I fjol arbetade 5 223 personer inom Gnosjös privata näringsliv. Det är en minskning med 278 personer sedan mandatperiodens inledning och antalet anställda har legat under 2022 års nivå alla tre år sedan dess.
Antalet anställda inom näringslivet i Sverige ökade kraftigt i slutet av förra mandatperioden, åren efter pandemin. Men 2023 nådde återhämtningen en topp, och de senaste två åren har kurvan vänt nedåt: Både 2024 och 2025 minskade antalet anställda i riket som helhet, liksom i en majoritet av landets kommuner. Här är alltså utvecklingen i Gnosjö kommun ljusare än i riket som helhet.
Parallellt med att antalet anställda vänt nedåt i landet har arbetslösheten ökat i en majoritet av landets kommuner. I Gnosjö är arbetslösheten däremot lägre nu än i mandatperiodens inledning: 3,7 procent i maj jämfört med 4,2 procent fyra år tidigare.
Mindre ekonomiskt bistånd i kommunen
I genomsnitt har en procent av Gnosjöborna haft ekonomiskt stöd från kommunen under en längre period under den gångna mandatperioden. Det är en mindre andel än under mandatperioden innan, då motsvarande siffra var 1,2 procent.
Samtidigt som andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd minskat, har kommunens totala kostnader för olika ekonomiska stöd sjunkit. Den har varit i snitt 1 296 kronor per invånare, att jämföra med i snitt 1 372 kronor per invånare föregående mandatperiod. Det kan ställas mot omkring 1 100 kronor i mediankommunen.
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat i en majoritet av landets kommuner, även på många ställen där arbetslösheten sjunkit – ett tecken på att många människor står långt från arbetsmarknaden också i kommuner där tillväxten varit god.
Alexandru Panican , professor i socialt arbete vid Malmö universitet, ser allvarligt på det:
– Grundproblemet är att man inte lyckas matcha folk till jobben. Och detta har fått fortgå alldeles för länge. Vi har högre ungdomsarbetslöshet än många jämförbara länder.
Vad har gått fel?
– För få ungdomar läser yrkesprogram. I dag är det cirka 30 procent, det borde vara 55 procent för att kunna matcha behoven på arbetsmarknaden.
Han är kritisk till den utbredda hyllningen av ”klassresor”.
– Jag menar att det är skadligt, det är en typ av kunskapselitism, att vissa yrken skulle vara finare än andra. Var och en ska utgå från sin egen begåvning och sina egna intressen, säger Alexandru Panican.
Förändring under mandatperioden i Jönköpings län
Kommentarer
0Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.