Lägsta elpriserna på över två år
Nyheter En bråkdel av priset jämfört med rekordmånaden för ett år sedan, en konsumtionstopp den 25 augusti och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
Här är elpriserna i Vaggeryds kommun i augusti
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – på 37 öre per kilowattimme i augusti i elområde 3 som Vaggeryds kommun till största delen tillhör. Det är ungefär samma nivå som månaden innan. Innan dess får man gå tillbaka till april 2021 för att hitta lägre priser. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i augusti 2022 – kostade en kilowattimme 223 öre. Det var det dittills högsta priset i området, men det nuvarande rekordpriset sattes i december 2022 då snittet för månaden låg på 269 öre per kilowattimme.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Jämfört med grannkommunerna Värnamo och Gnosjö, som ligger i elområde 4, var elpriset 13 öre lägre i Vaggeryds kommun.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i augusti i Vaggeryds kommun inträffade mellan klockan 19 och 20 den 24 augusti, då kostade en kilowattimme 308 öre. Som lägst var priset i området −14 öre. Under augusti var timpriset negativt under 45 timmar. Negativa priser har noterats under åtta av de senaste tolv månaderna
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
Konsumtionen: Ovanligt låg elförbrukning i augusti
Under augusti förbrukades det ungefär 9 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 3 procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste nio åren. I augusti vänder historiskt sett konsumtionen uppåt igen efter sommarsemestern.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 14 augusti konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 12 och 13 den 25 augusti.
Produktionen: Ungefär hälften från vattenkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under augusti. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 50 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 17 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juni 2023 – har solkraften stått för ungefär 1,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Under den sista veckan i augusti har Oskarshamn haft problem med turbinanläggningen och har varit bortkopplad från nätet.
Vindkraften stod alltså för cirka 17 procent av elproduktionen i augusti. Det motsvarar ungefär 1 900 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.
Export och import: Mer export än import under alla timmar
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I augusti exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under augusti exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.
Text och bild: Martin Olsson, Newsworthy