Brunos krönika: En modern julsaga

Ebenezer på ett brittiskt frimärke från 1993.

Grått och blåst. Människorna urskiljs mest bara som skuggor, svarta vålnader. Ljuset från lyktorna flackar i den mörka asfalten.

På ett kontor sitter vd Egon Skogh framför sin ljusflimrande dator och arbetar. Blek och spetsnäst sitter han där och tänker så det gnisslar och det uttorkade skinnet glider av honom som på en orm i det han slugt kalkylerar: Hur i helvete ska jag kunna tjäna ännu mer pengar?

Julevangeliet bryr sig Egon Skogh inte om. Allt som inte leder till profit är inte mödan värt att satsa på. Det är enbart Resultatet som gäller. Det allmänna sociala stöder han men inte att han skänker ett öre för att hjälpa någon. Han tänker: Skämmigt med de där parasiterna. Julen, jag hatar den! Förstår inte folk att jag har fullt upp med att sköta Mitt? MITT! Om någon av mina anställda mår dåligt – vad angår det mig? Huvudsaken för MIG är att företaget inte går i konkurs.

Julenissarna har fullt upp i Egons företag. De böjer rygg, stretar på med värk på grund av förslitningsskador i rygg, axlar och nackar medan deras chef gnuggar handflatorna av förtjusning över årets omsättning så att det frasar. Händerna är benvita som på ett lik. Näsan vass. Ögonen lyser av snikenhet.

Egons bön till Mammon kan sammanfattas med ett enda ord: VINSTMAXIMERING!

Men så denna julnatt hemsöks Egon av tre andar. Deras visualiseringar av hans liv får honom att minnas och förstå julens glädje och ljus. Och när han ser de hemska följderna av sin egoism blir han bedrövad och grips av ånger. Och se, han bättrar sig och blir Jesussnäll! Egon Skogh har lärt sig sin läxa, nu fattar han vad julen går ut på. Pånyttfödd och glad börjar han tomtegeneröst att dela med sig.

Charles Dickens som skrev om snåljåpen Ebenezer Scrooge i förlagan till min fritt omdiktade julsaga upprördes över barnarbete, urusla löner och arbetsmiljöer under 1800-talets England. Tyvärr ser vår verklighet på 2000-talet långtifrån ut som i Dickens happy end! Många krösusar framhärdar. Och den girige kröker hårt sina beniga fingrar ända ner i graven efter skatten som denne skaffat sig på bekostnad av andra människors slit och släp.

Men de flesta av oss vill förstås väl. Och julevangeliet lyser för alla och envar.

Både jag och vår nyfödde käre vd Egon Skogh önskar er alla EN RIKTIGT GOD JUL!