Brand

Brandskyddsföreningen: ”Ta ett större ansvar vid skogsbränder”

Brand När värmen återigen är här och markerna nu torkar upp påminns vi åter om riskerna för ”onödiga” större skogsbränder. Misslyckad bevakning och eftersläckning av uppblossande bränder är den enskilt viktigaste orsaken till de senaste stora skogsbränderna. Nya riktlinjer ska nu hjälpa både räddningstjänst och markägare att ta sitt lagstadgade ansvar vid skogsbränder.

När skogsbränderna är nedslagna och räddningsinsatsen avslutad lämnar räddningstjänsten enligt lag över efterarbetet till markägarna att bevaka, och i den mån markägaren har förmåga, även släcka dolda glödhärdar så att inte branden blossar upp på nytt.

I de stora bränderna 2018 stod uppblossande bränder, som hade varit släckta, för 70 procent av den brända arealen. De släcktes ofta tidigt av räddningstjänsten men återtände någon dag senare. Underskattning av spridningsrisken samt misslyckad eftersläckning och bevakning var de mest uppenbara anledningarna till 2018 års stora brandareal. Totalnotan för 2018 års skogsbränder har beräknats till runt 2 miljarder kronor.

Riktlinjer ska tydliggöra ansvar
Nya riktlinjer håller nu på att tas fram i samarbete mellan Skogforsk, MSB, räddningstjänsten, Brandskyddsföreningens restvärderäddning (RVR), länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, försäkringsbolag, skogsbolag och skogsägarföreningar. Riktlinjerna ska både hjälpa markägarna att ta sitt lagstadgade ansvar för bevakningen och hjälpa räddningstjänsten att bedöma markägarens förmåga gällande bevakningen vid överlämnandet efter en skogsbrand.

De nya riktlinjerna innebär bland annat att räddningstjänstens insatsledare tydligare ska informera markägaren om hur den ska ta sitt ansvar för efterbevakningen – där en bättre struktur med tydlig information och checklista tas fram för att underlätta vid överlämnandet. Riktlinjerna beräknas vara klara våren 2022, men kan komma att testas redan i år.

– Det ligger ett stort ansvar på räddningstjänsten att kunna bedöma risken för återtändning och om markägarnas förmåga att hantera bevakningen är tillräcklig. De flesta skogsbränder slås ned snabbt och lämnas över till markägaren sent på kvällen när det är svag vind, låg temperatur och hög luftfuktighet. Det är lätt att då underskatta risken att elden ska vakna igen och här hoppas vi att tydligare kommunikation med bland annat checklistor kan hjälpa, säger Jesper Boqvist, Affärsområdesansvarig och operativ chef, Brandskyddsföreningen Restvärderäddning.

Mindre markägare bör bättre känna till sitt ansvar
Brandskyddsföreningens restvärdeledare har under de senaste stora skogsbränderna bistått med kritisk samordning av insatser och kontakt med berörda markägare. Försäkrade skogsägare omfattas automatiskt av Restvärderäddningens samordning. Men det finns också anledning för många mindre, privata markägare att själva ta mer ansvar för sin skog, bland annat genom att försäkra den, höja kompetensen samt i vissa fall även förmågan att genomföra efterbevakning. Viktigt är också att vara nåbar – nästan en tredjedel av privata markägare bor inte på sina skogsfastigheter.

För ett mer effektivt utnyttjande av samhällsresurser skulle markägarna med fördel också kunna bistå räddningstjänsten under själva räddningsinsatsen och på så vis underlätta både räddningsinsatsen och bevakningen. Mindre och privata skogsägare bör samordna sig med andra markägare och gå på markägarträffar som till exempel myndigheter arrangerar och utbilda sig.

– Att skogsägarna ofta bor långt bort från sina skogsmarker försvårar räddningsinsatsen och bevakningen. Till lösningarna kan med andra ord adderas att kunna engagera frivilliga, civila personer som finns i närheten och snabbt kan hjälpa till, säger Jesper Boqvist.

Källa: Pressmeddelande från Brandskyddsföreningen

Taggar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *