Allvarligt säkerhetspolitiskt läge och risk för eskalation
Nyheter Det säkerhetspolitiska läget i Europa och i Sveriges närområde det allvarligaste sedan 1980-talets början. Riskerna för svensk säkerhet har ökat och hotbilden mot Sverige har blivit bredare och mer komplex. Det konstateras i Musts årsöversikt för 2022 som nu släppts.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har starkt påverkat säkerhetsläget i Sveriges närområde och i Europa under det gångna året.
– Vi har sett ett mycket stort ryskt risktagande där insatserna har höjts ytterligare under året. Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. Det finns svårbedömda men reella risker för ytterligare eskalation, säger Lena Hallin, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.
Det militära angreppet mot Ukraina har mötts av ett starkt och gemensamt agerande på det politiska, ekonomiska och militära området från västländerna inklusive Sverige. Uthålligheten i stödet och enigheten i väst kommer även fortsatt vara helt avgörande för vilken utgång kriget kommer att få.
Som en följd av det ryska anfallskriget fattade Sverige i maj 2022, samtidigt som Finland, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Musts bedömning är att Sverige är säkrare efter att Natoansökan lämnades in.
– Sverige fick i samband med Nato-ansökan bilaterala säkerhetsförsäkringar från flera Natoländer och bedömningen är att Ryssland fortsatt vill undvika en eskalation som skulle kunna leda till en väpnad konflikt med Nato, men samtidigt skapar den ryska ledningens höga risktagande en osäkerhet.
Under året har också underrättelsehotet mot Sverige ökat, inte minst efter Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato. Lena Hallin betonar att det inte bara är Ryssland utan också bland annat Kina som bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.
– Båda länder har förmåga att utföra komplexa operationer i försök att påverka svenska politiska och ekonomiska beslut. Opinionsbildning och beslutsprocesser i Sverige – kärnan i vår demokrati – följs nära. Medvetenheten om detta hot måste öka.
Främmande makt söker brett efter sårbarheter i vårt öppna och digitaliserade samhälle. Ingen skillnad görs mellan civilt och militärt, eller mellan privat och offentligt. Möjligheter att utnyttja luckor i vår organisation, lagstiftning och samverkan undersöks kontinuerligt. Olika typer av inhämtnings- eller påverkansoperationer mot Sverige kan utnyttjas i samtliga konfliktnivåer. De pågår här och nu och skär många gånger över våra myndighetsgränser och myndighetsmandat vilket utmanar Sveriges förmåga till motåtgärder och beslutsfattande.
– Eftersom hoten riktas mot alla delar av samhället så är det avgörande att Sverige möter dem med en samlad nationell ansats såväl inom statsförvaltning, som det privata näringslivet och samhället i stort. Vaksamheten, säkerhetsskyddsarbetet och robustheten i vårt samhälle måste stärkas, säger Lena Hallin.
Parallellt med ett högt operativt tryck på underrättelse- och säkerhetstjänsten under 2022 har Must fortsatt att utvecklas. Samverkan har stärkts med Säkerhetspolisen och FRA – i underrättelse- och säkerhetssamhällets inre kärna – liksom med ett antal myndigheter inom totalförsvaret och internationella partner. Det krävs för att möta den allvarliga och komplexa hotbilden. Av särskild betydelse är också de steg Must tar för att med hjälp av digitaliseringen och AI kunna stärka framtida förmågor på stor bredd.
Lena Hallin konstaterar att Must haft ett arbetsintensivt år med en hög efterfrågan från både regeringen och överbefälhavaren.
– Jag är stolt över den engagerade och kompetenta personalen på Must, som under året gjort viktiga och omfattande insatser för ett säkrare Sverige i en mer osäker och farlig omvärld.
Källa: Pressmeddelande från Försvarsmakten