Skolresultat skapade debatt: "En av fyra elever klarar inte gymnasiebehörigheten"

Prognosen för helåret pekar på ett resultat om 131 miljoner kronor. Nämnderna sammantaget väntas redovisa ett underskott på drygt 16 miljoner kronor, men detta kompenseras av positiva finansposter och realisationsvinster. Balanskravsresultatet beräknas uppgå till 104 miljoner kronor.

Kommunledningen lyfter fram att ekonomin är stabil och att flera av de finansiella målen uppnås. Sjukfrånvaron fortsätter också att minska och ligger nu på 6,5 procent, vilket är i nivå med åren före pandemin. Även andelen långtidssjukskrivna har minskat.

När kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M) summerade rapporten pekade han samtidigt på flera långsiktiga utmaningar.

– Vi står inför demografiska förändringar där antalet barn minskar samtidigt som antalet äldre ökar. Det ställer krav på hur vi använder våra resurser och hur vi organiserar våra verksamheter framöver, sade han.

Han betonade också vikten av kompetensförsörjning, digitalisering och en långsiktigt hållbar investeringsnivå.

Kommunen har en investeringsbudget på 673 miljoner kronor under året, men bedömningen är att investeringarna stannar vid cirka 372 miljoner kronor. Försenade projekt och upphandlingar anges som några av orsakerna. Trots den positiva ekonomiska bilden kom den politiska debatten i fullmäktige främst att handla om skolans resultat. Oppositionsrådet Anetté Myrvold (S) riktade skarp kritik mot att en stor andel elever fortfarande lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.

– Det kan inte vara acceptabelt att vi har barn som går ut nian och inte är behöriga till gymnasiet, sade hon.

Myrvold hänvisade till kommunens socioekonomiska förutsättningar och menade att resultaten borde vara betydligt bättre än i dag. Enligt henne visar kommunens egna jämförelsemodeller att omkring 86 procent av eleverna borde nå gymnasiebehörighet. Under läsåret 2025/2026 uppgavs motsvarande siffra vara 76 procent före sommarskolan och 82 procent efter sommarskolans insatser.

– Cirka en av fyra barn klarar inte detta, konstaterade hon.

Samtidigt ifrågasatte hon att barn- och utbildningsnämnden ser ut att redovisa ett ekonomiskt överskott.

– Rektorer säger att pengarna inte räcker till för att ge alla barn den hjälp de behöver. Samtidigt hör vi att nämnden gör plusresultat. Det är mycket som inte rimmar, sade hon och efterlyste tydligare åtgärder från den nya majoriteten för att förbättra resultaten.

Tobias Pettersson (M) avvisade påståenden om att kommunen dragit ned på skolans resurser.

– Vi har faktiskt inte sparat in någonting under den här mandatperioden. Tvärtom har vi tillfört 419 miljoner kronor till våra kommunala verksamheter, sade han.

Han pekade också på att antalet elever minskat samtidigt som antalet pedagogiska resurser ökat.

– Mellan augusti 2025 och augusti 2026 har antalet barn minskat med drygt 30, samtidigt som antalet pedagogiska resurser har ökat med 30.

Pettersson betonade samtidigt att det fortfarande finns ett omfattande arbete kvar att göra för att höja kunskapsresultaten.

Debatten kom därefter att kretsa kring om problemen främst handlar om resurser eller om hur verksamheten organiseras. Hampus Bergh (SD) ifrågasatte om oppositionens lösning enbart är att skjuta till ytterligare pengar.

– Vi når ju fortfarande inte målen. Då måste man också svara på frågan vad lösningen är, sade han.

Myrvold svarade att det inte handlar om att enbart tillföra resurser utan att resultaten måste förbättras när kommunen samtidigt redovisar överskott och ökade personella resurser.

En annan fråga som lyftes under sammanträdet var medborgarnämndens ekonomi. Nämnden redovisar ett underskott på sex miljoner kronor efter årets första åtta månader och prognosen för helåret pekar mot minus 27 miljoner kronor.

Orsakerna är främst höga kostnader för externa placeringar och ökade utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Samtidigt redovisade medborgarnämndens ordförande Arnold Carlzon (KD) flera positiva åtgärder, bland annat minskade konsultkostnader, full bemanning inom barn- och ungdomsverksamheten och ett utökat förebyggande arbete.

Kommunrevisionen bedömer att kommunen kommer att uppfylla det lagstadgade balanskravet och att god ekonomisk hushållning förväntas uppnås under året.

Trots meningsskiljaktigheterna var samtliga talare överens om att kommunen står inför betydande framtidsutmaningar. I delårsrapporten pekas bland annat demografiska förändringar, kompetensförsörjning, investeringsbehov och skolresultat ut som områden där kommunen behöver fortsätta sitt arbete.

Kommunfullmäktige beslutade därefter att godkänna delårsrapporten.

Fakta: Delårsrapport 2026

∗ Prognostiserat resultat: 131 miljoner kronor
∗ Balanskravsresultat: 104 miljoner kronor
∗ Sjukfrånvaro: 6,5 procent
∗ Investeringsbudget: 673 miljoner kronor
∗ Prognostiserade investeringar: 372 miljoner kronor
∗ Medborgarnämndens prognos: minus 27 miljoner kronor