Invasiva arter sprider sig i Sverige. 208 djur- och växtarter bedöms ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i landet. Nio av dem har setts i Gnosjö kommun under de senaste tolv månaderna.
Invasiv solabborre har observerats för första gången i Gnosjö kommun
Omkring 47 900 observationer av invasiva arter med mycket hög risk för den biologiska mångfalden har rapporterats i Sverige under de senaste tolv månaderna. I Gnosjö kommun gäller flest observationer, tre stycken, under samma period blomsterlupin.
Totalt 208 arter bedöms av SLU ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Av dessa har sex växtarter och tre djurarter observerats under de senaste tolv månaderna i Gnosjö kommun. Sett till de senaste 20 åren har totalt 29 arter, fem djurarter och 24 växtarter, observerats minst en gång i kommunen.
De senaste tolv månaderna har två nya högriskarter dykt upp i Gnosjö kommun – arter som aldrig tidigare rapporterats här. Det är pontisk rododendron när det gäller växter- och svamparter, och solabborre när det gäller djur.


Främmande invasiva arter är arter som på olika sätt har införts i Sverige med hjälp av människan, och sedan etablerat sig. Det finns ett antal invasiva arter som bedöms kunna etablera sig i Sverige, särskilt med ett varmare klimat, men som ännu inte gjort det. Dessa bedöms av SLU som dörrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket hög risk för biologisk mångfald ingår i den här gruppen. Fem av dem har observerats i Artportalen minst en gång i Sverige. I Gnosjö kommun har en så kallad dörrknackare, solabborre, observerats.
Solabborre har endast rapporterats i fem kommuner i landet.
Flera av de invasiva arterna som bedöms utgöra mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige är inplanterade arter som under lång tid odlats som prydnad i både parker och trädgårdar. Här ingår till exempel tysklönn, parkslide och häckberberis. I många kommuner ingår invasiva arter, även de som fått klassificeringen mycket hög risk, till och med i stadsplanteringarna. Det finns oftast inga förbud mot att plantera dessa arter, men risken är stor att de sprider sig vidare, eftersom de har en dokumenterat hög spridningspotential. Ett frö kan enkelt spridas med husdjur eller skosulor.

Invasiva arter introduceras ofta av misstag. Om det inte är vi själva som bär in dem, så kan det ske via till exempel transporter. Frön från växter och jordlevande djur kan följa med i jord eller spannmål. Ett exempel är lövplattmasken Obama nungara, som först observerades i Malmö i november 2024. Sedan dess har den rapporterats 52 gånger till i totalt 32 kommuner. Majoriteten av dessa observationer är från de senaste tolv månaderna. Lövplattmasken har med största sannolikhet följt med i växttransporter från andra länder. Även mördarsnigeln tros ha kommit in i landet på det sättet.
Källa Newsworthy
