Nyheter

Imorgon tas första beslut om vindkraft i väst

Nyheter Vindbruksparken i västra delarna av kommunen har vaknat till liv igen. Imorgon går ledande politiker till beslut om hur många, 13, 9 eller 7 verk ska byggas eller om ansökan ska avslås

Arkivfoto; I augusti 2017 fick CG Gustavsson i Ryd, väster om Åker, besök av moderaterna Gert Jonsson och Allan Ragnarsson.

Vindkraftsbolaget har lämnat in en ny ansökan om uppförande och drift av en vindbruksanläggning i västra delen av kommunen till Länsstyrelsen. Tre alternativ har vindkraftsbolaget tagit fram och imorgon ska kommunstyrelsens arbetsutskott ta ett första beslut om något av alternativen ska bifallas eller om hela ansökan ska avslås. För att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till ansökan måste kommunen lämna sitt yttrande. Bestämmelsen om den kommunala tillstyrkan regleras i miljöbalken och kallas även ”kommunalt veto”. Syftet med det ”kommunala vetot” är att kommunen ska behålla ett inflytande över användningen av mark- och vattenområden inom kommunens gränser.

Under våren förra året klubbade kommunfullmäktige igenom den mångåriga genomarbetade vindbruksplanen där kommunen utmärkte vissa platser mer lämpade för vindkraft och andra inte. De synpunkter som rör natur- och kulturvärden, buller, ljus kommer miljö- och byggnämnden yttra sig om i ett remissvar till Länsstyrelsen. 

I de två första alternativen, där det är 13 och 9 verk, och alla inte finns inom lämpligt område föreslås inte vara aktuellt från kommunledningen där kanslichef och miljöstrateg studerat ansökan. 

I det sista alternativet, som beskrivs som C i handlingar, är kommunledningens alternativ, där alla vindkraft finns inom de områden som är inom lämpligt område. Imorgon tar arbetsutskottet beslutet om vilket alternativ man väljer eller om man avslår hela ansökan. 

I vindkraftsbolagets ansökan önskar Länsstyrelsen motivering varför det är nödvändigt med en tioårig igångsättningstid för den ansökta vindkraftsparken. Bolaget svarar att regeringen gett bolaget i uppdrag att bygga ut stamnätet för att kunna ta emot el från exempel ny vindkraftsproduktion och se till att den kan transporteras vidare inom eller utanför landet. Sökande har i dagsläget ingen färdig lösning på vindparkens nätuppkoppling. Erfarenheterna från egna projekt och andras pekar mot en allt större effektkrav på uppkoppling och kapacitet och stora resurser läggs ner för att söka miljötillstånd för att bidra till den förnyelsebara energin. Då man skapar arbetstillfällen och synergieffekter för att sedan falla på att nätägaren av nämnda skäl inte kan garantera uppkoppling inom tidsramen för tillståndet. Flera projekt har strandat, och miljötillstånd brunnit inne på grund av denna tids- och kapacitetfaktor och vindkraftsbolaget vill minimera dessa osäkerhetsfaktorer och en tioårig igångsättningstid är enligt sökande en rimlig önskan för att säkerställa att dessa faktorer inte inträffar med Vaggeryds vindbrukspark.

Angående fågellivet förtydligar bolaget att byggnationsarbetet begränsas första veckan i april till slutet av maj då det är den mest intensiva spelperioden för orren. 

När frågan kommer till om vindbruksparken kommer att försvåra tillkomsten och utnyttjandet av höghastighetsjärnvägen svarar bolaget att att sådant material inte existerar och de skisser och kartor, i grova drag, täcker även ett stort område även öster om E4:an. Sökande har samtalat med Trafikverket att om beslutet för byggnationen vinner gehör i riksdagen kommer sträckningen i första hand gå igenom Värnamo och att sannolikt sträckningen passerar öster om E4:an i Vaggeryds kommun. Sökande är säker på att vindbruksparken inte kommer att försvåra tillkomsten eller nyttjandet av höghastighetsjärnvägen.

