Natur

Ingenjör Salomon August Andrée nödlandar vid Malmbron mellan Skillingaryd och Vaggeryd

Natur Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg har besökt platsen där ingenjör Andrée nödlandade.    

Ingenjör Salomon August Andrée nödlandar vid Malmbron mellan Skillingaryd och Vaggeryd, en natur- och kulturkrönika i 6 bilder om en mycket äventyrlig man.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd, i oktobermånads sista dagar anno 2016.

Det är verkligen inte lätt att hitta platsen för Ingenjör Salomon August Andrées nödlandning den 26 februari år 1894 på sin färd från Göteborg.

Men ett stycke från gården Malmbron i Vaggeryds kommun tog det slut för denna gång, detta var nämligen hans fjärde färd med ballong.

Det är här man ska lämna den lilla skogsvägen för att sedan bege sig till fots på den lilla stigen cirka 100 meter rakt österut till skogsmossen där nödlandningen skedde.

Detta är platsen, tallarna fanns väl knappast här då eller var mycket små, men bland hjortron, ängsull samt olika arter vitmossor skedde olyckan och det var väl rent tur att ingenjören inte slog ihjäl sig.

Här är man precis på nödlandningsplatsen för Andrées fjärde färd, den 26 februari år 1894, färden blev bara mellan Göteborg och Malmbron.

Landningen skedde 1 kilometer öster om torpet Malmbron, med koordinater 1395120 6374450, och ballongfärden startade från Göteborg klockan 12:32 och nödlandningen skedde kockan 15:09, allt enligt Andrées egna anteckningar.

På platsen reste Andrée själv detta lilla stenröse där det idag också står en aluminiumskylt tillverkad av hembygdsföreningen med, tyvärr, något felaktiga uppgifter, bland annat årtalet 1896 som skall vara 1894, men flera andra siffror skall uppenbarligen heller inte stämma enligt Andrées egna uppgifter.

Flygtidför denna misslyckade ballongfärd var 2 timmar och 37 minuter, högsta höjd 3282 meter, distansen var 150 kilometer och 127 kilometer fågelvägen

Den lilla aluminiumskylten på platsen berättar följande budskap, märk felaktigt år, ska vara 1894:

”Platsen där nordpolsfararen S. A. Andrée nödlandade med ballong från Göteborg-Stockholm den 26-2-1896 kl. 3.00 e.m. från Göteborg 118 km största höjd 3400 m min. 19 släplinan 66 m. 1054 kbm. gas vikt 1300 kg ballong av oljat siden inköpt i Paris”

Det var en märklig känsla att stå på denna plats, nästan som att träffa den kände nordpolsfararen Ingenjör Salomon August Andrée i egen hög person.

Det berättas också att han höll på att skrämma slag på de boende vid Malmbron när han knackade på och ville ha deras hjälp denna olycksdag.

Inför nordpolsfärden gjorde Andrée nio frifärder med ballongen ”Svea” och under alla dessa färder gjorde han diverse vetenskapliga experiment.

Han samlade luftprover och mätte temperatur och fuktighet på olika höjder och under några färder gjorde han försök att styra ballongen med hjälp av en släplina, dessutom gjorde han andra iakttagelser av mindre vetenskaplig natur såsom inverkan av underliggande terräng på törsten.

Andrée redogjorde utförligt för alla färder och de experiment och iakttagelser han gjorde och allt publicerades i Bihang till Kungliga Vetenskapsakademins Handlingar.

Sammanlagt flög Andrée cirka 1500 kilometer och 40 timmar under dessa nio färder.

Vid färderna 1-3 samt 5 startade Andrée från Svea Ingeniörsbataljon, på Kungsholmen i Stockholm, nära nuvarande Pontonjärparken och Kungsholms gymnasium.

De övriga färderna, 4 samt 6-9, startade från Göteborgs nya gasverk, strax väster om nuvarande Gullbergsmotet, vid Gasverkskajen på Göta Älvs södra sida.

Andrées första färd, den 15 juli år 1893, Stockholm till Dalarö, landning i vattnet mellan Skrafvelön och Dalarö.

Andrées andra färd, den 9 augusti år 1893, Stockholm till sjön Addarens sydvästspets, landning i skog cirka 7 kilometer sydväst om Norrtälje.

Andrées tredje färd, den 19 oktober år 1893, Stockholm till Eskörn, nära Brunskär i Åbo skärgård, landning på skäret Eskörn i Åbo skärgård, detta är den berömda Finlandsfärden och historien säger att det är en stormig höstkväll år 1893 i Korpo i Finland som Edward Danielsson och hans fru plötsligt ser ett stort mörkt tygstycke åker över himlen, men det är varken djävulen, eller den sista dagen som har kommit.

Det är luftballongsflygaren S.A. Andrée som tvingats nödlanda på Brunskär.

Andrée var vid det här laget inte speciellt känd i sitt hemland Sverige för det var först efter nödlandningen i Finland han blev berömd.

På Brunskär hade man aldrig hört talas om luftballonger innan Andrée kom nedstörtandes från himlen och han togs om hand av Edward Danielsson och hans familj och stannade sedan några dagar i Åbo innan han återvände till Sverige.

Hans färd hade blivit den första med luftballong mellan Sverige och Finland.

Andrées fjärde färd, den 26 februari år 1894, Göteborg till Malmbron, Jönköpings län, nödlandning 1 kilometer öster om torpet Malmbron vilken denna krönika primärt handlar om.

Andrées femte färd, den 7 april år 1894, Stockholm till sjön Vällen, Uppsala län, landning i skogen, kanske i trakten av Kolarmora.

Andrées sjätte färd, den 14 juli år 1894, Göteborg till Fastebo torp, 2,5 km nordost om Vara, efter landningen blev Andrée bjuden på öl och mat i Vara.

Andrées sjunde färd, den 4 augusti år 1894, Göteborg till Intagan, 6 km sydväst om Trollhättan, landning klockan 13:51.

Andrées åttonde färd, den 29 november år 1894, Göteborg till Gustafs vid Kusarve, Fröjels socken, Andrées dittills längsta färd, en minut efter start, på 230 meters höjd, kom ballongen in i moln och under mer än 4 timmar hade Andrée ingen aning om kurs och position.

En timme före landningen såg han en vattenyta och trodde att han var över en insjö, han såg en stor fyr rakt fram, troligen Stora Karlsö, men trodde fortfarande att det var en insjö.

Klockan 15:05 var han förmodligen nära Ölands norra udde, eftersom han då hörde bränningar.

Inför denna flygning hade Andrée försett ballongen med en så kallad sprängvåd för att kunna tömma den snabbare vid landning, han hade nämligen vid tidigare färder haft problem att få stopp på ekipaget, öppningen i ballongen var 1,3 kvadratmeter och Andrée fann att den var citat: ”ganska effektiv”. Landningen blev uppmärksammad i lokaltidningen

Andrées nionde färd, den 17 mars år 1895, Göteborg till Tengsjön, cirka 7,5 km norr om Lenhovda kyrka.

Platsen fick senare namnet ”Andrées mosse” och namnet finns utsatt på topografiska kartan och Norrhults hembygdsförening och BK Medvinden i Växjö planerar att sätta upp en minnesskylt på platsen.

Vid denna färd kastade Andrée 22 kort varav 7 skickades tillbaka av upphittaren och han beräknade att kortens fallhastighet var cirka 3 meter per sekund. Några kastades från 2500 meters höjd och återfanns mer än 20 kilometer från den punkt där de kastats.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *