er tidigare. Kan ni inte skicka över deras ansökan så kopierar vi den och följer den, för vi vet ju att de fick godkänt hos er?” Så önskar jag att vår kommun kunde jobba i vissa frågor – praktiskt och smidigt, utan att göra det krångligt, men vi måste följa lagen, menar Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Men jag tycker att det är en relevant fråga du ställer, Torbjörn. Om jag fattar politik rätt så är det ju det vi vill. Nu pratar vi mycket om hur det är och vad vi gör, men det handlar också om en vilja till förändring, utveckling och att våga utmana. Som jag ser det kan man kanske lära sig lite från det privata, så vi tar med oss det du säger, Torbjörn, att det kanske går att hitta vägar att hantera tillsynen på entreprenad, säger Ulf Hindsén (C).

– Jag kan bara tillägga att jag var med Kurt på LRF-sidan när det begav sig, när vi diskuterade med kommunen om just tillsynsavgifterna och om det gick att lösa eller inte. Det slutade med att jag fick ett personligt telefonsamtal från allas våran Hans-Göran (Johansson, tidigare kommunstyrelseordförande (C)). Han talade om att "vi i Värnamo kommun gör allt vi kan för att hålla tillbaka kostnaderna, göra det så enkelt som möjligt för lantbrukare och hålla oss på lägsta möjliga nivå". Utifrån min personliga erfarenhet tror jag att han har rätt, säger Per Karlander (M).

– Regelverk och lagar är ju någonting som man alltid behöver se över men exempelvis LRF måste också hjälpa till att trycka på sådana här frågor. Vi behöver gemensamt trycka frågorna uppåt. Det finns saker och ting som behöver belysas, och det är viktigt, men det är inte lätt. Vi försöker hålla oss till de regler som finns. Sedan kan man alltid tycka att det känns väldigt onödigt om man redan har haft någon som kommer ut och gör en kontroll och sedan kommer nästa igen. Det är ungefär som när vi gräver ett avlopp och sedan kommer på att vi skulle ha bredband där också. Då har vi inte gjort det gemensamt från början, säger Peter Regnell (L).