Lantbrukarna behöver långsiktighet

Inför en hel församling berättade Tamara, Emma och Therese om livsmedel och upphandling

Vid Tallnäs hade aktörer från Länsstyrelsen, Länsmuseét, LRF, Landsbygdsnätverket och Vaggeryds kommun samlats för att diskutera upphandling, närproducerat och ekologiskt. Emma Persson från Häradsköps Gårdsbutik fick svara på en del av besökarnas frågor. En besökare undrade hur många platser Emma fick leverera till när hon köttet skulle lämnas.

– Det har tidigare varit ett centralkök, men nu blir det fler ställen att leverera till. För min del är det ingen stor grej, jag har fem minuter att köra. Jag har haft bra kontakter med köken som ringt och beställt extra portioner om det skulle behövas. Ibland har det handlat om någon timma innan lunch, säger Emma.

Anders Friberg, regionordförande i LRF, kommenterar upphandlingstänket att ”Vi driver lantbruksföretag och vi ska leva längre än fyra år och även längre än mandatperioden. Vi saknar långsiktighet. Emma och hennes man har investerat i en gårdsbutik. Även om det finns en god vilja så måste man hitta stöd från kommuninvånarna. Livsmedelsstrategin måste bli en verklighet och man måste få flera ben att stå på. Det måste vi ha för att kunna få lönsamhet och trygghet samt  vara långsiktigt. Vi lantbrukare lever inte bara en mandatperiod eller upphandlingsperiod.”

– Länsstyrelsen ordnade ett upphandlingsseminarium där vi samlade de lokala aktörerna och redovisar hur en upphandling går till. Vi måste ha med Emma då hon visar på ett fantastiskt samarbete med kommunen där det inte riktigt blev som vi tänkt oss. Det är viktigt att belysa att vi tänker strategiskt. I Vaggeryds kommun har man ett politiskt engagemang i den här frågan, vilket är viktigt, säger Nina Elmsjö på Länsstyrelsen.

En besökare undrade hur Emma hanterade styckningsdetaljerna…

– Det har varit min största utmaning. Jag har jobbat länge med kött, men när man står där själv med ett helt djur så blir det kanske 100 kilo färs och 3 – 4 kilo oxfile. Jag har hela tiden haft tanken på att kommunen är ett bra komplement till min verksamhet, om ni förstår vad jag menar. Till gårdsbutiken kommer många till mig som vill ha det där lilla extra och det finns inte enbart oxfile på ett djur, svarar Emma.

Marie Åkerblad, tidigare säkerhetssamordnare i Vaggeryds kommun, fanns på plats och undrade om det fanns möjligt att stötta regionens företag genom någon form och Tamara Modric från upphandlingsenheten svarade att den nya som vann köttupphandlingen till skolorna och äldreboende köper in från småländska gårdar.

En lantbrukare fanns också på plats och ville säga sitt;

– Jag levererar min mjölk till Arla, mitt kött till Scan. När man är en småskalig producent så antar jag att det här med upphandlingen inte är någon guldgruva utan man måste verkligen brinna för det man gör. Men för att stötta lokala lantbrukare köper man mjölk från Arla som är från länets bönder. Jag tror inte att vi kommer förvänta oss att vi har en mängd lantbrukare som kommer att ansöka vid en upphandling.

Från Gislaveds kommun har man inspirerats av Emmas exempel och uppmanar henne att ”stå på sig” samtidigt som de lämnar över till ansvariga ”att skruva på kommunens verktyg för att få till det här”.

– I Tranås har vi delat upp upphandlingen i 30 olika varugrupper och vi fick inga anbud. Bulkproducenten är viktigt för infrastrukturen och båda alternativen måste finnas. En del av livsmedlen är säsongsbetonat och potatisen är bra på hösten och inte på våren, säger Leif Andersson från Gripenberg.

– I Vetlanda har man lyckats gå förbi upphandlingspolicy och använder lokala produkter där även de mindre också kan vara med. Jag har tidigare varit äggproducent i Bredaryd och vi lämnade ägg både till kommun och landsting innan lagen om upphandling kom till. Det är väldigt komplicerat att lämnat, skriva och följa upp. Ska man åka runt till de mindre enheterna så blir det inget bra miljötänk. Vi har också tappat och det har varit en tuff resa. Vi måste stimulera kommunala leverantörer, säger en kvinna i sällskapet.