Nyheter

Kommunen ska värna om sina lokalt producerade bönder

Nyheter Lantbrukarnas Regionförbund, LRF Jönköpings län, har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på samrådsunderlag för Yggesjöområdet, Vaggeryd, som nu har lämnats in.

Arkivbild från Gärahovs Gård

LRF är en medlemsorganisation på cirka 140 000 medlemmar som företräder de gröna näringarna och är indelad i 17 regioner. LRF Jönköping är en av regionerna och har cirka 9 000 medlemmar. LRFs synpunkter beskrivs ur ett jord- och skogsbruksperspektiv där vikten av hållbarhet, framtida livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling står för grunden. Vi vill i detta uttalande understryka vikten av lyhördhet för befintlig lantbruksverksamhet i närområdet.

LRF är väl införstådda med behovet och nödvändigheten av att planera för framtida bostäder och att kommunen från tid till annan behöver utse nya områden för bebyggelse i sin samhällsplanering. Vidare är vi positivt inställda till att ingen åkermark planeras att tas i anspråk för bebyggelse men ifrågasätter ändock val av plats för området i sin helhet och definitivt för den del som benämns etapp 4. I det norra området ser LRF ser att det bör planeras grönområde för att skapa en buffert mot lantbruksverksamheten på Gärahovs gård. Detta för att minimera risken att verksamheten upplevs som störande av de närboende och därmed risken för restriktioner och/eller tvister och osämja kring det.

Alla parter i samhället är beroende av långsiktighet och därför upprättas översiktsplaner som kommunen sedan har att följa. Detta område är inte med i översiktsplanen och att frångå denna berövar då befintliga verksamheter denna långsiktighet som behövs i deras planering. Pågående detaljplanering riskerar inkräkta på det område som i översiktsplan ritats in som en så kallad kommunal kulturmiljö, Gärahov, där gården och miljön har anor från 1200-talet.

För att minimera risken för framtida problem behöver också vägen genom det planerade området ses över. En ny utfartsväg behövs för att inte lantbrukets alla transporter skall ske på den planerade huvudgatan.

De första underlag som kommit LRF tillhanda ser ut att ta hänsyn till pågående verksamhet men i planförslaget som nu presenterats ser vi inte har samma hänsyn. Som det konstateras i kommunledningskontorets underlag daterat 2020-09-30 (sid 5) har;

Kommunfullmäktige har genom antagen Grönstrukturplan godkänt följande strategier för kommunen som helhet.

• Den produktion av livsmedel som finns lokalt i kommunen värnas om och stöttas.

• Kommunen tar hänsyn till jordbruksmarkens värden (betes- och odlingsmark) vid exploatering och följer den regionala och nationella livsmedelsstrategin.

Kommunen ska därmed värna om sina lokalt producerade bönder varav Gården Gärahov är en av dem. För att gården ska kunna fortsätta med sitt lantbruk och kunna behålla och utveckla sin djurbesättning så måste vi ha deras behov av markytor i åtanke och respektera dessa avstånd så att kommunen inte begränsar dem.

På Gärahovs gård har nyligen stora investeringar skett och det är troligt att inom en 15-årsperiod har dagens 125 mjölkkor fördubblats till 250 kor och därmed ett totalt djurantal närmare 500 djur. En modern svensk mjölkgård producerar högkvalitativ mjölk med 44 procent lägre klimatavtryck än världsgenomsnittet och bidrar till en levande landsbygd och en biologisk mångfald. För att skapa detta förstklassiga livsmedel betar våra djur under sommarhalvåret naturbetesmarker i anslutning till den föreslagna byggnationen. Betandet skapar ett vackert landskap men ger upphov till flugor och lukt varför det inte är helt lämpligt med en direkt angränsande bostadsbebyggelse.

En mjölkko är beroende av foder av hög kvalité för att kunna producera mjölk. Den viktigaste delen av foderstaten är det gräsensilage som produceras på gården. Modern vallodling innebär 3-4 skördar mellan maj och september och flytgödselspridning i 4-5 omgångar mellan mars och november. Under skördeperiod sker körslor på åkrarna och transporter av foder och gödsel vanligtvis mellan 06-23 men ibland även senare än så. För att skörda bästa möjliga foder med ett lågt klimatavtryck (gödsling vid optimalt väder) är det grödan och vädret som avgör när arbete måste ske varför gården inte kan riskera att få restriktioner med hänsyn till nya bostadsområden.

De grundläggande kraven när det gäller planering för bostäder i anslutning till djurhållning finns i 2 kap. PBL. Här ställs krav på att kommunen ska beakta hälsorisker m.m. mot omgivningen från olika verksamheter, 2 kap. 5 § p. 1 PBL, i det här fallet närmast risken för olika typer av störningar i boendemiljön såsom allergier, flugor och lukt från lantbruket till bostaden. I 2 kap. 9 § PBL ställs krav på att kommun i största möjliga utsträckning ska undvika och/eller förebygga olägenheter gentemot grannar i samband med planläggning eller vid prövning av bygglov.

