Natur

Natur- och kulturled Skillingaryd i midvintertid

Natur Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg har vandrat på Natur- och kulturled Skillingaryd mellan Östra lägret och Götaström.

Natur- och kulturled Skillingaryd i midvintertid, en natur- och kulturkrönika i 32 bilder om LONA-projektet mellan Östra lägret och Götaström.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd mellan jul och nyår år 2017.

Högvatten i Lagan nedom gamla sjukhuset i Östra lägret på Skillingaryds skjutfält, mellan jul och nyår 2017.

Högvatten vid Abbotens bro utmed LONA-leden strax söder om kraftstationen vid Fågelforsdammen, också detta mellan jul och nyår 2017.

Högvatten i de gamla ävjorna nedom Fågelforsdammen, dessa är sällan mer än fuktiga sedan dammvallen byggdes år 1911, även detta utspelar sig mellan jul och nyår 2017.

Knöltickor, ”Antrodia serialis”, på granlågans sågade snittyta, beroende på att granen föll rakt över stigen för några år sedan.

Endast ett knappt stenkast från platsen ligger, eller snarare låg, torpet Ödeveken, idag ett minne blott, bortsett från en torpskylt i aluminium.

 

Någon med gnagartänder har varit och smakat på den gryniga hjorttryffeln, ”Elaphomyces granulatus”, vid gamla åfåran men gett upp.

En dryg kvadratmeter med arten revlummer, ”Lycopodium annotinum”, växer utmed LONA-leden strax innan man kommer fram till kraftstationen.

De nyrenoverade dammluckorna kan man väl inte kalla vackra men hållbart är det och tidens tand får svårare att förstöra konstruktionen.

Stenburarna är inte heller vackra men hållbara och det enda som fattas är väl några lass med grus i backen upp till dammvallen från söder för att göra det lättare för vandraren att ta sig fram, sprängstenen är nämligen verkligt svårgången.

Våren är redan här om man ska tolka tecknen, ty scharlakansröd vårskål, ”Sarcoscýpha coccínea”, har tittat fram på vanliga platsen invid kraftstationen.

Vinternagelskivling, ”Flammulina velutipes”, växer bara några meter från den scharlakansröda vårskålen, ”Sarcoscýpha coccínea”.

Vinterskivling eller vinternagelskivling är när den odlas känd som ”enoki” eller ”guldnålssvamp” och har då ett annat utseende, främst för att den odlas i mörker.

Svamparten vedplätt, ”Dacrymyces stillatus”, växer som små guldnuggets på den döda tallveden.

Vedplätt, ”Dacrymyces stillatus”, växer i barr- och lövskog, på ved av barr- och lövträd, främst gran, tall och ek.

En mycket vacker utsikt mot Fågelforsdammen öppnar sig för första gången på upp emot 100 år.

Zonticka, ”Trametes ochracea”, växer gärna på hyggen och i löv- och blandskog, mer sällan i barrskog.

Man hittar arten på stubbar och liggande stammar och grenar av allehanda lövträd, särskilt björk och asp, sällan på barrträd och arten är en vitrötare.

Stora och skrymmande granar utmed LONA-leden tas bort med hjälp av Bernt Gustavsson från Högabråten.

Stora och skrymmande granar utmed LONA-leden tas bort och en mycket vacker utsikt över Fågelforsdammen blir resultatet.

De stora och skrymmande granarna utmed LONA-leden, här strax söder om Ture på Åhult, tas bort och en mycket vacker utsikt österut över Fågelforsdammen blir resultatet.

Den vackra Fågelforsdammen håller så sakta på att vakna från sin drygt 100-åriga törnrosasömn.

Mer eller mindre slarvigt räknat påstår jag att granstockarna visar upp mellan 80-100 årsringar, det vill säga, de ”föddes” någon gång under åren 1918-1938.

Den vackra Fågelforsdammen håller så sakta på att vakna från sin drygt 100-åriga törnrosasömn och i bakgrunde ser man i fjärran kraftstationen och ”dammaluckorna”.

Man kan undra vad Ture på Åhult skulle ha sagt om han fått vara med och uppleva detta, informationsskylten om Ture syns i mitten till höger.

På en björk vid Åhult växte svamparten brunkrös, ”Tremella foliacea”, som ofta växer i triviallövskog och blandskog, mer sällan i ädellövskog.

Arten växer på liggande stammar av triviallövträd, sällan ädellövträd och barrträd och arten kan bilda fruktkroppar hela året.

Här växer arten på en björkstubbe.

Tänk er att riset är borta, att bottenvegetationen har börjat växa och att löven på träden har slagit ut, vilket oerhört vackert område detta kommer då att bli för rekreation, bad och vila.

Den gamla badbryggan ska renoveras och bottnen närmast undersökas, allt för att den åter ska kunna användas för bad och kanske någon roddbåt.

Nu är vi upp vid träbron över den mer än 3 meter djupa viken söder om värdshuset Gyllene Skytten och även här öppnar sig landskapet.

På den bastanta ekstubben vid Götaströms järnbruk växer mängder av svamparten grönmussling, ”Panellus serotinus”.

Svampen grönmussling är oätlig och arten, som är tämligen allmän i hela Sverige, påträffas vanligtvis under oktober–december en och en eller i grupper på murken lövved, här på en stor ekstubbe vid Götaströms gamla järnbruk.

På den gamla ekstubben växte också arten epålettsvamp, ”Panellus stipticus”, som är en liten ganska vanlig svamp som kan hittas under nästan hela året.

Artnamnet ”stipticus” betyder ”med sammandragande smak” och den obehagliga smaken gör svampen oätlig.

Apropå epåletter, dessa finns på axlarna på vissa uniformer och visst kan väl epålettsvampen sägas likna epåletter.

Är detta måhända ytterligare en gammal hålväg, denna gång strax norr om det gamla bruket Götaström, som man för övrigt ser i bakgrunden.

I vattnet i bakgrunden finns en liten ö där det fordom låg ett lusthus som tillhörde bruket med en vacker träbro som utgick söderifrån.

De mycket branta sluttningarna ner emot Dule bäck, och som möter Fågelforsdammen och Lagans vatten om några hundra meter, är åter en fröjd för ögat och synliggörs tack vare att ett antal stora skrymmande granar har försiktigt har tagits bort.

Knappt hundra meter uppströms ligger ytterligare en gammal hålväg med en mycket intressant informationsskylt gjord av Ola Hugosson, Skillingaryd.

Här ser ni informationsskylten om hålvägen, gjord av Ola Hugosson, Skillingaryd, som ni kan läsa själva på bilden.

Här hade det behövts den gamla förstoringsmöjligheten för bilder som fanns förr på Skillingaryd.nu och Värnamo.nu men som tyvärr inte längre tillhandahålls av Per Bunnstad, vilket jag med flera beklagar.

Här ser man en närbild på hålvägen som går över Dulebäcken alldeles norr om golfbanan.

Uppe vid Dulebäckssjön låg denna dag 5 adulta och en 1K-fågel av arten sångsvan, ”Cygnus cygnus”.

1 reaktion på Natur- och kulturled Skillingaryd i midvintertid

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *