Nyheter

Informerade om skolans utmaningar

Nyheter Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef på barn- och utbildningsnämnden, var inbjuden till kommunfullmäktige utifrån temat ”Vad får vi för pengarna”

– Vi är 550 personer som jobbar inom barn- och utbildning här i kommunen, vi serverar 3 000 skolluncher, 600 elever åker skolskjuts från 170 hållplatser och vi skriver 23 000 betyg, börjar Per-Erik Lorentzon berätta.

Lorentzon berättar vidare att 765 barn går i förskola. 110 barn just nu i fristående fyra förskola och 655 i kommunal förskola i 17 verksamheter. Vi har små förskolor med i genomsnitt 2,6 avdelningar per förskola. Antal barn per avdelning är bland de lägre i länet. I genomsnitt har vi 15,5 barn per avdelning över året. I grundskolan går 1 885 elever varav 106 i fristående eller annan skola än kommunen. Vi har tretton kommunala skolor och en fristående skola i Tofteryd. Vi har små skolor med i genomsnitt 121 elever per skola och med det hamnar vi i länsbotten. Lärartätheten ligger i mitten av länssnittet.

– Vi har en växande verksamhet, mer än beräknat, och det kommer vara en av nämndens utmaningar nästa år. Vi har en ny skolplan som vi arbetet fram. I den finns tre stycken huvudmål som är fungerar utbildningen, är den ändamålsenlig och hur utbildningen upplevs. Från förskola till jobb är temat över vårt arbete. Tio mål finns beskrivna som vi jobbar med.

– Vi följer fullmäktigedebatten om kosten. Vi har bestämt att vi ska ha närproducerat och ekologisk mat i våra skolor. Vad är det egentligen? Det är inte samma sak. Man kan mäta thaigryta med kyckling och jasminris med fyra olika mått. Ekopriset är 18%, ekovikt är 40%, närodlat pris 87% eller närodlat vikt 70%. Hur ska vi mäta, det måste vara svart eller vitt. Vi mäter på alla parametrar.

– De nyanlända eleverna som är 21 till antalet har, med medveten satsning, blivit näst bäst i länet när det gäller gymnasiebehörighet. Från att gått från 0 till var tredje på något år är riktigt bra.

– Det vi fokuserar på just nu är utveckla undervisningen, kompetensförsörjning, från förskola till jobb, verkställa lokalplanen, ökad likvärdighet, utveckla skolmåltiden, dynamisk mindset samt att vi ska fira framgångar och berätta om dem. Våra utmaningar är tillväxt både hantera och finansera, komptentensförsörjning, hantera statsbidragen, hålla fokus och prioritera rätt i klassrummen och få nöjdare medborgare.

– Lika barn leka bäst, olika barn skapar nya lekar, avslutar Per-Erik Lorentzon och får därefter svara på ledamöternas frågor;

Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef, informerade om verksamheten

Frågestunden från våra politiker började;

Jörgen Johansson (C); Jag undrar hur eleverna mår i skolan?
– Vi följer upp psykisk ohälsa, det vi kan göra från huvudmannens sida är att vi jobbar med elevhälsan. När det gäller trygghet så ligger vi på ett rikssnitt, det gäller även i folkhälsoenkäter.

Ulf Abrahamsson (C); Var kommer vårdnadshavarna in?
– Vi har inte riktigt kommit hela vägen med föräldrarsamverkan, vi behöver ha med dem mer. Pratar man illa om skolan runt köksbordet så hjälper det inte vad som händer inom klassrummets väggar. Man kan ha föräldraråd, á la modell Tofthagaskolan,

Marijo Corkovic (S); Hur stor blir bristen inom förskolan?
– Vi växer mycket mer än vad vi trodde när det gällde förskoleverksamheten. Vi behöver öppna en avdelning till i Skillingaryd och vi har lite mer buffert att komma med, men vi vet inte hur Tor-effekten i Vaggeryd blir, säger Per-Erik Lorentzon.

Kent Williamsson (S); Allergierna ökar och olika matalternativ.
– Vi har en specialkostavdelning. Vi försöker att få med en vegetarisk rätt i veckan och att vi lär in detta. Det vi lägger på tallriken är viktigt att vi tittar på.

Nadira Kilim (S); Jag vill lyfta frågan om mobbing och utanförskap
  Om elever upplever sig trygga kanske vi är lite högt, men det är väldigt svårt att mäta. Vi vill gärna mäta oss jämfört med andra kommuner, men återigen är det intressant för oss. Vi vill såklart att alla elever ska känna sig trygga.

Kenneth Åberg (S); Vad är ditt budskap när dina ideér inte räcker till och utvecklingsmöjligheter för Fenix
– Tänker på skolan som inte räcker. Vi har svårt att få fram 2 miljoner som vi behöver till extra förskola. Det är ganska stökig ekonomi att följa och det blir nästan som en affärsverksamhet. När det växer är det andra problem som kommer. Tänk gärna på skolan när ni beslutar budget.

– Fenix har en ny ledning och där ser vi fram emot partnerskap mot företag. Vi ska bli bra på alla våra program och få en bra andel på sökta elever. Vårt mål ligger på 65% och vägen går igenom samverkan med företag där vi behöver annan touch på utbildningen. Mer samverkan är utvecklingen framåt för Fenix.

Atcha Adinda (L); När vi lade motionen, så är det viktigt för oss ledamöter att få reda på vad ni gör, ingen har gäspat det är ett bra betyg. Kan du förklara statsbidrag?
– Man finansierar ett statsbidrag genom att ta bort något annat. Att ett bidrag är villkorat är att huvudmannen inte får dra ner på vissa kriterier. Har man dragit ner de senaste åren inom de här kriterierna kan man inte ansöka om statsbidrag. Det hade varit bättre att pengarna låg kvar på lågstadiesatsning. Svårt att dra ner utan att röra grundskolan, vilket är lite oroligt.

Thomas Strand (S); Klarar eleverna gymnasiet på tre år?
– Vi har traditionellt haft högre siffror, nu har det dippat ner till rikssnitt. Det är viktigt att tänka på nästa steg, även om man går på ett introduktionsprogram, därför är de här lärlingsprogrammen viktiga. De ska känna att de jobbar minst halvtid och företaget ska ha relationen att man inte kan vara utan eleven när denne slutar.

Kan inte... "än"

Taggar

Dela


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *