Natur

Christiansborgs slott i Köpenhamn

Natur Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg har besökt Christiansborgs slott i Köpenhamn.

Christiansborgs slott i Köpenhamn, en natur- och kulturkrönika i 31 bilder om en kunglig boning full av lyx och flärd mitt i den danska huvudstaden.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd, ett minne från några dagar förbi medio juli året 2017.

Köpenhamn, ankomst till centralstationen och till huvudstaden i kungariket Danmark, en stad med 580 184 invånare år 2015, exklusive Frederiksbergs och Gentofte kommuner.

Köpenhamn, som är beläget på Själland och Amager vid Öresund, är Danmarks största stad, med Stor-Köpenhamn avses ett område som förutom nämnda kommuner omfattar 25 grannkommuner, med tillsammans 1,4 miljoner invånare.

En ännu vidare avgränsning är Hovedstadsregionen, som omfattar Region Hovedstaden exklusive Bornholm, totalt 2 866 kvadratkilometer med nära 1,6 miljoner invånare.

Bilden visar Hovedbanegården som är Köpenhamns centralstation och som är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg och en av Köpenhamns mest använda stationer.

Den har cirka 80 000 resenärer per vardag men den största danska järnvägsstationen räknat i antal resenärer är dock den närbelägna Nørreport station.

Hovedbanegården invigdes den 1 december år 1911, och blev grundligt renoverad åren 1993-1994.

Byggnaden ritades av arkitekt Henrich Wench, som också ritade Østerport station, före år 1911 fanns en station som byggdes år 1864 och före den, en som byggdes år 1847.

En nyhet med Hovedbangården jämfört med de två tidigare stationerna var att stationen inte var en säckstation utan tillät genomgående tåg.

Genomgående tåg möjliggjordes genom att gräva upp en serie gator norrut, och täcka över schakten med tak, det gjordes under 1910-talet och sträckan kallas Boulevardbanen.

Christiansborg är ett kungligt slott i Köpenhamn, nuvarande säte för riksdagen, det vill säga, Folketinget, och Högsta domstolen, det vill säga, Højesteret.

Bilden visar Christiansborg sett från yttre borggården, anläggningen omfattar delar från olika perioder, de äldsta från 1700-talet.

Huvudbyggnaden uppfördes under åren 1907–1934 i nybarockstil som säte för Folketinget.

Det första slottet byggdes på Strandholmen mellan Själland och Amager, där Absalons borg grundlades redan år 1167.

Den medeltida borgen fick under åren 1733–1745 ge vika för en symmetrisk barockanläggning efter ritningar av Elias David Häusser.

En brand förstörde slott och kyrka år 1794, men kvar står ännu ridhuset, slottsteatern som inreddes år 1766 av Nicolas-Henri Jardin, stallarna, förbindelsegallerierna och Niels Eigtveds bro.

Christian Frederik Hansen uppförde slottets nya huvudbyggnad i klassisk stil under åren 1803–1828.

En eldsvåda år 1884 förstörde även detta slott men skonade kyrkan och den utbrända ruinen stod länge som en utmaning till landets arkitekter, tills man efter otaliga projekt bestämde sig för ett helt nytt slott i nybarock ritat av Thorvald Jørgensen år 1906.

Arbetet pågick under åren 1907–1934 och kungaporten från Hansens slott flyttades som fasad till Højesterets nya ingång i Prins Jørgens Gaard, där Thorvaldsens statyer från huvudfasaden också står.

Interiörer i Christiansborgs slott visar wienerbarock, rokoko och empir i fri utformning, ofta med återanvändning av äldre material.

 

Den danska kungafamiljen, från vänster Kronprinsessan Mary, Kronprins Fredrik, Drottning Margerehte, Prins Henrik, Prins Joachim och Prinsessan Marie.

Flora Danica-servisen är världens största bevarade servis och dess dessertpjäser har ofta genombrutna partier, vilka är skurna för hand med kniv.

Flora Danica-servisen är en porslinsservis om ursprungligen 1 802 delar, tillverkad under åren 1789–1802 vid Den kongelige Porcelainsfabrik i Köpenhamn.

Servisens dekor består av växtmotiv ur Flora Danica och är utförd av den nürnbergske blomstermålaren och bokillustratören J.C. Bayer som levde under åren 1738–1812, en prestation som anses sakna motstycke i det europeiska porslinsmåleriet.