Ofta diskuteras bebyggelse i närhet till djurhållning utifrån aspekten om avståndet innebär en olägenhet för människors hälsa enligt plan- och bygglagen. Men lika viktigt för verksamhetsutövare är att de inte riskerar att få restriktioner framöver enligt MB.

Det borde vara uppenbart att boende på en fastighet som gränsar till en aktivt lantbruk får tåla störningar från jordbruksverksamheten i närområdet. Tyvärr är detta inte den vardag som lantbrukare verkar inom, utan de drabbas alltför ofta av att närboende har synpunkter på deras verksamhet. Det finns tyvärr många exempel där klagomål har lett till att kommun/länsstyrelse satt restriktioner kring tidpunkten för maskinkörning eller krav på buffertzon vid gödselspridning. Restriktionerna har i flera fall kunnat upphävas av domstol men det är en situation som ingen vill hamna i och även om lantbrukaren får rätt finns det ju fortsatt människor som upplever en störning och som anser att deras boendemiljö påverkas negativt.

Av förarbetena till PBL framgår tydligt att kommunen i sin planering och tillståndsgivande verksamhet inte ska ta beslut, som kan föranleda ingripande från tillsynsmyndighet i efterhand. Kommunen bör därmed i samband med bygglovsärenden göra en heltäckande utredning och bedömning för att så långt som möjligt tillgodose både djurhållningens och deras grannars behov för att förhindra att verksamheten drabbas av ingripanden från tillsynsmyndigheten.

Det skrivs i kommunledningskontorets underlag daterat 2020-09-30 (sid 7).

Norr om området bedrivs lantbruk och det finns en ladugård cirka 300 meter från områdets norra gräns. Riktvärde för skyddsavstånd mellan bostadsområde och djurhållning i lantbruk är 500 meter vilket bedöms som ett rimligt minsta avstånd till ett modernt lantbruk med mjölkkor. Lantbruksverksamheten är under uppbyggnad och djurhållningen planeras att utökas från dagens ca 150 nötkreatur till ca 350 på sikt. En byggnation av bostäder i området kan beroende på utformning riskera att begränsa lantbrukets utvecklingsmöjligheter. Lantbruksverksamhet ger i sin tur upphov till lukt, flugor och buller.

Som underlag är detta en korrekt analys men med stöd av ovanstående resonemang bör då planläggningen beakta och förebygga framtida hinder för lantbrukets utveckling då flugor, lukt och buller är en del av en levande landsbygd. I det utsända planprogram inför detaljplanen (sid 19) står det sedan att läsa;

Förhärskande vindriktning är från sydväst, vilket innebär att spridning av lukt, damm och allergener i huvudsak färdas bort från programområdet. Avståndet från gårdsplanen till närmaste bostäder inom området uppgår till cirka 450 meter, vilket bedöms vara tillräckligt för att undvika betydande olägenhet.

Trots att tidigare underlag konstaterar att 500 meter är rimligt och att det bara är 300 meter mellan ladugård och områdets norra gräns anses det i senare underlag att 450 från gårdsplanen är tillräckligt. Lukt, flugor och buller utgår inte från gårdsplanen utan följer där det finns djur eller maskiner så denna slutsats är direkt fel.

Olämpligt att räkna 450 meter från nuvarande ladugård, ännu större del av planen skulle givetvis gå om intet om man ser till 500 meter. Det är mycket svårt att sätta ett givet mått i meter eftersom flera faktorer påverkar verksamhetens ”störning” av omgivningen och ett längre avstånd kan vara motiverat med hänsyn till gårdens utvecklingsplaner. Detta för att inte hindra den framtida utveckling som behövs för att behålla en produktion och även alla miljövärden i linje med den svenska livsmedelsstrategin.

Topografi, vindriktning, mängden lukt eller buller och givetvis hur mottagaren sedan upplever verksamheten spelar en mycket stor roll. Denna del bör därför utredas mer noggrant och LRF förutsätter att planeringen tar hänsyn till lantbruksverksamheten, exempelvis genom att planera för ett grönområde som ger en ”mjuk” övergång mellan den mer urbana boendeområdena och den aktivt brukade landsbygden. Detta skulle skapa en vacker miljö som också kan agera som en barriär mot lantbruksmaskiners ljus, ljud och damm likväl som lukt från djur och gödsel.

Förslaget har inte heller förstått det moderna lantbrukets transportbehov då framfartsvägen till gården går genom den tänkte byggnationen, förbi skola, förskola och bostäder.  Utöver mjölktransporter från gården och fodertransporter till gården brukas en stor del arrendemark utanför fastigheten vilket innebär mycket transporter av foder och gödsel längs den tänkta vägen. Det kommer behöva planeras för en alternativ utfart samt att det blir en bättre anpassad huvudled med mindre mängd utfarter och utan risk att möta oskyddade trafikanter.

Roger Andersson
Vaggeryd Kommungrupp
LRF Jönköping

Dan Sandberg 
Verksamhetsutvecklare- Äganderätt
LRF Jönköping LRF Sydost & Jönköpings län

Taggar

10 reaktioner på Kommunen ska värna om sina lokalt producerade bönder

Vad har det kostat oss skattebetalare i Vaggeryds kommun att kommunledningskontoret anlitar en arkitekt som inte undersöker angränsande verksamheter och inte heller har kännedom om gällande miljölagstiftning med hänsynsavstånd till miljöfarlig verksamhet, som jordbruk och annan verksamhet i området klassas som?
Alternativt helt bortsett från.
Det är notabelt vilka partier som insett att detta i Gärahovs verksamhetsområde har blivit fel, lägg rösten hos dem nästa gång.

Jag tycker att jordbruksmark ska användas att producera livsmedel på, då halva jordens befolkning svälter och inte kan äta sig mätta så måste det finnas någon annan mark och bygga bostäder på, man får väl bygga på höjden så behöver man inte så mycket markyta, bevara den jordbruksmark som finns.

Som så ofta förr så drar kommentarer till en artikel iväg alltför långt. Denna serie av artiklar och yttranden är inget undantag. De flesta har inte läst och tagit dela av underlaget som finns offentligt på kommunens hemsida där det bland annat framgår vem som gjort förslaget. Som en av initiativtagarna till att undersöka detta område som ett tänkbart bostadsområde är jag i huvudsak positiv till förslaget som tagits fram, men det är fortfarande bara ett förslag och inget som är beslutat. Det är nu ett första tillfälle av flera att tycka till såsom LRF gjort. Vi Socialdemokrater har också tyckt till som vi alltid gör och alla yttranden sammanvägs innan ett slutgiltigt förslag läggs på kommunfullmäktiges bord. Jag uppmanar alla som har något att säga. Låt även kommunen veta din åsikt, inte bara här i kommentarsfältet utan även som ett yttrande, gärna väl avvägt och inte bara ett nej.

Va rädd om våra jordbruk i kommunen, jag tycker det styckas sönder alldeles för många gårdar redan, hur ska vi bli ett självförsörjande land med matvaror i framtiden, när gårdar säljs i tre delar skog, mark, hus ?? borde gå att lösa ny mark på andra ställen för bebyggelse. (uppvuxen på lantgård)

Tycker att Magnus Dauhn sammanfattade det bra, kom in med synpunkter och vi har förlängt remisstiden med 4 veckor.
Till Per-Erik kan jag upplysa om att det var ett enig arbetsutskott hos kommunstyrelsen och en enig kommunstyrelse som står bakom remissvarianten av planprogrammet. Även om det inte står i protokollet så var man kommunstyrelsen med arbetsutskott mycket nöjd med förslaget och konsultens arbete.
Sedan ska man ju har klart för sig att sätter man upp ett nytt och mycket hårt regelverk i hur när hus få vara jordbruksmark blir det också vägledande i bland andra Skillingaryd, Byarum, Hok och Klevshult.
Så med LRF-synpunkter ser jag det mycket svårt att få till villabebyggelse runt till exempel Fåglabäck vilket skulle försvåra Skillingaryds utveckling.

Det var många som tyckte detta förslag var bra när detta lades fram i kommunstyrelsen. Jag var en av dem. Nog var det så att det fanns åsikter mot vissa detaljer i förslaget som och också framfördes, även om de inte är protokollförda.
Jag tycker att man kan ändra på sig när nya vettiga synpunkter läggs fram. Nu förlängs remisstiden, vilket gör att fler synpunkter kan komma fram.
Syftet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap om det aktuella planområdet. 
Nu när vi får detta, så låt oss då ta detta i beaktning och ta ett framtida bra beslut.

Thomas Axelsson ( KD)

Konsekvensen blir att Gärahovs gård får läggas ned. På Skillingaryds gård fick man (efter protester om flugor) inte ha en häst på gården.
Vad vet man om miljökonsekvensen från lakvattnet från avfallsanläggningen. Det kan bli som i Mariebo, Jönköping, där gifter tränger in i dricksvattenledningarna. På grund av detta bör nog området inte exploateras på många år. Ha det som ett rekreationsområde.
Titta på Lundbyholm som en annan förslagsställare hade i tankarna.
Värna våra livsmedelproducenter!
Runo Eriksson

Lundbyholm = Kommunen äger ej marken och de geotekniska förutsättningarna är oklara och bör utredas mera om det ska vara aktuellt.
Västerut Nyholm Skillingaryd = Kommunen äger ej marken som dessutom är jordbruksmark.

Utveckling kan knappast vara en fråga om vem som äger marken, det är närmast en fråga om vem som styr i politiken och lika behandling i hastighet på beslut.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *