Domstol: Arvtagare kan tvingas riva bryggor
Nyheter I ett nytt avgörande har mark- och miljööverdomstolen slagit fast att även arvtagare kan föreläggas att riva olagliga anläggningar inom strandskydd, trots att de funnits i närmare 20 år. Domen markerar en skärpning av tidigare praxis och kan få stor betydelse för fastighetsägare med strandnära fastigheter, skriver Treschow & Partner i ett pressmedelande.

Arkivbild på brygga
Frågan om när en olaglig anläggning inom strandskyddet måste tas bort har länge varit föremål för diskussion. Praxis har tidigare visat på en viss återhållsamhet från domstolarnas sida när det gällt att rikta förelägganden mot nya fastighetsägare, särskilt när anläggningarna stått länge och det inte funnits några indikationer på att de uppförts olagligt.
I de välkända avgörandena mark- och miljödomstolens dom 2017:16 I och II ansåg domstolen att det inte var skäligt att förelägga nya fastighetsägare att riva en brygga respektive en byggnad. Anläggningarna hade då funnits i 13–14 år när fastigheterna bytte ägare, och det framkom inte att köparna borde ha misstänkt att strandskyddsdispens saknades.
Delvis motsatt utgång blev det i mark- och miljödomstolens dom 2021:6, där en ny ägare under pågående domstolsprocess förelades att riva vissa olovliga anläggningar såsom staket. Däremot ansågs det oskäligt att kräva rivning av en brygga som stått i 40 år och ersatt en tidigare laglig brygga, eftersom det var svårt för ägaren att avgöra bryggans rättsliga status.
Det nya avgörandet, mark- och miljödomstolens dom den 23 juni 2025 i ett mål, går dock i en mer restriktiv riktning. Målet gällde en fastighet som ärvts av nya ägare, där en brygga och ett däck uppförts för omkring 19 år sedan utan strandskyddsdispens. De nya ägarna hävdade att de inte borde kunna hållas ansvariga för anläggningarna, men mark- och miljödomstolen fann att det var skäligt att rikta föreläggande även mot dem.
Domstolen konstaterade att det faktum att fastigheten ärvts inte i sig innebär att skälighetsbedömningen blir mildare. Vidare ansåg mark- och miljödomstolen att 19 år inte är en sådan tidsrymd som gör det oskäligt att kräva rättelse. Följden blev att både bryggan och däcket skulle tas bort.
– Avgörandet markerar en skärpning i förhållande till tidigare praxis. För fastighetsägare innebär det en tydlig påminnelse om att kontrollera strandskyddsdispens, även vid arv eller köp av fastighet, säger Treschow & Partner.
Domen visar att strandskyddsreglerna tillämpas strängt och att ansvaret för olagliga anläggningar kan följa med fastigheten oavsett ägarbyte. För fastighetsägare som äger eller ärver strandnära mark är det därför viktigt att tidigt säkerställa att bryggor, byggnader och andra anläggningar har nödvändiga dispenser.
Källa: Pressmeddelande Treschow & Partner, juridisk expert inom strandskydd.
Hej
I min hemkommun hävdar kommunens tjänstemän och politikef att om en ”olagligt” uppförd anläggning inte blivit reglerad inom tio år kan kommunen inte begära utrivning då preskripstionsregeln på tiden tio år träder i kraft.
Hur kringgår man den regeln i detta ärende?
Det där är enligt plan-och bygglagen. Där finns en sådan regel. I miljöbalken finns ingen regel om tio års preskription.