Enligt traditionen var servisen avsedd som gåva till Katarina II av Ryssland men kom på grund av hennes död att stanna i Danmark.

Huvuddelen av de 1530 bevarade delarna finns i Christiansborgs och Rosenborgs slott och mönstret framställs alltjämt.

H.M. Drottningens bibliotek är kungahusets privata bibliotek, som rymmer den danska kungliga samlingarna av böcker, handskrifter, kort, bilder, foton, musik med mera, en samling som grundlades redan år 1746.

Biblioteket finns att hitta i Christian VIII:s palats på Christiansborg slott, där samlingarna upptar cirka tre hyllkilometer och innehåller cirka 100 000 böcker från slutet av 1400-talet till idag.

Bland kartsamlingens cirka 11 000 kartor från cirka år 1650 till cirka åt 1900 finns många unika och sällsynta kartor, primärt över Europa men speciellt över Danmark och tidigare dansk territorier, men också över det mesta av resterande delen av världen.

Konstsamlingen rymmer ett varierande material från mitten av 1700-talet till i dag, bestående av bland annat originalkonstverk i alla tekniker, gamla och nya foton, broschyrer och planscher.

Som en del av den kungliga samlingen innehåller handbiblioteket ett rikt och varierat källmaterial till Kungahusets och Danmarks historia och kultur.

Biblioteket är med vissa begränsningar öppet för allmänheten, och kataloger över den största delen av boksamlingen och delar av kart-, konst- och fotosamlingen är tillgängliga online via hemsidan.

Bilden visar informationsskylten för den kungliga taffelsalen eller matsalen med plats för 50 gäster.

Bilden visar den kungliga taffelsalen eller matsalen där bordet till höger är av mahogny och har plats för 50 gäster.

Mahogny, ”Swietenia mahagoni”, är en art i familjen mahognyväxter och är ett högvuxet träd med parbladiga blad och oansenliga blommor i klasar.

Arten, som härstammar från tropiska Amerika, har mycket hård, fast och mörkbrun ved, som har använts bland annat till möbler men tillgången är numera liten.

Flera andra arter i släktet och deras virke kallas också mahogny eller amerikansk mahogny, och ordet används dessutom om virket från andra släkten i familjen mahognyväxter, från andra delar av världen, bland annat det afrikanska släktet ”Khaya” som då kallas för afrikansk mahogny eller khayamahogny.

Det finns även australisk mahogny från arten ”Dysoxylum fraserianum” och Ceylon mahogny från arten ”Melia azedarach, men också mer oegentligt kallas virke från helt andra familjer också för mahogny.

I den Gröna salen på slottet med de vackert gröna sidentapeterna hänger bland annat ett stort antal oljemålningar av konstnären, målaren och hantverkaren Alfred Christiansen.

Han arbetade som hantverkare på det tredje Christiansborgs slott då kungafamiljen fick kunskap om att han också var en duktig landskapsmålare på sin fritid och tack vare detta hänger idag många av hans oljemålningar i den Gröna salen på slottet.

Målningen av Alfred Christiansen visar rapphöns, ”Perdix perdix”, och skrattmås, ”Chroicocephalus ridibundus”.

I den Gröna salen på slottet med de gröna sidentapeterna hänger bland annat ett stort antal oljemålningar av konstnären, målaren och hantverkaren Alfred Christiansen.

Han arbetade som hantverkare på det tredje Christiansborgs slott då kungafamiljen fick kunskap om att han också var en duktig landskapsmålare på sin fritid och tack vare detta hänger idag många av hans oljemålningar i den Gröna salen på slottet.

Målningen av Alfred Christiansen visar tofsvipor, ”Vanellus vanellus”.

I den Gröna salen på slottet med de gröna sidentapeterna hänger bland annat ett stort antal oljemålningar av konstnären, målaren och hantverkaren Alfred Christiansen.

Han arbetade som hantverkare på det tredje Christiansborgs slott då kungafamiljen fick kunskap om att han också var en duktig landskapsmålare på sin fritid och tack vare detta hänger idag många av hans oljemålningar i den Gröna salen på slottet.

Målningen av Alfred Christiansen visar sångsvanar, ”Cygnus cygnus”.

I den Gröna salen på slottet med de gröna sidentapeterna hänger bland annat ett stort antal oljemålningar av konstnären, målaren och hantverkaren Alfred Christiansen.

Han arbetade som hantverkare på det tredje Christiansborgs slott då kungafamiljen fick kunskap om att han också var en duktig landskapsmålare på sin fritid och tack vare detta hänger idag många av hans oljemålningar i den Gröna salen på slottet.

Målningen av Alfred Christiansen visar gräsänder, ”Anas platyrhynchos”.

I den Gröna salen på slottet med de gröna sidentapeterna hänger bland annat ett stort antal oljemålningar av konstnären, målaren och hantverkaren Alfred Christiansen.

Han arbetade som hantverkare på det tredje Christiansborgs slott då kungafamiljen fick kunskap om att han också var en duktig landskapsmålare på sin fritid och tack vare detta hänger idag många av hans oljemålningar i den Gröna salen på slottet.

Målningen av Alfred Christiansen visar fasaner, ”Phasianus colchicus”.

I den Gröna salen på slottet med de gröna sidentapeterna hänger bland annat ett stort antal oljemålningar av konstnären, målaren och hantverkaren Alfred Christiansen.

Han arbetade som hantverkare på det tredje Christiansborgs slott då kungafamiljen fick kunskap om att han också var en duktig landskapsmålare på sin fritid och tack vare detta hänger idag många av hans oljemålningar i den Gröna salen på slottet.

Målningen av Alfred Christiansen visar grå kråka eller bara kråka, ”Corvus cornix”, eller ”Corvus corone”,

I den Gröna salen på slottet med de gröna sidentapeterna hänger bland annat ett stort antal oljemålningar av konstnären, målaren och hantverkaren Alfred Christiansen.

Han arbetade som hantverkare på det tredje Christiansborgs slott då kungafamiljen fick kunskap om att han också var en duktig landskapsmålare på sin fritid och tack vare detta hänger idag många av hans oljemålningar i den Gröna salen på slottet.

Svenska galleriet på Christiansborgs slott är uppallat efter de stora ryttarporträtten av svenska kungar och här hänger bland andra porträtt av:

Karl X Gustaf, Danmarks motståndare i krigen åren 1657-1660, då Danmark fick avstå Skåne, Halland och Blekinge till Sverige.

Karl XI som var Danmarks motståndare i Skånska kriget åren 1675-1679.

Karl XII som var Danmarks motståndare i det stora Nordiska kriget under åren 1709-1720.

Här i det Svenska galleriet på Christiansborgs slott hänger också hertigen Fredrik IV av Holstein-Gottorp som var allierad med Sverige mot Danmark i det stora Nordiska kriget åren 1709-1720, han var också svåger till Karl XII då han var gift med hans syster Hedvig Sofia av Sverige.

Hedvig Sofia av Sverige, född den 26 juni år 1681, död den 11 november år 1708, var svensk prinsessa, hertiginna och senare regent av Holstein-Gottorp, äldsta dotter till Karl XI av Sverige och Ulrika Eleonora den äldre, syster till Karl XII och Ulrika Eleonora den yngre, kusin till August den starke och Fredrik IV av Danmark.

Hedvig Sofia ingick år 1698 äktenskap med sin kusin Fredrik IV av Holstein-Gottorp.

Karl XII till häst i det Svenska galleriet, han var Danmarks motståndare i det stora Nordiska kriget under åren 1709-1720.

Karl X Gustaf till häst i det Svenska galleriet, han var Danmarks motståndare i krigen åren 1657-1660, då Danmark fick avstå Skåne, Halland och Blekinge till Sverige.

Här inne i Gobelängrummet hänger ett stort antal vackra gobelänger som ersatte en serie gobelänger från 1600-talet.

Dessa gobelänger hängde ursprungligen i ”Lange sal” på Rosenborgs slott men blev år 1928 flyttade till Riddarsalen på Christiansborgs slott.

Efter att de nya gobelängerna blev färdigställda år 2000 fördes de gamla gobelängerna tillbaka till sin ursprungliga plats i ”Lange sal” på Rosenborgs slott.

Rosenborg är ett kungligt slott i Köpenhamn, uppfört i etapper mellan åren 1606–1634 som lustslott för Kristian IV.

Rosenborg omges av en praktfull park, ”Kongens Have”, Köpenhamns äldsta bevarade trädgårdsanläggning och slottet är ett av de bäst bevarade exemplen på Kristian IV-stil, och är sedan 1800-talets mitt museum över det danska kungahuset.

Här finns betydande samlingar av kungliga inventarier från och med Kristian IV:s tid och i slottets källare exponeras de danska riksregalierna.

Gobelänger beställdes bland annat till drottningens 50-årsdag och konstnären Bjørn Nørgaard tecknade och ordern gick ut till ett franskt väveri.

Det skulle det bli 17 stycken gobelänger och alla med motiv ur den danska historien men det här är ju inget som är gjort i en handvändning precis.

Det tog faktiskt 30 stycken heltidsanställda vävare 10 år att bli klara med beställningen och drottning Margrethe var säkert glad även om 50-årsgåvan faktiskt till slut först levererades lagom till 60-årsdagen!

Bjørn Nørgaard föddes den 21 maj år 1947 i Köpenhamn är en dansk performancekonstnär och skulptör som utbildade sig på 1960-talet på den då nyligen grundade ”Den Eksperimenterende Kunstskole”.

Han var professor på ”Det Kongelige Danske Kunstakademi” i Köpenhamn under åren 1985-1994.

Bjørn Nørgaard har, som redan nämnts, gjort 17 gobelänger med motiv från Danmarks historia, vilka hänger på Christiansborgs slott i Köpenhamn.

Gobelängerna var för övrigt det danska näringslivets gåva till drottning Margrethe på hennes 50-årsdag.

Bjørn Nørgaard är gift med konstnären Lene Adler Petersen och år 1980 fick han Eckersbergmedaljen och år 1996 Thorvaldsenmedaljen.

Sammetssalongen eller på danska ”Flöjlsgemakket” är uppkallat efter de imponerande sammetstapeterna som täcker stora delar av de tio meter höga väggarna i rummet.

I mönstret på sammetstapeterna ser man bland annat det danska riksvapnet och över dörrarna finns marmorreliefer utförda av konstnären Johannes Bjerg.

En möjlig förebild för den mäktigt vackra Sammatssalongen på Christiansborgs slott är Apollonsalen på slottet Versailles i Frankrike.

Här lyssnar vi på en mycket intressant redogörelse över kung Kristian IX, på danska Christian IX, född den 8 april år 1818, död den 29 januari år 1906, som var kung av Danmark från år 1863, den förste av grenen Glücksborg, son till hertig Vilhelm av Glücksborg och Louise Caroline.

Kristian blev tidigt faderlös, bara 12 år gammal och sändes av sin förmyndare, Fredrik VI, som var synnerligen fäst vid honom, till ”Landkadetsakademiet” i Köpenhamn för att utbildas till militär.

Kristian var son till hertig Wilhelm av Beck-Glücksburg och Louise Karolina av Hessen-Kassel, hertiginna av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg.

Louise Karolina av Hessen-Kassel gifte sig år 1810 med hertig Wilhelm av Beck-Glücksburg och paret fick tio barn.

Genom sin son Kristian IX av Danmark är Louise Karolina anmoder till nuvarande danska, norska, och grekiska kungahusen och genom sin sonsons sonson, prins Philip, är hennes ättlingar även arvtagare till den brittiska tronen.

Redan som ung användes Kristian i representativa uppdrag, bland annat i Storbritannien åren 1837–1838 i samband med drottning Victorias kröning.

Vid en beskickning till Ryssland år 1844 vann Kristian tsar Nikolaj I: s gunst, vilket medverkade till att han enligt en tronföljdslag år 1853 kunde utses till tronföljare efter den barnlöse Fredrik VII.

År 1856 blev Kristian medlem av ”gehejmestatsrådet”, där han intog en konservativ–helstatlig ståndpunkt och motsatte sig varje tanke på en delning av monarkin.

Efter sin tronbestigning år 1863 godkände Kristian IX under press från den sittande nationalliberala regeringen novemberförfattningen men sökte sedan ta tillbaka sin stadfästelse, vilket ådrog honom impopularitet hos regeringen och folkopinionen.

Sedan Danmark efter dansk–tyska kriget år 1864 tvingats avträda Slesvig och Holstein försökte Kristian IX år 1866 förgäves återvinna Nordslesvig genom en begränsad militärallians med Preussen men motarbetade försök att år 1870 dra in Danmark i revanschkrig på Frankrikes sida.

Efter kriget stödde Kristian IX den konservative statsministern Jacob Estrup i dennes motstånd mot parlamentarismen, om vars grundlagsstridighet han var övertygad men till sist nödgades Kristian IX dock acceptera denna och utnämnde år 1901 på grund av valutslaget en liberal venstreministär.

Utan att någonsin bli egentligt populär tillvann sig Kristian IX genom sin redbara, rätlinjiga personlighet med tiden allmän aktning, även ute i Europa.

Han var sedan år 1842 gift med Louise av Hessen-Kassel och var far till Fredrik VIII och en annan son, Vilhelm, blev kung i Grekland under namnet Georg I, och två döttrar, Dagmar och Alexandra, var gifta med respektive tsar Alexander III av Ryssland och kung Edvard VII av Storbritannien, vilket gav Kristian IX epitetet ”Europas svärfar”.

Nere till vänster på bilden ser man släktträdet över Kristian IX och Louise av Hessen-Kassel.

Drottning Margarethe tar emot besök av kungar, presidenter och ambassadörer i tronsalen på Christiansborgs slott när det är statsbesök, galamiddagar eller nyårsmottagningar.

Omgärdat av gröna väggpelare i marmor och gyllene sammetstapeter tar Drottning Margatetha emot sina gäster.

Tronsalens stolar härstammar från det andra Christiansborgs slott och blev räddade från branden år 1884.

Den lilla tronstolen med lejonen tillhör kungen och den stora tronstolen med en grip tillhör drottningen.

Från denna tronsal träder landets statsminister ut på balkongen med monarken vid sin sida och utropar kungen eller drottningen när en ny regent träder till.

Även om drottningen inte använder tronstolarna står de där ännu, nu som ett historiskt minne från enväldets tid från år 1660 till år 1848.

Kungens tron till höger på bilden pryds av två förgyllda lejon och drottningens tron till vänster på bilden pryds av två förgyllda fabeldjur som kallas gripar eller i singularis grip.

Grip är ett fabeldjur, vanligen avbildat med ett lejons bakkropp och en örns huvud och ibland med små, spetsiga öron, vingar och ben.

Gripen, som troligen har sitt ursprung i Mesopotamien, förekommer ofta i antik och medeltida konst som vaksamhetens symbol.

Under antiken ansågs gripen ha en apotropeisk, det vill säga, avvärjande funktion, och den associerades med Apollon, Dionysos och Nemesis.

Den togs under renässansen och nyklassicismen upp som ett dekorativt motiv på möbler och annan inredningskonst.

Särskilt uppskattat var motivet under empiren och som heraldiskt fabeldjur symboliserar gripen bland annat snabbhet, vaksamhet och styrka i förening.

Gripen, med det svenska flygvapnets beteckning JAS 39, är ett svenskt stridsflygplan ursprungligen byggt av Industrigruppen JAS AB.

Efter diverse industrisammanslagningar och uppköp kom Saab-Scania AB att svara för grundflygplan, systemintegrering och leverans av komplett flygplan, Volvo Flygmotor AB, numera Volvo Aero Corporation, för tillverkning och leverans av flygmotorn RM 12, licensbyggd General Electric F404, Ericsson Radar Electronics AB, för tillverkning av radar, datorer, elektronik med mera samt FFV Aerotech AB, för test- och underhållsutrustning, de båda senare företagen ingår numera i Saab AB.

Gripen eller JAS 39 är ett högteknologiskt, heldatoriserat enhetsflygplan, som kan lösa Jakt-, Attack och Spaningsuppgifter, dess prestanda är anpassade för detta.

Gripen är också anpassad för det svenska flygbassystemet, Bas 90 och flygplanet är försett med ett hjälpkraftaggregat, APU, Auxiliary Power Unit, för att vara självförsörjande med kyl- och drivluft, hydraulkraft samt elkraft för till exempel motorstart och automatiska systemtester.

Avioniken, det vill säga, radar, datorer, navigerings- och presentationsutrustning samt vapen- och sensorval är med enkla handgrepp i förarkabinen under flygning omkopplingsbar med hänsyn till den aktuella uppgiften.

Beväpningen består av en fast 27 millimeters automatkanon samt efter uppdragets art jakt- eller attackrobotar, bomber samt härutöver kapslar med spaningsutrustning.

Omkring en tredjedel av flygplanet är tillverkat av armerad plast, huvudsakligen kolfiberarmerad epoxi.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *