Nyheter

Förslaget: Minska antalet ledamöter i fullmäktige

Nyheter I kommunfullmäktige sitter 41 folkvalda politiker från åtta partier under denna mandatperiod. 37 ledamöter i stället kan sänka kostnaderna med hundra tusen. – En avvägning, valda politiker är en demokratisk fråga, menar Kenth Williamsson (S) som lämnade utslagsröst vid votering i kommunstyrelsen.

41 eller 37 ledamöter nästa mandatperiod?

Länsstyrelsen har i enlighet med kommunallagen påmint kommunfullmäktige att senast den sista februari i år besluta om eventuella förändringar av antalet mandat samt ersättarkvot.

Två förslag från parlamentariska utredningsgruppen, efter en enkätundersökning, lämnades till kommunstyrelsen förra veckan:
Alternativ 1; Antalet ledamöter i kommunfullmäktige under mandatperioden 2026-2030 ska vara 41 ledamöter och att ersättare ska utses till högsta möjliga antal enligt kommunallagens och vallagens bestämmelser. Detta alternativ ansåg Empartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i parlamentariska utredningsgruppen.
Alternativ 2; Antalet ledamöter i kommunfullmäktige under mandatperioden 2026-2030 ska vara 37 ledamöter och att ersättare ska utses till högsta möjliga antal enligt kommunallagens och vallagens bestämmelser. Detta alternativ ansåg Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet i parlamentariska utredningsgruppen.

Alternativen från gruppen lämnades till kommunstyrelsen där Gert Jonsson (M) vice ordförande berättar;
– När man läser enkäten så skulle de flesta partierna vilja sänka kostnaderna. Ska man sänka kostnaderna så måste man ta lite överallt. Vi började med kommunfullmäktige eftersom det ska vara inlämnat i februari till Länsstyrelsen. Det diskuterades en del under sammanträdet, 41 eller 37 ledamöter. Min tanke var att partierna skulle ta ställning innan kommunstyrelsen men nu ser vi att tankarna skiljer sig också inom partierna. Fram till 2018, tror jag det var, så hade vi inget arvode utan fick en middag för vårt fullmäktigearbete. Varje kommun bestämmer själv hur man vill göra men här infördes 2018 arvode där vi även har ersättning för ersättare som är på plats. Nu har vi kört två mandatperioder med ersättning. Vi räknade lite på vad 37 ledamöter skulle innebära, mindre partistöd och vi kanske sparar 100 000 kronor på ett år i bästa fall, menar Jonsson (M).

Kenth Williamsson (S) ordförande i kommunstyrelsen:
– Det är en avvägning, valda politiker är en demokratisk fråga och det gäller att hitta balansen.

Gert Jonsson (M) igen:
– Vallagen säger att kommunfullmäktige ska innehålla som lägst 31 ledamöter, vilket beror på antalet röstberättigade i varje kommun. Nu blev kommunstyrelsens förslag att behålla 41 i och med Kenths utslagsröst. Jörgen Johansson (C) avstod att rösta. Det blir spännande att se vad som händer när det här ska upp i kommunfullmäktige i början på februari…

Omröstningen blev oavgjord 6-6 mellan alternativen där Kenth Williamssons fick lämna utslagsrösten så det blev alternativ 1, alltså 41 ledamöter som lämnas som förslag till kommunfullmäktige.

I kommunstyrelsen röstade:
41 ledamöter röstade S, L och EMP.
37 ledamöter röstade M, KD och SD.
C avstod.

Taggar

Dela


10 reaktioner på Förslaget: Minska antalet ledamöter i fullmäktige

Är mest pengarna som gäller för det största partiet men det blev rättning i ledet senare. Spelar mindre roll om det är 41 eller 37 ur demokratihänsende, mindre mandat=mindre partistöd. Man kan ju sänka % satser på ordförandearvoden som en del kommuner gör till exempel. Att ta bort AU är även det fullt möjligt utan att demokratin blir lidande. Politik är att våga men frågan är om viljan finns?

Som världen ser ut just nu så får demokratin kosta, vilket vi i C tycker är viktigt.
Vi står som parti därför bakom att behålla 41 ledamöter i kommunfullmäktige.

Största problemet är att vi har en majoritet som gång på gång underfinansierat detta, som man även gör i en del andra frågor.

Fokusera och arbeta för att nuvarande system fungerar istället för att minska demokratiskt inflytande.

Jörgen, hur jag än letar i ert budgetförslag hittar jag inga medel för kompensera den underfinansierade politiska verksamheten. Då bör vi väl spara för att komma i balans?
Hur mycket mer demokratiskt blir Kommunfullmäktige med 41 ledamöter, jämfört med 37?
Men kom gärna med förslag på hur vi kan effektivisera den politiska verksamheten. Här kommer några förslag: Timarvode även för Kommunfullmäktige, lägg ner julavslutningen, minska antalet ledamöter i nämnderna, ta bort arbetsutskott i de flesta nämnder och ha en beredning likt det som finns i miljö- och bygg. Lägg nämndemöten på tider där folk oftast inte arbetar. Ska ersättare har samma arvode som ordinarie ledamöter?
Det finns säkert många goda förslag som både ger mindre kostnad och ökad demokrati.

