Brödfabriken Standard i Vaggeryd

Omslag på knäckebrödspaketen

Många äldre Vaggerydsbor minns möbelfabriken Wasa, men det kanske inte är känt att byggnaden för drygt 100 år sedan uppfördes som en knäckebrödsfabrik.

10 oktober 1919 flyttade Claes Rupprecht, född 1868 i Laholm, med hustrun Augusta, född 1871 i Randers, Danmark, till Vaggeryd. Familjen kom från Oskarshamn och hyrde in sig i huset Fridhäll, nuvarande adress Storgatan 25. Barnen i familjen var Gösta, född 1901, Sven Georg, född 1902 och Dagmar, född 1910. Även Emma Mathilda Rupprecht, mor till Claes och född 1843, flyttade med till Vaggeryd.

Claes Rupprecht hade arbetat som förman på en brödfabrik i Oskarshamn och valde alltså att etablera sig som företagare i Vaggeryd. Han tyckte kanske att stationssamhället låg strategiskt till för att distribuera bröd åt olika håll. Den nya fabriken välkomnades nog särskilt av samhällets unga kvinnor eftersom de inte hade så många andra möjligheter till arbete. De flesta av de 15-20 anställda var flickor. Veckolönen var cirka 25 kronor.

I Byarums Hembygdsförenings Årsskrift 1987 kan man läsa intervjuer som journalisten Gun Gennemark gjorde med ett par personer, som minns fabriken. Svea Andersson berättade att degen gjordes maskinellt i stora tråg och att tillverkningen omfattade tre olika sorters bröd, grovt, mellangrovt och delikatess. På sommaren blev det väldigt varmt i lokalen, men man fick inte öppna fönstren eftersom det då kunde ”dra” på det ogräddade brödet.

Mattias Mattsson berättade att hans far, Wiktor Mattsson, som startade Waggeryds Mekaniska Verkstad, var god vän med C. Rupprecht och hjälpte honom när maskinerna krånglade. Wiktor konstruerade också en maskin som gjorde rent på bordet efter brödet, så flickorna slapp att borsta av för hand. Bröd som gick sönder fick de anställda köpa billigt. En bonde hämtade det som hamnat på golvet för att ge till sina grisar.

Flera företagare i samhället var engagerade. Hjalmar Andersson, vars fabrikslokaler fortfarande står kvar vid Fabriksgatan, tillverkade tunna trälådor, som brödet packades i. Packningen sköttes av bröderna Sven och Nils Nilsson, den senare drev i många år bensinstationen Gulf.

Knäckebrödsfabrikens verkmästare, Axel Petersson, flyttade 1920 till Vaggeryd från Döderhult. Denne var dock tvungen att sluta arbeta i fabriken eftersom han inte tålde mjöldammet. För att hjälpa till att försörja familjen öppnade Axels driftiga hustru, Hilma, en liten butik där det såldes leksaker och enkla smycken med mera. Inget fick kosta över 1 kr. Ibland kallades affären Lilla NK, ibland Guldgruvan, eftersom Hilma skrev i sitt reklamblad att affären var en guldgruva. Affären låg i det hus som senare blev Konfekthörnan.

Några av de anställda på knäckebrödsfabriken Standard. Från vänster: Greta Mattsson (gift Magnusson), Sven Nilsson, Ingeborg Andersson, Maria Rosqvist, Edith Lundgren och Lilly Ekman (gift Wennberg). Foto från omkring 1925.

Familjen Rupprecht decimerades på 1920-talet. Sonen Sven Georg dog i blindtarmsinflammation 1921, 19 år gammal, medan hans farmor, Emma Mathilda, avled 1926, 83 år gammal. Övriga familjen hyrde 1927-1928 i huset Bäckaskog, som låg precis öster om järnvägsövergången, ungefär där ICA-parkeringen finns idag.

År 1928 flyttade Augusta och Claes Rupprecht in i sitt nybyggda hus i kvarteret Oden, nuvarande adress Odengatan 8. Huset ligger endast några meter från brödfabriken som byggdes 1920. Dottern Dagmar flyttade med och bodde kvar till 1934. Även sonen Gösta flyttade med till det nybyggda huset. Han var då nygift med Brita, född 1903. Gösta arbetade som kontorist på fabriken. Brita och Gösta fick två barn, Eva och Allan, födda 1929 respektive 1930. Äktenskapet upplöstes 1935, då Brita och barnen flyttade från Vaggeryd. Gösta bodde kvar i huset fram till sin död 1965.

Augusta och Claes Rupprecht bodde kvar i Vaggeryd efter att fabriken slutat sin verksamhet. Claes avled 1945 medan hustrun Augusta avled 1962.

Det kända företaget Wasabröd växte kraftigt på 1930-talet och kanske bidrog till att brödfabriken Standard upphörde omkring 1935. Det är väl ödets ironi att fabriksbyggnaden övertogs av en möbelfabrik, som kallade sig Wasa.

Lars-Evert Eskilsson

Bostadshuset, som Claes Rupprecht lät bygga 1928. Foto L-E Eskilsson 2022.