Många tar lån under studietiden – två av tre skuldsätter sig
Nyheter Tre av fyra studenter valde att dryga ut studiebidraget i Sverige förra året. Men lånebehovet skiljer sig över landet. I Vaggeryds kommun valde 72 procent av studenterna att ta lån. Det är en minskning sedan året innan.
I kommunen valde 245 av kommunens 339 studenter med studiebidrag att också ta ut studielån under förra läsåret. Det motsvarar 72 procent, vilket är något lägre än resten av landet. Andelen studenter som tar lån i kommunen har minskat två år i rad, från den hittills högsta andelen på 74 procent.
Andelen låntagare i Jönköpings län som helhet, 73 procent, har inte förändrats nämnvärt sedan året innan. Den kommun i länet med högst andel studenter med studielån är Jönköpings kommun. Här tar 77 procent av studenterna lån under studietiden. Lägst andel låntagare finns i Gislaveds kommun där bara 59 procent väljer att ta lån.
74 procent, 339 798 personer av landets 461 406 studenter, valde att utöka studiebidraget med studielån under förra läsåret. Andelen studenter med studielån har ökat stadigt sedan pandemiåren, då samma siffra låg på 72 procent. Men nu ser det istället ut att ha vänt. I jämförelse med läsåret 2023/2024 har andelen minskat något, totalt knappt en procentenhet.
Generellt i riket är det de som pluggar i städer med högre andel studenter som är mer benägna att ta studielån. Störst andel studenter med lån i hela landet, 86 procent, återfinns i Lunds kommun. Minst andel finns i Malå kommun där drygt hälften av studenterna, 54 procent, tog studielån under samma period.
Studiemedel är till för alla studenter och består av två delar; ett bidrag som du får, och ett lån som ska betalas tillbaka. För att ha rätt till studiemedel krävs att du studerat på minst halvtid i tre veckor och studerar på en utbildning som är berättigad till studiemedel, till exempel högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola. Studiemedlet regleras av prisbasbeloppet och justeras varje år. Under 2025 höjdes studiemedlet från 13 156 till 13 500 kronor, vilket alltså är det belopp som en student maximalt kan få i grundlån och grundbidrag för fyra veckors studier på heltid.
Källa: CSN
De till synes besynnerliga siffrorna verkar bero på vad man kallar studium. Märkligt är också att det finns studerande som inte tar ut studiebidraget, som inte är återbetalningspliktigt. Det verkar vara dåligt genomtänkt. Under mina studieår på universitet tog jag ut fullt studiebidrag men levde tre terminer på två terminers studielån. Det går, om man är riktigt snål.