Jörgen Johansson!

Jag håller helt med. Demokratin får ALDRIG bli en fråga om kronor och ören. Men det går att effektivisera arbetet och stryka tomgångssnack.
Så har jag rest min röst i den där politiska talarstolen som nämndes i ett annat inlägg. Trots att jag inte hade något nytt att tillägga här.

Enligt kommunallagen kan kommuner med upp till 16 000 röstberättigade nöja sig med 31 ledamöter i kommunfullmäktige. Vi är betydligt mindre än så.
Om mandatfördelning var direkt proportionerlig mot antalet röster, så krävs idag knappt 2,5 procent för ett mandat, vid 37 ledamöter 2,7 procent och vid 31 ledamöter 3,2 proccent. Hur lite stöd ska någon ha för att räkna med representation och eventuellt få ett mycket stort inflytande?
Är det demokrati att ett parti med 2,5 procent av rösterna kan styra politiken?
Jag kan konstatera att av de 41 ledamöter vi har idag, så går mindre än hälften upp i talarstolen en enda gång under mandatperioden.
Jag vill mena att vi mycket väl kan bevara demokratin med 37 ledamöter, till och med om vi har 31.
Nu är detta endast ett av förslagen som kommer för att spara på politiska kostnader. Vi måste visa vägen, då även tjänstemanna organisationen måste dra ner sina kostnader.

Under de senaste 3 åren så har Moderaterna frekvent framfört med en rösts övervikt att det är ”Den sanna demokratins” spelregler, bemötande och diskussionsklimatet för att ens våga gå upp i talarstolen utan att bli bildligt halshuggen av ”Den sanna demokratins företrädare” har kommunfullmäktiges ordförande, föredömligt, behövt samla partiföreträdarna till diskussion om, eller hur?

Det är sannolikt inte 100 000 kronor som är den egentliga frågan.

För övrigt så behöver det lilla partiet medhåll av minst hälften för att komma i någon position – alternativt att yttrandefriheten övervinner partipiskorna i M och S.

Varför är det bara kvinnodominerade tjänster i hemvården som behöver redovisa sin tid?

Mats Oskarsson!
Ja det är min absoluta uppfattning att om 2,5% av rösterna styr politiken, att detta enda mandat skiljer ett JA från alternativet NEJ – då är det väl politik på riktigt allvar! Annars riskerar vi trixande med marginaleffekter! Var ligger sådana marginaleffekter i Vaggeryds kommun idag?
————
Hur många som går upp i talarstolen – spelar det någon större roll? Om ”Nisse” tycker att ”Pelle” redogjort väl för problemet – varför ska då ”Nisse” stå i talarstolen och säga samma sak? Det viktiga är väl hur Nisse röstar och hur väl deras röster representerar väljarna
————
Min erfarenhet av politik är liten, men vid ett tillfälle som jag särskilt minns skulle jag göra en professionell redogörelse och tiden jag fick tala var hårt begränsad och jag trimmade presentationen till sekundanpassning. Men efter att jag genomlyst sakfrågan ställde sig ”Olle” i talarstolen med oändligt långdraget svammel inklusive hur bra hans parti var och hur helkass hans motståndarparti var. Men det var väldigt lite han berörde sakfrågan och jag undrade om han alls hört på, än mindre tagit till sig informationen. Om man vill förbättra skall man lära Olle och hans kompisar effektivitet

Det eviga demokratiproblemet hur väl representationen avspeglar väljarunderlaget. Om underlaget säger 51% och 49% Nej – vad säger partiets representation i fullmäktige? Säger en ensam representant Ja enligt den minimala majoriteten eller avstår vederbörande enligt det faktiska opinionsläget? Vad säger beräkningarna om hur demokratiläget påverkas om man går från 41 till 37 eller rentav 31 ledamöter? Det vet man ju säkert.
Men hur mycket får hundra tusen kronor kosta demokratin? Hur lite är hundratusen i den totala budgeten? Finns här en elefant i rummet som ingen törs peka på?

I jämförbara kommuner ser vi ett tydligt mönster:
Habo har 35 ledamöter, Gnosjö 35, Aneby 35, Mullsjö 31 och Sävsjö 39. Trots liknande befolkningsstorlek har flera av dessa kommuner färre förtroendevalda än vår kommun.

Vår kommun har historiskt legat högt när det gäller kostnader för politisk verksamhet — både vad gäller antal ledamöter i kommunfullmäktige och nämnder, mötesfrekvens och ersättningar för ordinarie och ersättare. När kommuner i vår region lyckats hålla ner sina kostnader har vår kommun fortsatt att vara i toppen när det gäller politiska kostnader i förhållande till invånarantalet.

Detta är inte en lista som kommunen bör sträva efter att toppa. Tvärtom — i Vaggeryd konstaterade SVT att kostnaderna för politikerna varit nästan dubbelt så höga som genomsnittet i riket per invånare. Läs mer här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/politikerna-i-vaggeryd-kostar-dubbet-sa-mycket

När besparingar genomförs inom skola, omsorg och annan kärnverksamhet är det orimligt att den politiska organisationen undantas från samma krav på effektivitet. Det är osmakligt att spara på allt utom sina egna kostnader.

Lämna ett svar till Lars Seger M Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *