Bildextra: Ingen Knutsdans i Skillingaryd
Nyheter Det blir ingen Knutsdans i Skillingaryd i år den 13 januari men väl en digital sådan i Tofteryd. Vi passar på att visa lite bilder från 2019.
Skillingaryd [1/17]
Skillingaryd [2/17]
Skillingaryd [3/17]
Skillingaryd [4/17]
Skillingaryd [5/17]
Tofteryd [6/17]
Tofteryd [7/17]
Tofteryd [8/17]
Tofteryd [9/17]
Tofteryd [10/17]
Tofteryd [11/17]
Tofteryd [12/17]
Tofteryd [13/17]
Tofteryd [14/17]
Hagafors [15/17]
Hagafors [16/17]
Hagafors [17/17]
Sedan flera decennier har det arrangerats populär Knutsdans 20:e dag Knut på Skillingaryds torg liksom på flera andra platser.
– Vi kan inte arrangera i dessa coronatider, säger Linus Persson som varit den pådrivande de senaste två åren.
Knutsdansen har en lång tradition i Skillingaryd. Under många år arrangerade Frälsningsarmén och senare Frisksportarna och Missionskyrkan. De två senaste åren har den arrangerats av privatpersoner.
– Men nu är denna epok slut, förhoppningsvis bara uppehåll i år, säger Linus Persson.
Linus rekommenderar danssugna att gå in på Tofteryds digitalsändning på webben.
– Jag tror inte att Tofterydsborna blir ledsna om Skillingarydsbor följer deras sändning, avslutar Linus.
Fakta om Knutsdans
En julgransplundring, Knutsfest eller Knutsdans är en tradition i samband med att julen tar slut, som innebär att man bland annat ”klär av” och ”kastar ut” julgranen och ställer undan advents- och julsakerna, vilket i Sverige ofta sker på tjugondag Knut, som infaller den 13 januari. Många julgransplundringar hålls dock någon närliggande dag. I äldre svensk tradition, och på många håll i Europa tar julen slut en vecka tidigare, efter trettonhelgen. Förändringen i Sverige skedde under 1600-talet med anledning av en kyrkohögtid med åtta dagars efterfest.
Traditionen, som kommer från Norden, har förändrats väldigt lite sedan 1870-talet. Under 1900-talet började tjugondag Knut att förknippas med barn och godis. Julgransplundringar var vanligast under efterkrigstiden. Traditionen har sitt ursprung i att man ursprungligen hängde bland annat äpplen i granen. Man plundrade alltså granen på godsaker, och åt upp dessa. Ett annat ord för julgransplundring är julgransskakning.
Julgransplundringen brukar ses som en avslutning på den över en månad långa period av julfirande som inleds med första advent, och omfattar adventsveckorna, Lucia, jul, nyår och trettonhelgen. Naturgranen ”kastas ut”, medan plastgranen, julgransfoten, adventsljusstaken och mycket annat av julpyntet ställs undan till följande jul.
I samband med julgransplundringen kan det anordnas nöjesaktiviteter som dans kring julgranen, olika lekar, rivning/uppätande av pepparkakshus, lotteri, fiskdamm och öppnande av fyllda smällkarameller. Detta sker både i hemmen och i offentliga sammanhang som Folkets Hus, förskolor, skolor, sportklubbar och kristna samfund.
Värmen inomhus brukar försämra julgranens skick och många väljer därför att kasta ut granen i förtid. När man kastar ut julgranen ska det ske enligt lokala bestämmelser. Att kasta granen på fel plats kan klassas som nedskräpning och ge böter eller fängelse.
Källa: Wikipedia