Tidigare ansökan för något år sedan kompletterade bolaget med att höja verken från 200 till 250 meter och där anser bolaget att det är enbart sex av positionerna som kommer att bli den högre höjden på grund av begränsningar från motstående intressen.

Platserna där vindkraftverken önskas byggas är inte så välbesökta inom jakt- och friluftsliv och några känsliga verksamheter har inte heller identifieras inom området och där svarar bolaget på när det handlar om isbildning på vindkraftverkets rotorblad är detta under mycket speciella förutsättningar. Det sker således ingen slugning av isbitar längre sträckor och i en riskstudie har det angetts vara maximalt 300 meter om så är fallet, enligt ansökan.

Länsstyrelsen önskade att sökande skulle ta ställning till Isabergs riksintresse för friluftsliv och om dessa påverkar där bolaget svarar ”Möjligheten att vistas inom berört område kommer inte förändras eller begränsas förutom att allmänheten uppmanas att inte vistas nära, ungefär 300 meter, från vindkraftverken vid vinterförhållanden på grund av risken för iskast. Under dessa förhållanden är antalet besökare i området som utövar friluftsliv också betydligt lägre varför begränsningen på möjligheten att tillämpa allemansrätten inte är att beakta som betydande”.

Bolaget har valt att utelämna samtliga verk i det så kallade opåverkade området. ”Vårt yrkande grundar sig i kommunens beskrivning i vindbruksplanen. Sökande nämner också att det blir en reducerad miljöpåverkan då vindparken skärs ner i antal till mindre än hälften och därför önskar bolaget att kommunen ska göra ett undantag från den antagna vindbruksplanen. De verk som ligger utanför, de av kommunen utpekade lämpliga områden är inte placerade i någon känslig eller särskilt utsatt områdesavgränsning samt att väl utförda utredningar visar att dessa verk inte är placerad på olämplig mark och därför önskar vindkraftsbolaget att även de sex verk som placerats utanför den lagakraftvunna vindbruksplanen skulle kunna accepteras”. Detta alternativ samt det andra med nio verk där två verk är marginellt utanför utpekade lämpliga områden önskar bolaget få bygga.

Sista yrkandet där parken innehåller sju verk och alla är placerade inom utpekade lämpliga områden i vindbruksplanen föredrar kommunledningen att politikerna ska säga ja till.

Fotnot; 2017 inkom vindkraftsbolaget med ansökan om att bygga totalt 27 verk i området Boarp, Grytås, Högås, Kåveryd, Ugglekull, Linnås, Ljungberg, Ovdaskog, Pukarp, Pålskog, Rumperyd och Uddebo.

Alternativ C förespråkas där sju verk byggs, varav fem intill gården Malmbron, och alla är inom vindbruksplanens lämpliga områden. Det rosa på kartan är lämpliga områden i vindbruksplanen och det gröna är det det opåverkade området

Taggar

Dela


18 reaktioner på Imorgon tas första beslut om vindkraft i väst

Jag förutsätter att det blir offentligt hur de olika politikerna och partierna röstar i denna ödesfråga för vår kommun. De som röstar ja kan sedan få ett monument med sina namn inskrivna ute vid vindkraftsparken. Där kan sedan eventuella besökare som vågar eller får närma sig parken ta ställning till om beslutet var bra eller dåligt. De som står med mössan i handen och säljer ut naturen och livsmiljön i vår kommun till utländska investerare tar på sig ett stort ansvar och får räkna med att deras val får stor påverkan på framtida generationers möjlighet till att leva i en kommun vars politiker gör val som gagnar invånarnas rätt till en orörd natur.

Kan berätta för Mattias att vi har haft ett jätteöverskott av el de sista två åren. I stort sett all el har exporterats.Om vi behåller nuvarande kärnkraft är vi självförsörjda med el.Vi behöver inte ett enda vindkraftverk. De verk som byggs nu kommer alla att leverera el till Tyskland som inte vill ha några vindkraftsparker i sin natur. S olceller kan under sommarhalvåret vara ett bra tillskott så att vi kan spara vattnet i våra dammar uppe i Norrland.Vattenkraften kan då tillsammans med kärnkraften klara vårt behov under vintern.Det finns tyvärr en stor okunskap om vindkraftens negativa inverkan. Politikerna måste ta till sig fakta och sätts sig in i problematiken.Vår kommun måste vara en miljökommun och säga nej till vindkraften.

Det ligger något genomsjukt i att ett bolag från Bayern vill bygga vindkraftverk nära bostäder i Sverige när samtidigt miljöskyddslagen i Bayern säger att de därhemma inte får bygga närmre bostäder än 10 gånger verkens höjd. Varför skall de få bygga närmre våra bostäder? I första hand skall 10 gånger verkens höjd gälla även i Sverige och de skall ha packat sitt eget land fullt med vindkraftverk innan de respektlöst vill invadera vår skog. Därefter kan vi naturligtvis diskutera villkoren. Sedan är det en annan sak om vissa markägare hos oss vill ha verken närmre sina egna bostäder och det inte stör några andra – då kan man väl överväga undantag.

Ingen vindkraft vill ni ha. Kärnkraften ska avvecklas. Vattenkraften får inte byggas ut. Hur ska vi få ström? Ska vi ta ner skog eller använda jordbruksmark för att sätta upp solcellsparker! De låter inte, kastar ingen is, tråkigt bara att inte de ger något när det är mörkt. Kanske bättre importera ström från andra länder då slipper vi problemet här!
Får gärna stå vindkraftverk närma Skillingaryd där jag bor, bara jag får ström i uttagen.
Hej svejs blir så trött på allt gnäll.

Förutsätter att politikerna är informerade om vilket utländskt multinationellt företag som vill investera i vindkraft i vår kommun och därmed ta värdefull natur i anspråk som plattform för dessa verk. Det kommer att generera väldigt lite arbetstillfällen eftersom monteringen görs av utländsk arbetskraft.All el som produceras kommer att exporteras till Baltikum eller Tyskland.Frågan för politikerna är om vår natur skall utnyttjas som industrimark till utländska intressen.Centern kommer naturligtvis att säga ja eftersom man ”värnar om landsbygden”.Nu står politikerna troligtvis med mössan i handen men ett ja till detta vansinniga projekt kommer de att få till svars för inför kommande generationer.

Exact så
Rätt i prick, ”stoppa vansinnet”
Vi blir totalblåsta.
Det ger inte ett arbetstillfällen i vår kommun.
Det enda som gäller är profit, och den hamnar i utländska händer. Allt packeteras i ett grönt sk miljöpaket.
Det enda vi får i Vaggeryd kommun är förstörd natur.
Vi bli totallurade.
Lasse Olsson
Ekesås

Beträffande ägarstrukturen har jag uppfattat det som att ett moderbilag i Bayern äger ett dotterbolag i Bayern som äger ett dotterbolag i Sverige, som har pengar men inte bedriver någon egen verksamhet. Men detta svenska dotterbolag äger i sin tur ett dotterbolag som bedriver verksamheten men som inte har några egna pengar. Rätta mig om jag har missförstått!!!!!!
Vilka konsekvenser kommer detta att ha för sista ledes bolag om det kommer till betalningsansvar? Kan det bli ”men vi har inga pengar”??
Vart tar intjänade pengar vägen? Kan de pumpas vidare i moderbolagsleden??
Vart tar strömmen vägen? Sverige håller på att manövrera sig in i ett elunderskott, men hittills har vi nästan bara exporterat. Ett av åren, som jag tittade på, importerade vi lite vattenkraftsel från Norge, men övriga 50 veckor exporterade vi.

Skillingarydsmannen. Meddela kommunen att du vill ha ett vindkraftverk nära där du bor, så kanske du kan få det. Annars kan du ansöka om att bygga ett litet hobbyvindkraftverk på 50-75 meter eller så.

Jag tycker det är anmärkningsvärt att man trycker på hur allemansrätten påverkas av risken för iskast, men inte skriver ett ord om risken för iskast in på grannfastigheter där folk arbetar på sina ägda fastigheter, exempelvis med skogshuggning vintertid. Det är väl acceptabelt om de markägare som vill ha vindkraftverk på sina egna marker också accepterar att utsätta sig själv för iskastrisk, men det är oacceptabelt att utsätta grannarna för sådant. Det är för övrigt inte bara isklumpar som kan komma flygande. I min analys av vindkraftprojektets problem nämnde jag också att rotorblad och annat från verken kunde komma flygande. Här har vi ett färskt exempel på hur två verk tappat rotorblad, och även där hänvisas till 300 meters säkerhetsavstånd. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/andra-vindkraftsolyckan-pa-kort-tid-blad-slets-sonder-i-tonsen?cmpid=del%3Afb%3A20200920%3Aandra-vindkraftsolyckan-pa-kort-tid-blad-slets-sonder-i-tonsen%3Anyh%3Alp&fbclid=IwAR05EMGyFvBgP4RyiydCUWJaQ4yPngnbU-7hYKo7igeC21l-JeGOkZWaKvA

Det är viktigt att beakta, att det redan i SOU – statens offentliga utredning 1999:75 uppgavs att: ”det finns rapporter om att blad/blad delar lossnat och isbitar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 meters avstånd”. Observera att vindkraftverken vid denna tidpunkt hade en rotordiameter av 60 meter, det vill säga utkastande delar har slungats och hittats upp till 5 x rotordiametern.

Säkerheten för omgivningen ingår även i prövningen enligt miljöbalken. Det framgår av de allmänna hänsynsreglerna i andra kapitlet i miljöbalken. Enligt andra kapitlet, tredje paragrafen miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det ställs även krav på att bästa möjliga teknik ska användas i samma syfte.

Genom att inte använda ”bästa möjliga teknik” för riskområdets yttre skalskydd bryter till exempel användningen av enbart varningsskyltar också mot miljöbalkens hänsynsregel enligt andra kapitlet, tredje paragrafen. Observera, att varningsskyltar inte heller frikänner från ansvar då en högre säkerhetsnivå är enkelt och billigt att uppnå genom inhägnad av vindkraftverkets(ens) riskområde(en).

Luften som driver vindkraftverk ägs av fastighetsägare!

Enligt ”Jordabalken” finns det rättsligt stöd för att luftutrymmet avgränsat både horisontellt och vertikalt ovanför fastigheter innefattas i fastighetsägarens äganderätt. Befogenheten att utvinna dess energiresurser ingår alltså i markägarens äganderätt till fastigheten och således innebär det att markägaren har rätt att utvinna den vind som vid visst tillfälle finns inom fastighetsutrymmet. Trots att reglering finns angående vindkraftverkens avstånd till varandra finns ingen reglering som säger hur långt ett vindkraftverk skall vara från en fastighetsgräns. En exploatör kan genom nuvarande riktlinjerna och gällande svensk praxis nu uppföra ett vindkraftverk så pass nära en vindkrafts-intressents fastighetsgräns att rotorn inte får svepa över fastighetsgränsen, och därmed hindras en angränsande fastighetsägare från att i framtiden kunna uppföra vindkraftverk på just den platsen. Konsekvensen av detta blir då t.ex. att grannfastighetsägarens skog inom riskområdet inte kan avverkas och odlingsmark inte kan brukas innanför vindkraftverkens riskområde / skyddszon med beaktande av, förutom maskindirektivets grundläggande krav, även Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1981:15, SKYDD MOT SKADA GENOM RAS, om berörda vindkraftverk inte är avställda (inte roterar) under t.ex. avverkningstiden. Detta gäller naturligtvis också för annan odling / aktivitet som bär-, svampplockning, jakt, etc. Även möjlighet till eftersök av trafikskadat och/eller skadeskjutet vilt inom riskområdet / skyddszonen förhindras.

Wow – det blir ett himla stoppande det. för periodvis är jag där nästan varenda dag, på något av de hektar som den ursprungliga planen hade tänkt inkräkta på min fastighet.

Lämna ett svar till C G Gustavsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *